Ingår i temat
Ideal
Läs senare

Bilder som talar

TEMA IDEALI guldgruvan Svenskt barnbildarkiv finns flera hundra års konst gjord av barn. Det är några av dessa guldkorn som pryder omslaget och illustrerar vårt tema om ideal. Är det något som berättar om tiden och samhället vi lever i, så är det porträtt och självporträtt.

21 Okt 2016

Foto: Emelie Otterbeck

Nästan 650 000 bilder, indelade i olika samlingar, finns på Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna. En sådan samling kan innehålla en eller två bilder, men kan lika gärna bestå av tusentals bilder. Skolor eller förskolor står för merparten av konsten i arkivet, men olika teckningstävlingar är också vanligt förekommande. Dessutom skickar många privatpersoner in sina egna eller sina barns bilder.

Arkivet grundades 1977 av en bildlärare i Eskilstuna, Jan Brandt. Men hans samlande började femton år tidigare, då han sparade teckningar från både sina egna elever och via sitt allt större kontaktnät. Så småningom blev hans samling för stor för att hantera privat och då kontaktade han Eskilstuna kommun dit han donerade samlingen.

Sedan 2007 huserar arkivet i Eskilstuna konstmuseum. Det drivs med bidrag från Kulturrådet och Eskilstuna kommun.

De äldsta bilderna i arkivet är från 1700-talet, men det handlar om enstaka samlingar. Det var inte alla barn som tecknade och målade och få som hade tillgång till material och pedagog och dessutom är det inte särskilt många av dessa bilder som har sparats.

– Man kan väl säga att de som var väldigt duktiga, utöver det vanliga, det var deras bilder som sparades, säger Yvonne Grip som är konstpedagog på Eskilstuna konstmuseum.

Foto: Emelie Otterbeck

Hon och arkivarien Karin Isaksson är överens om att mycket spelar in när det handlar om hur teckningarna eller bilderna har blivit. Hur har uppdraget presenterats? Vad fick barnen för uppgift och vad ritade läraren på tavlan innan? Bilden färgas av samhället, både innehållsmässigt och rent estetiskt i form av färgkombinationer, modenycker och mönstertraditioner.

Yvonne Grip och Karin Isaksson är fascinerade av att det finns så mycket att grotta ner sig i, om man vill. I hur könsrollerna har förändrats och hur det syns i barns bilder eller kanske olika handikapp eller människans relation till djur. Eller kanske föräldrarnas yrken, hur det speglar av sig i barnens bilder, eller kanske tevens utveckling. Sedan påverkar förstås utvecklingen inom bildundervisningen. Material, stilar och attityd gentemot eleverna/barnen, skiftar också kraftigt.

– Sex och nakenhet är intressant. Vi har nästan inga sådana bilder. Dessa har någon vuxen tagit bort, de bilderna har blivit censurerade, konstaterar Karin Isaksson.

Jag och fotografen Emelie Otterbeck inser till slut att självporträtt och även andra porträtt berättar väldigt mycket om sin samtid och om genus, självförtroende, självbild och de krav man har på sig själv, såväl som de krav man känner från omvärlden. Självporträttet är dessutom en genre som har attraherat konstnärer i alla tider plus att genren de senaste åren har exploderat med hjälp av selfies och selfiepinnar.

Under vårt besök på Svenskt barnbildarkiv bläddrar vi bland annat ­igenom bidragen till Kamrat­postens själv­porträttstävling som tidningen arrangerade 1984. Där liksom i andra tävlingar är det tydligt att det är fler tjejer som skickar in bidrag och då precis som nu varierar uttrycken, det perfekta tampas med det lekfulla. Men hela tiden är Jante och på sätt och vis klasskompisarna närvarande, inte minst i de rader som plitats ner på samma papper som teckningarna. Variationerna på »Jag har gjort denna inte så snygga teckning, hoppas den duger« är oändliga …

Spara

Alla artiklar i temat Ideal (7)

ur Lärarförbundets Magasin