Läs senare

Estetiska ämnen en del av skolans själ

Med rätt organisation och ledning kan gymnasiereformen ge estetiska ämnen en förstärkt position. På Sannarpsgymnasiet i Halmstad speglar drama, musik, och bild skolans själ, både i särskoleprogrammen och i övriga program.

29 Maj 2012

Vi fick ett mejl från Malin Norling, dramapedagog på Sannarpsgymnasiet i Halmstad: ”Ni borde komma till min arbetsplats och skriva om den! Som alla estetlärare var jag före gymnasiereformen orolig att bli av med mitt jobb, eftersom estetisk verksamhet försvinner som kärnämne. Och runt omkring mig ser jag estetlärare få färre och färre lektionstimmar. Men i vår skola är situationen den motsatta. Här finns en ledningsgrupp som förstår vikten av att komplettera övrig undervisning med estetiska ämnen. Våra rektorer vill till och med utöka den estetiska undervisningen. Visst är det helt fantastiskt!?”
Klart vi åkte dit.

Rektorerna Ulf Olsson och Cecilia Ek tar emot på rektorsexpeditionen. Efter en stunds samtal växer en metafor fram som sammanfattar vad som skiljer Sannarpsgymnasiet från andra gymnasieskolor när det gäller synen på estetiska ämnen:

Föreställ dig en matbutik, en parkering och en stor annonsskylt och att du är en hungrig kund. Men istället är matbutiken skolan, och du en tonåring som ska ta ett viktigt beslut om vilken gymnasieutbildning du ska gå. För att du ska stå dig och ha kunskap som räcker länge finns basämnen som svenska, matematik och engelska. Estetiska ämnen – kryddor om man så vill – finns inte att få tag på annat än i ”specialaffärer”, det vill säga estetiska program.

När ett riksdagsbeslut väl är fattat är det bara att förhålla sig till det och hitta andra vägar. Det här är en väg, säger Ulf Olsson Foto: Anders AnderssonSå ser det inte ut på Sannarpsgymnasiet. Här har blivande elever innan de börjar sin utbildning möjlighet att redan från årskurs ett välja en estetisk verksamhet. Det är själva grundbulten i skolans lyckade satsning på de estetiska ämnena. Ulf Olsson och Cecilia Ek tycker det är befängt att det ska gå nästan tre år, från det att eleverna i högstadiet läser estetiska ämnen till det att de i årskurs tre får möjlighet att välja en estetisk kurs som individuellt val.

– Hur stor är sannolikheten att eleverna väljer ett estetiskt alternativ då? frågar Ulf Olsson retoriskt.

Att ge eleverna möjlighet att fortsätta med estetiska ämnen redan i första årskursen på gymnasiet blir ett sätt för skolan att påminna dem om vad ämnena kan ge.

– Annonsskylten sitter redan vid ingången. Det är lite som att säga, ”glöm nu inte att handla estetik också”, säger han och ler.

I en sal inte långt från rektorsexpeditionen har Malin Norling sin första dramalektion för dagen. Manu Chaos Me gusta tu rullar på cd-spelaren när eleverna och deras assistenter börjar droppa in.

Som vanligt börjar Malin Norling med namnleken. Hon hälsar välkommen och ler när hon säger att Erik är först ut i namnleken. Han skrattar till och sången kan börja.

– Snyggt Erik! Vi kan börja sjunga om Erik. Är ni beredda? säger hon.

Då skickar vi trumman till Erik, han spelar medan vi sjunger så här, god dag, god dag, hur mår du i dag, hoppas du mår bra. Sedan är det Rudis och Antons tur. Anton sitter i rullstol och ser tillsynes oberörd ut. Det är han dock inte. Malin Norling berättar att det tagit lite tid, men att hon nu kan se i hans minspel och blick när han är med på noterna. Hennes ögon söker hans och jo, nog syns det att det blixtrar till i dem. Antons assistent hjälper honom med ett slag på trumman och det blir Maritas tur.

