Läs senare

Från text till tecknat

LektionstipsetBildläraren Oscar Hjelmgren tipsar om hur elever kan få göra korta serieversioner av en roman. I det här fallet som ett samarbete med svenskämnet.

03 Feb 2017
Foto: Nicke Johansson

Oscar Hjelmgren bläddrar i elevernas serieversioner av Pär Lagerkvists roman Dvärgen. Några är skapade i akvarell, andra är tecknade med tusch i grå och svarta nyanser.

– Titta! Den här eleven har gestaltat pesten som en spöklik gestalt. Det var smart.

Serieversion av roman

Vad? Göra serier av romaner.

För vilka? Gymnasieelever. Uppgiften kan även anpassas till årskurserna 4-9.

Tid? Cirka 10 bildlektioner à 80 minuter.

Material? A4-papper, blyertspennor, tuschpennor, tuschpenslar och flytande tusch, akvarellfärger och akvarellpenslar.

Kunskapsinnehåll: Komposition och gestaltande av tvådimensionella bilder. Färglära. Använda tekniker som linjer, skugga, ljus, perspektiv och tuschning. Research. Berättande i bildsekvenser.

Han visar flera exempel på hur eleverna använder metaforer när de skapar sina serier. En elev har gjort om huvudpersonen Dvärgen till en näbbmus och förlagt handlingen till modern tid.

Serieuppgiften sker i samarbete med svenskämnet. Eleverna, som går andra året på designprogrammet vid Polhemsgymnasiet i Göteborg, har läst romanen, analyserat den och gjort skriftliga sammanfattningar av innehållet under svensklektionerna. Arbetet i bildämnet har pågått parallellt.

– Jag och svenskläraren har stämt av med varandra hela tiden. Om de analyserat historiska skeenden i svenskämnet, har vi gjort research om hur kläder och uppfinningar såg ut under renässansen när handlingen utspelade sig.

I bilden har de följt samma process som många serieskapare använder. Utifrån en sammanfattning av boken har varje elev gjort ett textmanus som översatts till bildform.

– Eleverna gör »model sheets« där de utgår från beskrivningar i boken och gör skisser av återkommande karaktärer. Det kan handla om att fånga detaljer på en klänning eller visa hur en person ser ut i profil. »Model sheets« används som förlagor för att få karaktärerna att se likadana ut genom hela serien.

Oscar Hjelmgren

Ålder: 30 år.

Yrke: Bild-, design- och svensklärare.

Utbildning: Ämneslärarprogrammet i bild och svenska vid Göteborgs universitet. Serieskolan i Malmö.

Arbetsplats: Polhemsgymnasiet i Göteborg.

År i yrket: 3 år.

Inspireras av: Att se stressade elever slappna av och visa glädje när de jobbar i bildämnet.

På fritiden: Spelar fotboll och ishockey. Vinterbadar. Skriver och tecknar humoristiska äventyrsserier för serietidningen Herman Hedning.

Oscar Hjelmgren menar att serier är en effektiv form av berättande. – Men det gäller att eleverna lägger ner arbete på att fånga hur en person ser ut och vilka miner och känslor som uttrycks. Eller att få med detaljer och stämningar i en miljöbild.

En miljöbeskrivning passar ofta i en stor serieruta, medan dialoger fun­gerar bäst i flera mindre rutor. ­Dialogen har en central betydelse.

– För att få flyt i dialogen kan man tänka på att placera den karaktär som börjar att prata till vänster i serierutan. Det är ett vanligt nybörjarfel att missa det.

När eleverna har fått fram färdiga skisser återstår tuschning, textning och färgläggning. I uppgiften ska slutversionen vara 5–7 sidor, med ett valfritt antal serierutor.

Han tror att arbetssättet även kan fungera för yngre åldrar. Då med kortare manus, till exempel en A4-sida med serierutor. Boken som väljs ut kan vara lättläst, men gärna ha ett innehåll som ger utrymme för tolkningar och fantasi.

Lästips:

80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange, Kartago Förlag, 2007. Webbsida med exempel på serieskisser: sprousenet.wordpress.com

ur Lärarförbundets Magasin