Läs senare

Färre vill bli estetlärare

AktuelltAnsökningarna till ämneslärarutbildningarna i bild, musik och slöjd minskar. Det visar siffror som Uttryck har tagit fram.

av Sebastian G Danielsson
06 Sep 2017
06 Sep 2017

Allt färre söker till ämneslärarprogrammen i bild, musik och slöjd. Siffror från Universitets- och högskolerådet visar att antalet förstahandssökande har backat med 22 procent de senaste fem åren. Bland de värst drabbade är Kungliga Musikhögskolan (KMH) i Stockholm som har tappat mer än var tredje förstahandssökande.

–  Vi ser ett vikande söktryck och det har vi gjort ett tag, speciellt inom vissa instrumentgrupper, säger Per-Henrik Holgersson, prefekt på institutionen för musik, pedagogik och samhälle vid KMH.

Han berättar att högskolan började få färre sökande redan när lärarutbildningen gjordes om 2011, då musiklärarutbildningen med ett huvudinstrument försvann. Även om det går att läsa en liknande utbildning i dag tror Per-Henrik Holgersson att det kan vara en av orsakerna bakom minskningen. En annan bidragande faktor tror han kan vara att de estetiska ämnena inte längre är obligatoriska på gymnasiet och att färre unga får upp ögonen för en estetisk yrkesbana.

–  Många elever möter ju inte de här ämnena i gymnasiet, utan de kommer in i ett utbildningstänk där det estetiska inte finns med, säger Per-Henrik Holgersson som också är oroad över bredden på utbildningen eftersom det är få sökande på stråk-, träblås- och brassinstrument.

Förstahandssökande 2013–2017

Förstahandssökande till ämneslärarprogram i bild, musik och slöjd 2013–2017
– 22 procent

Förstahandssökande till ämneslärarprogram totalt 2013–2017 + 2,2 procent

Så gjorde vi
Statistiken kommer från Universitets- och högskolerådet (UHR). Vi har räknat ihop alla förstahandssökande till alla ämneslärarprogram i bild, musik och slöjd vid de olika lärosätena över landet och jämfört dem över åren. Statistiken inkluderar inte utbildningsspår som KPU, VAL, Lärarlyft eller andra kurser utanför ämneslärarprogram

Kungliga Musikhögskolan är inte unik på något sätt. Ämneslärarprogrammen i musik är de som har drabbats värst och bara Linnéuniversitetet kan ståta med en ökning av förstahandssökande. Men den är marginell.

När det gäller slöjdlärarutbildningarna har Linköpings universitet inga glädjande siffror inför hösten. Slöjdinriktningarna på ämneslärarprogrammet har fått sammanlagt nio förstahandssökande. De senaste åren har antalet varierat mellan 14 och 19 stycken och det är för lågt, tycker studierektorn Anders Narbrink.

–  Det är oroväckande dåliga siffror, men vi har andra utbildningsformer som har betydligt större volymer, säger han.

Han syftar främst på de distansutbildningar som Linköpings universitet erbjuder sedan tio år tillbaka. Många av studenterna där är redan lärare och vill skaffa sig behörighet att undervisa i slöjd. Dessa kurser går på halvfart och många arbetar deltid under studierna. Andra alternativ är kompletterande pedagogisk utbildning (KPU), för dem som har ämneskunskaper men behöver läsa till pedagogik, programmet vidareutbildning av lärare (VAL) och tidigare Lärarlyftet i olika former.

– Vi har haft mellan 60 och 80 studenter per år i distansutbildningen de senaste fem, sex åren. Vi trodde att det skulle mättas efter några år, men det är fortfarande ett väldigt högt intresse, säger Anders Narbrink.

Enligt en uträkning av Peter Hasselskog vid Göteborgs universitet har extrautbildningar som VAL och Lärarlyftet bidragit med 600 nya slöjdlärare de senaste åren – tio procent av slöjdlärarkåren. Det är väldigt bra, men gör inte ämneslärarutbildningarna mindre viktiga, tycker Anders Narbrink.

– Det skulle vara dumt att säga att jag är mindre orolig bara för att vi har många studenter på distansutbildningarna och KPU. Om den huvudsakliga utbildningsvägen är en ämneslärarutbildning där slöjd ingår och man misslyckas med att få sökanden är det något i grunden som man måste se över, säger han.

Fler distansutbildningar i slöjd, som de vid Linköpings universitet och Umeå universitet skulle kanske kunna locka fler, tror Anders Narbrink.

Högskolan Dalarnas nätbaserade utbildning för ämneslärare i bild har dubbelt så många förstahandssökande som 2013. Det är den estetlärarutbildning som har lyckats bäst med att locka sökande.

– Jag tror att många inte skulle ha valt att bli ämneslärare i bild om de inte hade kunnat gå en nätbaserad utbildning. Bor man utanför storstadsområdena och har småbarn är det inte så lätt att flytta till Göteborg eller Stockholm för att gå en femårig utbildning, säger Lee Nordevald-Sjöberg, ämnesansvarig för bildlärarutbildningen vid Högskolan Dalarna.

Dessvärre har många som söker den utbildningen inte godkända arbetsprov, vilket krävs för att få en plats, och det sker en del avhopp. Men Högskolan Dalarna lyckas alltid fylla platserna vid programstart och trots de låga siffrorna på slöjdlärarutbildningarna i Linköping och musiklärarutbildningarna vid Kungliga Musikhögskolan fyller även de sina platser. Än så länge.

Så hur ska högskolorna vända trenden? Anders Narbrink vid Linköpings universitet tror att treämnesutbildningen som infördes 2011 för dem som vill undervisa på högstadiet inte lockar lika många som när man kunde läsa enbart två ämnen. Han vill att det återinförs fler kombinationsmöjligheter till en tvåämnesutbildning än den nuvarande slöjd/bild.

– Det skulle kanske få upp intresset hos dem som helst vill jobba med slöjd och­ kanske matte, engelska, teknik eller historia men inte är intresserande av att ha ett tredje ämne, säger Anders Narbrink.

Lee Nordevald-Sjöberg önskar att universitet blir bättre på att samarbeta. Hon har förstått att många studenter vid Högskolan Dalarna även skulle vilja läsa slöjd, men det går inte i dag. Om studenterna hade möjlighet att läsa bild vid ett lärosäte och slöjd vid ett annat kanske fler skulle lockas till yrket.

– Sedan funderar jag på om inte trenden kommer att vända om estetiska ämnen blir kärnämnen igen på gymnasiet. Det kommer nog att öka intresset för att bli både musik- och bildlärare, säger Lee Nordevald-Sjöberg.

Det hoppas också Per-Henrik Holgersson vid Kungliga Musikhögskolan. Under tiden ska högskolan jobba vidare med att nå ut med sin verksamhet.

– Jag vet att vi har en attraktiv utbildning, men det handlar också om att den ska uppfattas som attraktiv, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin