Läs senare

Digitala prov höjer betygen

Konsten att sätta betygElevernas svar blev både längre och bättre när bildläraren Manuel Lindström började jobba med digitala prov.

av Erik Ignerus
18 Okt 2017
18 Okt 2017
Digitala prov höjer betygen
Foto: Robert Henriksson

En problemfri projektorstart är ingen vanlig syn. Men utan krångel plockar Manuel Lindström upp sitt bildspel på den flera meter breda duken i bildsalen.

Han har redan förvarnat eleverna i årskurs åtta om att det kommer bli mycket teori under dagens lektion. De går igenom konsthistorien och har kommit fram till renässansen. Manuel Lindström hoppas att den halvtimme som är avsatt för genomgången ska räcka. Det är många konstnärer han vill hinna med, men han hoppas ändå få möjlighet att borra ner sig ordentligt i Michelangelo och Leonardo da Vinci.

– Michelangelo gjorde ju verkligen inte allting själv. Antagligen hade han ganska mycket hjälp av andra, berättar Manuel Lindström för klassen.

– Annars hade han kanske bara hunnit göra en av alla skulpturer under sin livstid. Målningarna i Sixtinska kapellet hade han aldrig hunnit med.

Tidigare var det många elever som bara fick ur sig en enda mening som svar på en analytisk fråga. Generellt så är vi inte bättre på att skriva än så i dag.

Manuel Lindström på Kastalskolan i Brunflo, har jobbat digitalt länge. Och det märks i undervisningen. När det är dags att prata om Mona Lisa kan han med ett enkelt knapptryck gå in i detaljer i bilden. Är det krackeleringar och ögonbryn han berör är det den delen av målningen eleverna får se på projektorduken. Samma sak gäller när han pratar om blicken och leendet.

Som avslutning på den digitala uppvisningen visar han upp tavlans faktiska storlek på projektorduken och låter eleverna häpna över hur liten den är.

– Jag kollade upp måtten innan och stod här framme vid duken och mätte upp den exakt, avslöjar Manuel Lindström när genomgången är klar.

Efter genomgången får eleverna två digitala uppgifter att jobba med. Den första är en direkt repetitionsuppgift på det Manuel Lindström precis har gått igenom, en ren kunskapsuppgift som består av åtta frågor i stryktipsformat. Förhoppningen är att faktakunskaperna ska fastna direkt.

Alla tar fram sina paddor och sätter igång:

Vilket material gjorde Michelangelo sina skulpturer i?

1. Lera.
X. Granit.
2. Marmor.

På sin dator kan Manuel Lindström följa hur elevernas svar börjar komma in. Siffrorna på skärmen ändrar sig varje gång någon lämnar in ett färdigkryssat formulär. Uppgiften rättar sig själv när eleverna lämnar in den, och de rätta svaren på frågorna går enkelt att hitta i hans anteckningar från genomgången.

Resultaten är inget som Manuel Lindström använder sig av eller ens tittar på. Han ser bara till att alla tar sig tid att svara. Den andra uppgiften eleverna får är mer analytisk. Under renässansgenomgången visade Manuel Lindström konstnären Jan van Eycks målning Arnolfinis trolovning och i den andra uppgiften som eleverna får ska de resonera kring Lena Cronqvists parafrasering av konstverket. Svaren här kommer att kunna spela in i bedömningen av eleverna.

Foto: Robert Henriksson

I ungefär åtta år har Manuel Lindström jobbat med digitala prov och inlämningsuppgifter. Under tiden har han förfinat arbetssättet och insett hur många fördelar som finns med att låta eleverna jobba digitalt. Inte minst när det gäller det praktiska. I och med att han slipper skriva ut papper, samla in dem och hålla ordning på olika elevarbeten sparar han mycket tid. Det gör också att bedömningen blir mycket smidigare. När eleverna är klara med en uppgift fotograferar de av den och lägger upp den digitalt. Allt Manuel Lindström behöver för sin bedömning har han i sin dator.

– Jag behöver aldrig släpa med mig några grejer. Om bara eleverna gör ett bra fotojobb så behöver jag ytterst sällan titta på praktiska arbeten i efterhand. Det funkar jättebra för mig att göra all bedömning hemifrån. Förr betydde det ett berg av grejer som man skulle släpa med sig hem om man inte ville sitta kvar här på kvällarna.

Lite har han fått tänka om när proven blivit digitala. Rena faktakunskaper går inte att pröva i den formen eftersom det blir så lätt att fuska. För att undvika det låter Manuel Lindström i stället analysen få en större plats i proven.

– Det intressanta i den sortens prov är inte om eleverna svarar rätt eller fel, utan hur de motiverar svaren och då blir det i princip omöjligt att fuska. Men för att komma till en slutsats eller motivera ett svar krävs det förstås att eleverna har faktakunskaperna också.

– På repetitionsuppgifter, som den de fick nu, kan de ju fuska om de vill. Svaren står i mina föreläsningsanteckningar som finns i samma mapp. Men de förlorar bara på det själva och jag använder ju inte de svaren på den sortens uppgifter alls.

Några av eleverna tar tag i analysuppgiften direkt och lämnar in ett färdigt svar innan lektionen är slut. Andra sparar den hellre och gör klart vid ett senare tillfälle. För Manuel Lindström går det bra vilket som, bara svaren kommer in. Han tar ett varv i salen, kollar om något har fastnat. Ställer några frågor som kan leda eleverna vidare i tankearbetet.

I samma stund som eleverna börjar skriva dyker texten upp på Manuel Lindströms dator. Han kan direkt se hur de redigerar i sina svar, omformulerar sig eller börjar om helt.

– Analys är ju ett område där det handlar mycket om att tänka fritt, låta tankarna vandra och därför lämpar det sig väldigt bra att jobba digitalt med, säger han.

– Ibland kan jag se hur någon som ligger hemma sjuk ändå jobbar med uppgiften, det är häftigt att det går så lätt att hänga med ändå.

Eleverna kan också få en direkt återkoppling på sitt arbete i dokumentet.

– Jag kan lägga in en kommentar till deras svar som hamnar precis bredvid det de skriver, så det blir ett otroligt smidigt arbetsflöde.

Det som han själv tycker är mest spännande med digitala prov är att elevernas svar blir både längre och bättre

– Många av mina prov ser i stort sett likadana ut nu som de gjorde tidigare. Med den enda skillnaden att de nu är digitala. Men kvaliteten på elevernas svar har höjts jättemycket. Framför allt killarna får mycket lättare att producera mer och bättre text om de får jobba digitalt.

Till stor del misstänker han att det handlar om motorik.

– Tidigare var det många elever som bara fick ur sig en enda mening som svar på en analytisk fråga. Generellt så är vi inte bättre på att skriva än så i dag, och det gäller både killar och tjejer. Pennan blir därför ett hinder i ett sådant läge.

Han nämner forskning som pekar på att inlärningen förbättras när eleverna får skriva för hand men påpekar samtidigt att det här handlar om något helt annat.

– I det här fallet är det ju inte inlärning vi håller på med, utan det handlar snarare om att eleverna ska få ur sig kunskaperna de har. Och då upplever jag att det blir mycket bättre om de får skriva sina svar digitalt.

Något som är viktigt för Manuel Lindström att betona är att digitala prov bara är ett av flera verktyg för att jobba med bedömningar och komma åt elevernas kunskaper.

– Det är bara ett sätt att jobba med kunskaper eller förmågor på och ersätter inte nödvändigtvis något annat. Vi gör liknande analyser i smågrupper där eleverna får sitta tillsammans och resonera och berätta om sina tankar. Ibland är det ett bättre tillfälle för mig att mäta elevernas förmågor, för vissa kommer mer till sin rätt i det sammanhanget.

Manuel Lindström jobbar i stort sett bara i Googles olika program. Och det gör resten av lärarna på skolan också. När skolan ville bli mer digital var det Manuel Lindström som höll i utvecklingen.

– Vi försökte verkligen hitta gemensamma arbetssätt och jag tror det har varit en styrka i vår digitalisering. Vi gick ut ganska hårt med vilken plattform som skulle användas, och hur olika grupper och dokument skulle döpas och användas. Det gör det enormt mycket enklare för eleverna.

För den som vill komma i gång med digitala prov eller uppgifter är Manuel Lindströms råd att börja med att fundera över syftet.

– Man måste fundera över vad det är man ska ha uppgifterna till. Och varför de ska vara digitala. Det är ett tråkigt svar men det krävs innan man börjar konstruera någonting. Sedan finns det väldigt många olika plattformar som man kan prova i dag, och jag tror inte att det har så stor betydelse vilken man väljer. Ur elevperspektiv kan det finnas en poäng i att testa olika, men som pedagog är det förstås bekvämt att lära sig någon ordentligt.

ur Lärarförbundets Magasin