Läs senare

Fler frågor än svar

av Klas Jervfors
24 Mar 2017
24 Mar 2017
Illustration: Tzenko Stoyanov

Så kom den äntligen i höstas, den statliga kulturskoleutredningen! En efterlängtad utredning som jag som chef för en kulturskola läst från pärm till pärm. Det känns viktigt och kul att den finns och att den blev beställd. Säkert har några av er lämnat in synpunkter under remisstiden. Vissa kritiska röster har hörts och visst innehåller den en del »heta potatisar«.

Det som folk reagerat mest över torde vara de nationella målen som kondenserar ner stora delar av utredningen till övergripande tankar kring hur en kulturskola ska bedrivas och jag tror att målen är det enda som många beslutsfattare kommer att läsa.

Problemet med dessa är att några av dem inte är egentliga mål och några av dem bara rör en del av en kulturskolas verksamhet. Undervisning på dagtid eller inte? Gruppundervisning som norm? Egentligen behöver det nog kompletteras med en utredning om kulturskolans samverkan med grundskolan. »Grupp som norm« kanske är bra, men hur många är en grupp?

Har vi råd med kulturskola? Har vi råd att inte ha kulturskola? Framtiden får utvisa.

Utredningen gör tydligt att staten vill styra med hjälp av riktade bidrag. Bidrag som villkoras av Kulturrådets krav på användning och som i vissa fall går stick i stäv mot de kommunala krav politikerna satt upp. Kulturrådet kräver avgiftsfrihet för bidragspengarna och vi har politiska beslut på att det vi gör ska kosta.

Hur gör man då? Projektbaserat får det bli, men att ständigt hitta på nya projekt att söka pengar för kan få konsekvensen att verksamheten riskerar att snuttifieras. Överlag är det mycket bidrag. Integrationspengar, sommarlovsbidrag, statliga kulturskolemedel, regionala pengar, skapande skola. Alla dessa aktiviteter och projekt som bidragen möjliggör skapar merarbete med administration. Tur att det finns duktiga och engagerade lärare som tar ansvar, jobbar på och kommunicerar, men vi måste nog tänka att projektkoordinator också är en syssla som behövs i kulturskolan.

Digitaliseringen i grundskolan, som är i full gång, kommer också att påverka kulturskolans framtid. Hur beror på vad vi gör av den. Två vägar finns: Knäcka alla surfplattor över knät eller att använda digitala verktyg i undervisningen. Men hur? Vidare: Hur möter vi nya målgrupper? Är vi relevanta? Tradition eller innovation? Är framtiden You­tubers? Skola eller fritidssyssla? Nya ämnen? Förbättra det befintliga? Lokaler? Har vi råd med kulturskola? Har vi råd att inte ha kulturskola? Framtiden får utvisa.

Klas Jervfors

Jobbar som: Enhetschef för kulturskolan, fritidsgården och högstadiecaféet i Gnesta kommun samt frilansar som musiker.

Drömkollega: Kristina Lugn.

Drömlektion: Drömde om keruber som lär ut änglatrumpet i grupp till dansande gycklare.

Tips: Deklarera i tid!

ur Lärarförbundets Magasin