Läs senare

»För sent att börja med kunskapskrav i sexan«

Konsten att sätta betygSlöjdläraren Pia Alexisson på Domarringens skola i Uppsala, introducerar kunskaps­kraven redan i trean, då hon låter eleverna bedöma sig själva utifrån sexans krav.

av Erik Ignerus
18 Okt 2017
18 Okt 2017
Diskuterar. Pia Alexisson vill tidigt prata igenom kunskapskraven med eleverna. Foto: Eija Salminen

Varför vill du introducera kunskaps­kraven redan i årskurs 3?

– De ska veta hur de kan göra för att påverka sitt betyg. Tänk dig att du spelar golf. Ska du spela ett par 5-hål ska bollen vara i hålet på fem slag. Då börjar du med att ta ut riktningen vid första slaget. Du siktar på något en bit bort och ser sedan till att du kommer nära in på hålet till femte slaget och kan putta med precision. Så ser jag det ungefär. De ska ju inte gå ute i ruffen och slå sly första fyra slagen.

Okej, spelar du golf eller?

– Nej, men jag har väl gjort det lite tidigare.

Betygssnack i trean är kanske inget som alla gör ändå, hur kom du på idén?

– Jag vill att eleverna ska förstå hur det funkar, vad de kan påverka och även lära dem att använda termerna och motivera varför de tycker att de ska ha ett visst betyg. Det är egentligen inget som jag har hittat på utan något jag sett som självklart.

Hur går själva introducerandet till då?

– Jag jobbar i årskurs tre till fem nu. I årskurs tre går vi igenom kunskapskraven en första gång. Både i grupp och enskilt med eleverna. De får sedan bedöma sig själva och lära känna termer och uttryck. I fyran blir det upprepning, och i femman gör vi likadant men med den lilla skillnaden att jag också förklarar hur lärare bedömer utifrån kraven och hur det går till när vi sätter betyg. Det tycker jag att de ska veta innan de börjar sexan, då är det för sent.

Vad säger eleverna om det här?

– Det är inga konstigheter egentligen. Eleverna får diskutera och fylla i en matris där de bedömer sig själva. Ofta har de väldigt bra koll på hur de ligger till redan i trean. Jag använder sexans matris men tar bort att det står A, C och E. Jag brukar säga till eleverna att de kan fundera på om de är bra, bättre eller bäst på vart och ett av kunskapskraven. Det är också intressant att höra hur de diskuterar i grupper och frågar och förklarar för varandra, ofta med exempel på sitt eget språk.

Varför ska de bedöma sig själva?

– Det finns egentligen två skäl till det. Dels för att de ska förstå termerna och kraven, dels för att de ska våga bedöma sig själva utan att det finns något rätt eller fel.

Vissa skulle säga att det finns en del svåra ord i kunskapskraven. Hur mycket förstår eleverna?

– Jag försöker göra det begripligt. Till exempel finns det ett kunskapskrav i slöjden som går ut på att eleven ska hantera verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Det förklarar jag tredje gången eleverna har slöjd. Då har vi en säkerhetsutbildning som går ut på att de får lära sig just det. Vi går igenom vassa och varma verktyg och eleverna får skriva ett litet prov. Jag gör på liknande sätt med andra kunskapskrav. Till exempel det om att komma på idéer utifrån befintligt material, då visar jag en film om den amerikanske uppfinnaren Walter Hunt som genom att böja en bit ståltråd lyckades uppfinna säkerhetsnålen.

ur Lärarförbundets Magasin