Läs senare

Estetiska lärprocesser finns i alla ämnen

FORSKNINGMemorerande av fakta prioriteras framför kritiskt tänkande och kreativitet – även i ämnen som bild, slöjd och musik. Det visar Marie-Louise Hansson Stenhammars forskning.

30 Okt 2015

Illustration: Lasse Skarbøvik

Vad handlar din avhandling om?

– Jag har undersökt begreppet estetiska lärprocesser i förhållande till lärande och studerat lärprocesser i undervisningen i en mellanstadieklass. Min utgångspunkt har varit att det finns en estetisk dimension i lärprocessen oavsett ämne.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som fritidspedagog och 1–7-lärare i grundskolan med huvudämnena svenska, svenska som andraspråk, bild och musik, har jag ofta fått höra att kreativitet och utforskande hör samman med ämnen som bild, musik och slöjd. Jag ville ta reda på om det verkligen stämde. Jag har drivits av en nyfikenhet att få veta mer om lärandets processer.

Begreppet estetiska lärprocesser, vad innebär det?

– Det är ett omdiskuterat begrepp och svårt att definiera. Begreppet kan härledas från konstnärliga metoder och karaktäriseras i termer av kreativitet, reflektion, experimenterande, undersökande, gränsöverskridande och fantiserande. I skolans värld får de estetiska lärprocesserna delvis en annan betydelse. Lärarna i studien talar till exempel om estetiska lärprocesser när elever länkar gammal kunskap till ny kunskap och därmed får en djupare förståelse.

Vad ges estetiken för utrymme i Lgr 11?

– Estetikens betydelse är inte lika uttalad i Lgr 11 som i tidigare läroplaner. I den nya läroplanen beskrivs estetiken som en kommunikativ förmåga som ryms i de flesta skolämnen och som även kan kopplas till entreprenörskap. Estetikens plats i läroplanen har utvecklats från en uppfattning om personlig utveckling i förhållande till det konstnärliga till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande i den estetiska lärprocessen.

Hur har du gått tillväga i studien?

– Huvudstudien är en fallstudie där jag observerat undervisningen i en femteklass med musikprofil i en kommunal skola. I fyra veckor observerade jag klassens samtliga lektioner, med undantag för ämnet idrott och hälsa. Jag intervjuade även klassläraren, musikläraren och eleverna. I studien ingår också ett omfattande teoriavsnitt där jag knyter mina resultat till litteratur, teoribildning och tidigare forskning.

Är det någon särskild teoretiker som varit särskilt betydelsefull?

– Ja, Lev Vygotskij och hans teori om hur tänkande och lärande påverkas av den sociala kontexten. Utifrån hans perspektiv får lärarens upplägg av undervisningen en avgörande betydelse för elevernas lärande och kunskapssyn. Man kan säga att eleverna är väldigt utlämnade i undervisningssituationen.

Vilka är dina viktigaste forskningsresultat?

– Tvärtemot vad många tror, visar studien att estetiska lärprocesser inte uppstår automatiskt i ämnen som bild, musik och slöjd. Det krävs att läraren är medveten om det och utformar undervisningen så att eleven kan lära sig på olika sätt.

– Den standardiserade lärprocessen var helt dominerande i de skolämnen som jag observerade. Det arbetades likadant i till exempel svenska och matematik som i slöjd och musik. Lärarna gav detaljrika instruktioner om vad som skulle göras och hur det skulle göras. Det fanns oftast givna svar på uppgifterna. Eleverna uppmuntrades varken till egna kreativa lösningar eller till experimenterande och reflektion. Vid intervjuer med eleverna tyckte de att lärande handlar om att komma ihåg fakta och få många poäng på prov. I ett ämne som bild kunde det handla om att göra många teckningar efter lärarens instruktioner.

Blev du överraskad av resultatet?

– Jag blev förvånad över att lärprocessen var så standardiserad i alla ämnen, även i de estetiska ämnena. När lärarna själva beskriver sin undervisning berättar de om att skapande aktiviteter, reflektion och dialog står i centrum – handlingar som kan kopplas till estetiska lärprocesser. Men i praktiken var det i stället lärarnas tolkningar av skolans styrdokument som styrde undervisningen, till exempel att de skulle förmedla ett visst kunskapsstoff inom en viss tid och att eleverna skulle memorera faktakunskaper.

– Jag tror också att lärarna har skolats in i ett synsätt kring lärande från sin egen utbildning. Under lärarutbildningen är det därför viktigt att ha diskussioner om vad olika lärprocesser innebär. Som lärare måste man kunna göra medvetna val om hur undervisningen ska utformas. Det är särskilt viktigt att lärare i estetiska ämnen inte tar för givet att exempelvis kreativitet och undersökande automatiskt uppstår i deras ämnen.

Hur kan lärare i estetiska ämnen dra nytta av resultaten?

– Min förhoppning är att de blir mer uppmärksamma på hur de lägger upp sin undervisning. Att samtala med eleverna om lärande och låta eleverna vara med och forma sitt lärande kan vara ett sätt att uppmuntra estetiska lärprocesser. Rent praktiskt skulle en bildlärare till exempel kunna låta eleverna undersöka en linje på olika sätt genom att experimentera med linjen i olika material eller jobba med linjer som finns inomhus och utomhus – innan de använder linjen i en teckning.

Kan den estetiska lärprocessen underlätta lärandet i andra ämnen?

– Som jag ser det kan estetiska lärprocesser finnas med i alla skolämnen, exempelvis som experimenterande eller undersökande resonemang. Men det har länge funnits en föreställning om att lärandet i de estetiska ämnena kan underlätta inlärningen även i and­ra ämnen. Det har också varit ett argument som framförts för att legitimera de konstnärliga ämnena i skolan. All forskning visar dock på att lärandet i estetiska ämnen inte genererar några inlärningseffekter i andra ämnen. Möjligen kan mycket memorerande av texter i dramaundervisning underlätta språkinlärning.

Har du själv nytta av din forskning när du arbetar med att utbilda lärare i bild och estetiska uttrycksformer inom förskola, grundskola och gymnasieskola?

– Jag har blivit mer uppmärksam på dialogens betydelse i undervisningen. Jag försöker lyfta in studenternas tankar och gå vidare utifrån deras perspektiv, även om deras tankar bryter mitt upplägg.

Vilka reaktioner har du fått när du presenterat dina forskningsresultat?

– Inom forskarvärlden finns det många som är skeptiska till begreppet estetiska lärprocesser, men jag har mötts av många positiva reaktioner när jag kunnat visa på vilket sätt begreppet är komplicerat. Lärare i estetiska ämnen tycker att det är ganska nedslående att höra om resultatet. Jag tror ändå att det är viktigt att vi vågar titta kritiskt på lärprocesser i de estetiska ämnena och bli mer medvetna om hur vi lägger upp vår undervisning.

Avhandlingen En avestetiserad skol- och lärandekultur. En studie om lärprocessers estetiska dimensioner lades fram vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet den 27 mars 2015. Länk: gupea.ub.gu.se

Spara

ur Lärarförbundets Magasin