Ingår i temat
Utblick Norden
Läs senare

Estetiskt så in i Norden

TEMANDet finns likheter mellan de estetiska ämnena i de nordiska länderna – men också stora skillnader i både läroplaner, status och lön.

15 Dec 2016

I våra grannländer slöjdas, tecknas och musiceras det för fullt och förändringar sker överallt. Drama är ett nytt skolämne på Island. I Norge har bild och slöjd varit ett gemensamt ämne sedan 1960 men nu funderar man på att dela upp dem igen. I Danmark har ämnet hantverk och design ersatt slöjd och handarbete. Och i Finland får slöjdlärarna möjlighet att börja undervisa i programmering.

Timplaner

Så stora är estetiska ämnen
Danmark 11 %
Sverige 11 %
Norge 13 %
Finland 13 %

I Finland kallas de praktisk-estetiska ämnena »konst- och färdighetsämnen«. Där ingår musik, bild, slöjd, idrott och hem- och konsumentkunskap. Olavi Arra, sakkunnig på finländska lärarförbundet Opetusalan Ammattijärjestö, upplever att lärarnas status hos allmänheten är bättre i Finland än i Sverige. Både grundskollärarna och ämneslärarna har en magisterutbildning. Över 90 procent av alla lärare i grundskolan är behöriga. Men det varierar i landet enligt Olavi Arra.
– På landsbygden kan det vara brist på kompetenta musiklärare och samtidigt kan det finnas arbetslösa musiklärare i universitetsstäder där de utbildas. Antalet veckotimmar är mindre i små skolor. Det betyder att i vissa fall kan det vara svårt att locka sökande till tjänster på landsbygden.

Musik

Illustration: Martin Nicolausson

Island
Ämnet ska stärka elevernas känslighet inför och kunskap om de grundläggande faktorerna i musik: tonhöjd, noter, klangfärg, volym, ackord, tolkning och form, så att de kan bilda sig en uppfattning om olika musikstilar och inser värdet av musik i sina liv.

Finland
Musikämnet bör främja en positiv inställning till musik och kulturell mångfald. Eleverna ska sjunga, musicera och komponera. Man ska både främja elevernas musikaliska kunskaper och deras förmåga att samarbeta.

Norge
Fokus ligger på sång och noter. Upphovsrätt och digitala verktyg är andra inslag.

Danmark
Till skillnad från de andra länderna är musik bara obligatoriskt från första till sjätte klass. Antalet musiktimmar har ökat med en timme i veckan i årskurs 1 och 5. Eleverna ska bland annat sjunga danska sånger. Ämnet lägger grunden för »livslångt och aktivt deltagande i musiklivet«. I högstadiet är musik en valbar kurs.

Timplan i olika länder
Norge: 368 timmar
Danmark: 330 timmar
Finland: 304 timmar
Sverige: 230 timmar
Island: Konstämnen 624 timmar

I Norge är cirka 60 procent av estetlärarna behöriga i grundskolan. Den norska riksdagen har i år bett regeringen komma med en plan för hur de praktisk-estetiska ämnen ska stärkas framöver och hur man ska rekrytera fler kvalificerade lärare. Enligt Karin Elizabeth Torp, tjänsteman på norska lärarfacket Utdanningsforbundet, är de estetiska ämnena på frammarsch.

– Efter ett decennium av fokus på grundläggande ämnen, naturvetenskap och matematik, verkar det som att politikerna också har förstått värdet och betydelsen av de praktisk-­estetiska ämnena – både för bättre inlärning av mer teoritunga ämnen, men också ämnenas egenvärde.
Norska lärarutbildningar ger behörighet att undervisa i alla årskurser, vuxenskola och kulturskola. Det tar tre, fyra eller fem år att bli lärare i musik eller i konst- och hantverk. Längden på utbildningen påverkar lönen, inte ämnet eller skolformen.

Bild

Illustration: Martin Nicolausson

Danmark
Till skillnad från de andra länderna är bild bara obligatoriskt från första till femte klass. Ämnet fokuserar på bildproduktion, bildanalys och bildkommunikation. På högstadiet är bild valbart.

Finland
Eleverna ska utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet.

Norge
Bild och slöjd är ett ämne – kunst og håndverk. Men kanske är en förändring på väg?

Island
Bildämnet ska lära eleverna att »läsa samhället«, berätta visuellt och göra dem till kreativa och kritiska medborgare. Eleverna ska kunna sin konsthistoria och ha färdigheter i teckning, målning, gjutning, tryckning och media.

Timplan i olika länder
Norge: Konst och hantverk 623 timmar
Danmark: 240 timmar
Finland: 342 timmar
Sverige: 230 timmar
Island: Konstämnen 624 timmar

Norge: Konst och hantverk 623 timmar
Danmark: 240 timmar
Finland: 342 timmar
Sverige: 230 timmar
Island: Konstämnen 624 timmar

Danskarna dansar

6 360 danska elever har fått pröva att dansa i skolan de senaste året.
– Sverige har länge varit en förebild, vi har inte kommit så långt som ni, säger Ulla Gad, danskonsulent vid Dansehallerne i Danmark.
Men faktum är att Danmark de senaste åren haft en satsning på dans i skolan som en del i det större projektet Ta´ fat om dansen – som fått hela 18 000 danskar att svänga sina lurviga. Delprojektet Dans i skolen nådde 6 360 elever bara under läsåret 2015-16. Undervisningen är gratis för skolorna och finansieras helt av ett bankföretag. Målet är att bilda eleverna i dans som estetisk och social uttrycksform och att öka samarbetet mellan skola och kulturliv. Lektionerna läggs upp på olika sätt, en skola i Köpenhamn dansar inom biologiämnet medan andra skolor fokuserar på dansen som konstform. Forskare följer också projektet, som tar slut år 2017.
Mer på nätet: tafatomdansen.dk/dans-i-skolen

