Läs senare

Estetlärare i uppförsbacke

Det finns många utmaningar för lärare i bild, musik och slöjd, visar Skolverkets nya ämnesutvärdering.

22 Okt 2015

Foto: Sara JohariTio år har gått, men saker och ting är sig lika. Så kan man sammanfatta Skolverkets utvärdering om bild, musik och slöjd i grundskolans årskurs 6 och 9. Eleverna gillar ämnena, många som undervisar är obehöriga och lärarna dras med tuffa förutsättningar.

– Det hade varit önskvärt om det hade hänt mer, säger Hanna Österlund, projektledare på Skolverket.

Lärarna vittnar framför allt om hög arbetsbelastning, där stora undervisningsgrupper ses som en bakomliggande orsak. För bild- och musiklärare i årskurs 9 är den genomsnittliga gruppstorleken mellan 21 och 25 elever, vilket gör det svårt att ge handledning till alla. Även om slöjdlärarna i snitt har upp till 15 elever upplever även de att elevgruppens storlek är ett hinder för att kunna uppnå goda resultat. Många anser också att det är ett problem med antalet undervisningsgrupper. De flesta musik- och bildlärare bedömer och betygsätter mellan 200 och 400 elever på en termin i årskurs 9. Slöjdlärarna har som mest 200 elever per termin.

Siffrorna förvånar inte Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand. Utvärderingen bekräftar de signaler facket har fått under lång tid.

– Man måste säkra tiden för lärare i alla kategorier, men det är onekligen en stor utmaning för just dessa lärare. De måste få möjlighet att följa upp och utveckla undervisningen, säger hon.

Trots tidspressen upplever eleverna att lärarna nu för tiden är bättre på att berätta vad de ska lära sig enligt kursplanerna och vad som förväntas av dem. Eleverna tycker också att lärarna är bra på att uppmuntra dem och har tid att hjälpa till när de undrar över något. En majoritet anser att de får komma med egna idéer och ta eget ansvar. Slöjden är det ämne där de känner att de har mest inflytande.

I alla tre ämnena saknar eleverna däremot återkoppling om sin kunskapsutveckling. Fyra av tio uppger att de aldrig har individuella samtal med läraren om hur de ligger till. De har åtminstone inte uppfattat det själva. Och under utvecklingssamtalet är det bara hälften som får veta hur det går för dem i dessa ämnen. Att be en klassansvarig lärare eller mentor att informera om läget verkar med andra ord inte alltid fungera.

Lärarna delar inte elevernas syn på återkopplingen. De säger sig låta eleverna veta hur de ligger till, dels skriftligt genom webbaserade verktyg eller bedömningsmatriser, dels genom att faktiskt prata om kunskapsutvecklingen under lektionerna.

– Eleverna och lärarna har lite olika bilder, men det är viktigt att eleverna vet när den här återkopplingen sker. Annars är det kanske inte så stor mening, säger Hanna Österlund och fortsätter:

– Om de inte får återkoppling får de förstås svårt att utvecklas vidare.

Eleverna är inte heller på det klara med hur redovisningarna går till. I bild och slöjd är det inte ovanligt att det sker i samband med olika typer av utställningar. Det har eleverna inte förstått. Situationen är liknande i musik där lärarna menar att sång och spel inför klassen är det vanligaste redovisningssättet medan eleverna inte tycker att det förekommer särskilt ofta.

– Då kan det möjligen vara så att eleven inte uppfattar att lärarna bedömer den situationen, säger Hanna Österlund.

Just bedömning och betygsättning lyfts fram som ett problematiskt område. Den genomsnittliga betygspoängen i bild, musik och slöjd har under lång tid ökat förhållandevis mycket jämfört med andra ämnen. Samtidigt anser lärarna att elevernas kunskaper är för dåliga. Enligt utvärderingen visar många elever inte tillräcklig kvalitet för att få betyget E, ändå är det ytterst få som får underkänt. Skolverket varnar för betygsinflation, att betygsnivån och den faktiska kunskapen inte stämmer överens. I andra ämnen bedöms nationella prov ha stoppat skenande betyg. Enligt Hanna Österlund finns det inget förslag från Skolverket om att införa det i bild, musik och slöjd.

– Men det är viktigt att lärare bedömer och betygsätter i enlighet med de regler som finns, säger hon.

