Läs senare

Bild viktigt för självkänslan

ForskningI sin forskning visar Annika Hellman hur bild- och medieämnet kan utveckla elevers identitet och utmana stereotyper och fördomar.

29 Nov 2017
Bild viktigt för självkänslan
Illustration: Lasse Skarbøvik

Varför har du valt att fokusera på elevernas perspektiv i din forskning?

– Elevernas röster hörs sällan. Pedagogisk forskning handlar oftast om lärarens roll eller om pedagogiken. I mitt arbete som bildlärare har jag länge intresserat mig för elevernas upplevelser, erfarenheter och känslor i lärandet och deras identitetsskapande i bildämnet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns en demokratisk potential i bild- och medieämnet när eleverna ges möjlighet att uttrycka sig, framföra kritik och knyta ihop arbetet i bilden med sina kunskaper och erfarenheter utanför skolan. Till exempel genom att skapa film, fotografera eller göra videodagböcker.

Vi måste våga se att det ibland finns starkt motstånd hos elever i förhållande till bildundervisningen som kan vara svårt att rå på.

– Ett annat viktigt resultat är att eleverna kan nyansera stereotypa uppfattningar om sig själva och varandra. I en delstudie följde jag sex elever från estetiska programmet som spelade in var sin videodagbok under ett år. Estetelever förväntas ofta vara lite lata och »chilla«, eftersom det är det högskoleförberedande program som har lägst intagningspoäng. Genom arbete med iscensättning, som i videodagböcker, fick eleverna möjlighet att prova olika aspekter av sin identitet och framtida »jag«. En tjej utgav sig till exempel för att vara lat, men visade alltmer upp i videodagboken hur ambitiös hon var både i skolan och på fritiden. När vi pratade om det insåg hon att hon skulle kunna ta en annan identitet i skolan. Som lärare är det viktigt att vara uppmärksam så att eleverna inte låser sig i ett synsätt på sig själva, som att de är lata, svaga eller ointresserade. Läraren måste försöka se elevernas hela identitet och hjälpa dem med att synliggöra deras olika kunskaper och erfarenheter.

Foto: Per Sterner

Vem: Annika Hellman. Bildlärare som under 15 år har arbetat på högstadiet och gymnasiet. Undervisar numera vid bild- och slöjdlärarutbildningen på Konstfack i Stockholm.

Vad: Med avhandlingen Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning.

Hur: I tre delstudier har hon undersökt gymnasieelevers upplevelser av bild- och medieundervisningen och hur deras identitet utvecklas i ämnet.

Avhandlingen kan laddas ner på: https://gupea.ub.gu.se/

Var det något som överraskade dig?

– Trots att eleverna till en början gick in i stereotypa föreställningar om sig själva, till exempel att de var lata och omotiverade, upptäckte jag att de hade avancerade kunskaper i bild- och medieämnet.

– Jag blev även överraskad av vilket ointresse en grupp skateboardintresserade gymnasiekillar, med bild som tillvalsämne, visade inför ett filmprojekt. I intervjuer framkom det att de på fritiden hade gjort en professionell film om skateboardåkning, som tilldelats ett pris. Men när jag observerade dem under lektionerna var de passiva och visade skepsis mot kunskapen som förmedlades. De slutförde heller aldrig filmprojektet i skolan.

Hur kan en bildlärare möta en sådan grupp elever?

– Jag tror att vi måste våga se att det ibland finns starkt motstånd hos elever i förhållande till bildundervisningen som kan vara svårt att rå på. Min studie strider delvis mot tidigare forskning som visar att bildämnet innehåller stora potentialer för marginaliserade ungdomar. Ibland finns elevernas drivkrafter utanför skolan, till exempel i en subkultur där elevernas strävan i stället kan handla om att bli duktiga skateboard­åkare.

Vad kan bildlärare göra för att stötta elevers möjligheter att utveckla sin identitet i undervisningen?

– Arbeta med öppna lärprocesser där eleverna ges utrymme att experimentera utan att veta vad slutprodukten ska bli kan vara en väg.

– Läraren kan också låta eleverna laborera med sin identitet på olika sätt, till exempel genom egna videodagböcker, utforma bloggar eller utforska vem de vill bli i framtiden genom fotografiska porträtt.

Hur går ett experimentellt arbetssätt ihop med läroplanens mål?

– Det kan vara svårt att kombinera med utbildningssystemets fokus på målstyrning och effektivitet. Samtidigt som läraren ska arbeta utifrån styrdokumenten, anser jag att läraren även behöver lita på sin professionalitet och ha elevernas fördjupade lärande i fokus. Det kan innebära att våga göra avsteg från en på förhand uppställd plan, exempelvis genom att följa och fördjupa elevers idéer. Det viktigaste kan inte vara att gå igenom alla målen, utan att eleverna lär sig något i ett sammanhang som är meningsfullt för dem.

Hur kan lärare ha nytta av din forskning?

– Jag hoppas att avhandlingen ska göra bildlärare mer uppmärksamma på elevernas perspektiv och på demokratiska aspekter av ämnet.

Hur ser du på bild- och medieämnets framtid?

– Jag tror att det behöver utbildas fler människor med visuell kompetens, till exempel inom yrken som animatör, grafisk formgivare och illustratör.

– Eftersom det finns en demokratisk potential i bildämnet, anser jag att alla gymnasieprogram borde ha obligatorisk bild- och medieundervisning. Eleverna behöver lära sig att uttrycka sina åsikter och arbeta med att minska fördomar och stereotypa föreställningar om varandra. Här kan bild- och medieämnet fylla en viktig funktion.

ur Lärarförbundets Magasin