Lön i olika länder

Finland: Ämneslärare i grundskolan börjar på en minimilön på 26 978 svenska kronor i månaden och får i slutet av karriären minst 35 086 kronor. Lönen baseras på hur många timmar man undervisar. Fler timmar utanför undervisningsskyldigheten ger i praktiken högre lön. Man får 1 120 kronor extra i månaden per extra undervisningstimme.
Norge: Lägstalönen för en lärare med treårig utbildning är 33 618 svenska kronor medan en masterutbildad lärare med många år i yrket kan tjäna ända upp till 53 275 svenska kronor.
Danmark: Lärarna i Danmark tjänar i genomsnitt 39 090 svenska kronor i månaden.
Island: En lärare med en masterexamen (fem år) i ett estetiskt ämne kan tjäna omkring 36 500 svenska kronor i månaden.

I Danmark finns tre estetiska ämnen: musik, bildkonst och det nya ämnet hantverk och design, som ersatt slöjd och handarbete. Grundärarutbildningen är fyraårig och man specialiserar sig i tre olika ämnen där de estetiska kan ingå. Enligt Danmarks Lærerforening genomförs 84 procent av elevernas musikundervisning av en behörig lärare. I bild är siffran 67 procent och i hantverk och design 80 procent. På en del skolor kan de yngsta eleverna undervisas av lärare utan ämneskunskaper i musik och bild.

Åsa Bonde, konsulent på Danmarks Lærerforening, om estetämnenas status:

— Det finns inga nationella prov i ­estetiska ämnen, och med det ökade fokuset på att testa och mäta i det danska skolsystemet, kan det tolkas som att de estetiska ämnena inte har så hög politisk status. Många lärare upplever också att deras ämnen är nedgraderade ekonomiskt på skolan när man ska prioritera pengar för material eller utbildning.

Det råder lärarbrist, särskilt på musiklärare. Ämnet har utökats i timplanen de senaste åren och situationen löses ofta genom att lärare från kulturskolan kommer in och undervisar. Det finns också en ny lag som säger att kulturskolan och skolan ska samarbeta och att de praktisk-estetiska ämnena ska stödja de teoretiska, särskilt i danska och matematik.

Slöjd

Illustration: Martin Nicolausson

Norge
Bild och slöjd är ett ämne – kunst og håndverk. Men kanske är en förändring på väg?

Danmark
Ämnet hantverk och design har ersatt slöjd och handarbete. Det ges i årskurs 4–7 och har nyligen utökats med en timme per vecka i årskurs 4. Eleverna arbetar praktiskt i textil, trä och metall.

Finland
Nu har man slagit ihop teknisk slöjd och textilslöjd till ett ämne och fört in programmering som en möjlighet i slöjdämnet från och med i höst.

Island
Här heter slöjd hönnun og smíði – design och hantverk. I hantverksämnena ingår också textilslöjd och hemkunskap. Ämnesövergripande arbete rekommenderas.

Timplan i olika länder
Norge: Konst och hantverk 623 timmar
Danmark: Hantverk och design samt hemkunskap 390 timmar
Finland: Slöjd 418 timmar
Sverige: Slöjd 330 timmar
Island: Hantverk 624 timmar (design, hantverk, textil och hemkunskap)

*Siffrorna gäller grundskolan. I Danmark är siffran bara vägledande i övriga länder ett minimikrav. På Island är det lokala självbestämmandet stort över timplanen.

På Island delas de estetiska ämnena upp i konst och hantverk. I konst ingår scenkonst – drama och dans, bild och musik. I hantverk ingår textilslöjd, hantverk och design samt hem- och konsumentkunskap. Varje skola organiserar de praktisk-estetiska ämnena självständigt utifrån ett antal obligatoriska timmar. Rektorn beslutar om ämnesområdena ska undervisas separat eller användas i andra ämnen, om ämnena ska ges i koncentrerade korta kurser eller kontinuerligt under året. Det nyaste estetiska ämnet är drama – vilket är unikt i Europa. Andra länder med drama på schemat är Australien och Nya Zeeland.

Musik- & kulturskolan

Illustration: Martin Nicolausson

Finland
23 procent av eleverna studerar dans
Ämnen: Musik, dans, bild och form, konsthantverk, drama/teater, cirkus
Statlig styrning • Alla musik- och kulturskolor har kursplaner • Krav på masterexamen för att undervisa.

Danmark
95 procent av eleverna studerar musik
Ämnen: Bild, dans, drama, film, litteratur m.m.
Statlig styrning för musikskolor • Inget krav på utbildning för att undervisa • 5 års högskoleutbildning är vanligast bland personalen.

Norge
67 procent av eleverna
studerar musik. 7 procent
går drama.
Ämnen: Musik, dans,
drama, bild m.m.
Statlig styrning • Inget krav på utbildning för att undervisa • 3–5 års högskolestudier är vanligast bland personalen.

Island
98 procent musikskolor
Ämnen: Dans, bild, film, drama, litteratur
Statlig styrning för musikskolor • Inget krav på utbildning för att undervisa • 5,5 års högskoleutbildning är vanligast bland personalen.

Mer internationellt: The International Society of Education through Art (InSEA), insea.org

Källor: Nordic Union of Art and Music Schools (2015), Finska, danska och norska lärarförbund, Islands universitet, nationella läroplaner.

 

ur Lärarförbundets Magasin