– Jag är djupt tacksam över att mina chefer förstår hur viktig dramaundervisningen är för de här eleverna, säger Malin Norling.

Alla skolor kan arbeta på det här sättet, det är bara att lägga in det i schemat, säger Ulf Olsson Foto: Anders AnderssonMotiveringarna för att ha estetiska ämnen är hur många som helst, kommenterar Ulf Olsson.

– Exempelvis drama är ett kommunikationsmedel för majoriteten av särskoleelever som inte har något talat språk. Samma sak gäller för elever som bara talar arabiska eller vietnamesiska. Bildspråk, drama och musik är universella, säger han.

Det är mycket hans och Cecilia Eks förtjänst att estetiska ämnen har en så framskjuten position i skolan. Ulf Olsson har arbetat som rektor i 16 år, de senaste fyra åren på Sannarpsgymnasiet. Han ser sig som en humanist, trots att han är utbildad matematik- och fysiklärare.

– Jag är en värderingsstyrd människa. Det måste vara här och nu det ska spela roll. Och då ska det fan i mig spela roll också. Det är nog lite grann vad som driver oss allihop, det måste märkas här och nu.

Ulf Olsson menar att det krävs ett kreativt tänkande för att utveckla en hel människa; det är därför som estetiska ämnen är så viktiga. Det är en insikt som vuxit fram, berättar han, och det har tagit tid och flera erfarenheter för att komma dit.

– Jag klarar inte av när det blir för trångt och tror inte på att antalet provtillfällen visar en fullständig bild av en människas färdigheter.

Även i Cecilia Eks liv har det kreativa funnits som en röd tråd. Hennes syster är dramalärare, själv har hon arbetat som sufflös på teatern. Att ett estetiskt förhållningssätt genomsyrar en verksamhet som drivs av dessa två rektorer känns uppenbart.

Ulf Olsson menar till och med att estetiska ämnen speglar skolans själ. De är lika viktiga som matematik, svenska och engelska. Lika identitetsbyggande som en skoltidning eller ett fotbollslag i ett amerikanskt college.

– De estiska ämnena är del i skolans själ och så har det alltid varit här, säger han stolt.

Cecilia Ek nickar instämmande.

– Ämnena är viktiga av så många olika skäl. De flesta av naturvetarna, som jag är rektor för, läser ämnena här. Många håller också på med estetisk verksamhet utanför skolan. De satsar på både och, och det utvecklar dem garanterat både som människor och elever.

Ulf Olsson är noga med att påpeka att estetiska kurser söks av alla elever. Skälen varierar, men enligt honom går det att något grovt dela in eleverna i tre kategorier: de som behöver ett andningshål, de som känner att det kreativa utvecklar och de som ser det som en hobby.

Både Ulf Olsson och Cecilia Ek suckar lite grann när kritiken mot gymnasiereformen kommer på tal. De tycker visserligen inte att reformen är det bästa som har hänt gymnasieskolan, men menar att det är inte så mycket att orda om.

Skolorna måste förhålla sig till vad regeringen bestämmer, menar de. Det gäller att se möjligheterna snarare än begränsningarna. I exempelvis Lärarförbundets ämnesråd har påpekats att det finns en risk att elever väljer bort estetiska ämnen, till förmån för kurser som ger meritpoäng. Men det har inte varit något problem på Sannarpsgymnasiet.

– Vi upplever inte att det blivit någon konkurrenssituation för eleverna på det sättet.

De som är väldigt hårt inriktade på meritpoängskurser är inte de som väljer de estetiska kurserna, säger Ulf Olsson.

– Det är klart att det finns de som kommer på att de vill läsa någon kurs som ger meritpoäng. Då kan det bli problem om man redan använt sitt individuella val. Men händer det så löser vi situationen. Det finns inga hinder för en elev att läsa mer än 2 500 poäng. Behöver någon läsa in en kurs i till exempel matematik så får den göra det så länge det finns plats i gruppen.

– På andra skolor i kommunen har estetiska ämnen försvunnit, så det är klart att jag är orolig. Vår ledning är dock positiv till bildämnen så för oss blir det nog bra, säger Stig Evaldsson, bildlärare Foto: Anders AnderssonHur gör man då som skolledare för att lägga vikt vid estetiska ämnen på gymnasiet? På Sannarpsgymnasiet har det funnits en tydlig strategi. Först och främst gäller det att genom marknadsföring väcka elevernas intresse när de fortfarande går i grundskolan. Det har man gjort genom att organisera kulturdagar för både befintliga och potentiella elever.

I ansökan till skolan kan eleverna också välja om de vill ha en estetisk profil på sin utbildning; den kan vara längre, eller kortare i form av en eller ett par enstaka kurser. De som är osäkra på vad de vill kan istället välja senare när utbildningen redan har börjat.

Där blir fas två i strategin tydlig. Meningen är att den estetiska verksamheten ska synas överallt i skolan. Ibland sätter dramagruppen spontant upp en pjäs i något offentligt utrymme, eller musikklassen arrangerar en konsert. Eleverna ska kunna gå på en halvtimmes konsert på lunchrasten istället för att hänga i uppehållsrummet.

– Det kostar inget extra. Vi har arbetat med organisationen och gjort en omfördelning av resurserna. Är det någon väldigt studiemotiverad som läst musik i början av gymnasieutbildningen, och som ändrat sig, så ger vi den eleven utökad poäng, säger Ulf Olsson.

Satsningen på estetiska ämnen är etablerad i Sannarpsgymnasiet. Utmaningen ligger nu i att skapa kontinuitet och att behålla intresset för ämnena, poängterar Ulf Olsson. Det senare är ett stort arbete eftersom regeringen och Skolverket signalerar att estetiska ämnen inte hör hemma annat än på gymnasier med specialinriktning.

Detta kan motverkas genom att skicka signaler om att den estetiska verksamheten inte försvinner på grund av reformen. Tvärtom, med rätt organisation och ledning kan ämnena få en förstärkt position, hävdar Ulf Olsson.

– Alla skolor kan arbeta på det här sättet. Det är inte svårt, det är bara att lägga in det i schemat. Jämför till exempel de nationella idrottsutbildningar som genomförs i samarbete med Svenska fotbollsförbundet. Man kan ha estetisk profil på samma sätt. Några elever går ur klassen för att träna fotboll, andra gör det för att dansa.

Cecilia Ek ursäktar sig och reser sig; hon ska på möte. Även Ulf Olsson sneglar på sin klocka. Guldklockan fick han i 25-årspresent och har vare sig minut eller sekundvisare. Han skrattar till när jag påpekar att det verkar symboliskt med tanke på hans syn på hur en skola ska drivas. Hans vision är att Sannarpsgymnasiets satsning ska skapa sådan energi att ett ”momentum uppstår”. Något så fundamentalt, som han säger, att det är ”hopplöst att stoppa”.

– Det finns en sådan inneboende kraft i det här. Eleverna ska drabbas av estetiken.

Sannarpsgymnasiets tips

Se över organisationen. Vilka resurser finns? Vilka behövs?

Marknadsför estetiska ämnen för elever i årskurs 9. Påverka dem som redan går i gymnasiet genom att kontinuerligt visa upp nyttan och det roliga med de estetiska ämnena. Till exempel genom spontana konserter.

Ha prova-på-dagar.

Var flexibel. Låt eleverna få flera ämnen om de vill byta inriktning under utbildningsgången. 2500 poäng är minimum, inte maxium.

Var kreativ. Betrakta inte gymnasiereformen som något negativt, utan hitta vägar att utnyttja den till er fördel.

Utnyttja valbarheten i programfördjupningen. Gör ett par av de valbara kurserna till estetiska kurser.

ur Lärarförbundets Magasin