För så är det inte alltid. I studien framkommer det att en del lärare ger större tyngd åt vissa delar av kunskapskraven, och framför allt bedömer det som eleverna är bra på. Det kan förklara de höga betygen och tyda på att lärarna är osäkra på hur de ska tänka i förhållande till kunskapskraven. Även om lärarna gillar innehållet i de nya kursplanerna och säger sig uppskatta kunskapskraven uttrycker de själva ett stort behov av kompetensutveckling i bedömning och betygssättning. Det är oroväckande, tycker Johanna Jaara Åstrand. Även om det kan bero på att många är obehöriga och behöver komplettera sina kunskaper måste fler få den vidareutbildning som krävs, menar hon.

– Det behövs ett starkare system för att säkra upp kompetensutveckling och det gäller alla lärarkategorier, säger hon.

Osäkerheten kring bedömning speglas också i undervisningens innehåll, som inte har förändrats särskilt mycket de senaste tio åren. Trots att de nya kursplanerna sätter mer fokus på analyserande, reflekterande och kommunicerande förmågor består lektionerna mest av praktiskt skapande och musicerande.

– Det innebär att eleverna inte får träna på alla förmågor som de ska, säger Hanna Österlund som menar att likvärdigheten sätts ur spel när innehåll väljs bort.

– Eleverna ska träna på alla förmågor och möta allt centralt innehåll för att sedan kunna bedömas utifrån kunskapskraven. Ska det vara en likvärdig bedömning måste man göra så.

I musikämnet arbetar lärare till exempel för lite med att utveckla elevernas förmåga att bearbeta och tolka musik. I slöjd får eleverna dåliga förutsättningar för att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck. I bildämnet arbetar eleverna sällan med förmågan att undersöka och presentera med bilder. Utvärderingen visar också att arbetet med digitala verktyg är eftersatt. Även kring det behövs kompetensutveckling, på många håll också den utrustning som krävs.

För att få bukt med den förvirring som råder kring undervisningen arbetar Skolverket med att ta fram fler undervisningsstöd och erbjuda utbildningar i Lärarlyftet. Myndigheten vill också se mer kollegialt lärande, vilket blir extra viktigt i estetiska ämnen, där lärare oftare arbetar ensamma.

– Vi tror att det är viktigt att lärarna i de här ämnena får tid och möjlighet att träffas i högre utsträckning för att arbeta ihop en samsyn om bedömning och betygssättning och diskutera hur man kan arbeta med olika delar av kursplanernas centrala innehåll, säger Hanna Österlund.

Det är något rektorer och huvudmän måste ta tag i eftersom lärarnas tid är så pass pressad, menar hon.

– Vi hoppas att man ska få upp en diskussion om de här ämnena och vad man kan göra för att utveckla undervisningen. Det är något vi behöver arbeta med på alla nivåer.

Johanna Jaara Åstrand anser att man på lång sikt måste locka fler till yrket genom att höja lönerna och förbättra villkoren. På kort sikt menar hon utöver behörighetskompletteringar och mer kollegialt lärande att schemaläggning och möjligheter för undervisning i halvklass måste ses över.

– Jag tror att det är otroligt viktigt att man för en seriös dialog med lärarna i de här ämnena, så att både rektor och politiker försäkrar sig om att rätt förutsättningar finns på plats.

Vilken tycker du är den tuffaste utmaningen för lärare i bild, musik eller slöjd? Har du andra tankar om utvärderingen? Mejla oss: uttryck@lararforbundet.se

Så tycker eleverna

  • Roliga och intressanta ämnen
  • Duktiga lärare
  • De får den hjälp de behöver
  • Lärarna bjuder in dem till diskussion
  • Sällsynt med samtal om kunskapsutveckling
  • Tydligt vad som förväntas av dem
  • Elever i åk 6 tycker att ämnena är viktiga
  • Få niondeklassarna tror att de behöver kunskaperna i sitt framtida yrke

 

Så tycker lärarna

  • Stora undervisningsgrupper
  • Många undervisningsgrupper
  • Få timmar i förhållande till kursplanens mål
  • Roligt arbete
  • Krävande arbete
  • Brist på lokaler, utrustning och läromedel
  • Många elever har bristande kunskaper
  • Behöver kompetensutveckling

ur Lärarförbundets Magasin