Ingår i temat
Handen & huvudet
Läs senare

Görandet är avgörande

Jobba i problemen i stället för att prata om dem. Det är slöjdläraren Anders Eklundhs strategi för att komma åt mer teoretiska kunskapsmål.

av Sebastian G Danielsson
11 Maj 2016
11 Maj 2016

Foto: Lasse Burell

Egentligen är undervisning rätt enkelt – det handlar om att skapa efterfrågan. Det menar slöjdläraren Anders Eklundh och han talar inte om marknadsekonomi. Han pratar kunskap. För att få eleverna att tråna efter kunskap anser han att de själva behöver upptäcka att det kan vara bra att veta vad till exempel fiberriktning är för något. Därför utgår han från praktiskt arbete i sina uppgifter.

– Görandet kommer att efterfråga teorier. Om du gör börjar du ju fundera på hur du skulle kunna göra på ett annat sätt, det är inbyggt i den mänskliga naturen. Då börjar man söka teorier, säger Anders Eklundh.

Just fiberriktning nämner han som ett exempel från när han undervisade på den numera nedlagda slöjdlärarutbildningen på Konsradsberg i Stockholm. Trots att han hade gått igenom att fiberriktning är viktigt att följa för att behålla styrkan i föremålet missade en elev det när hon skar ut en ryggtavla till en stol. Stolsryggen gick sönder, lärdomen finns förmodligen kvar hela livet.

– Vi löste det genom att sätta i pluggar, så det gick bra till slut. Men det var inte så hon hade tänkt att det skulle bli, säger han.

Eleverna i Anders Eklundhs trä- och metallslöjdsal på Vistaskolan, en F-9 skola i Huddinge, kanske inte gör riktigt så avancerade verk, men filosofin är densamma. Börja skapa och lär därefter. Lektionerna innehåller alltid praktiskt arbete och ambitionen är att genomgångarna inte ska vara längre än tolv minuter.

– Sen brukar man flyta iväg i tankarna. Då är det bättre att ta många korta genomgångar, så kan vi titta på det tillsammans, jag och gruppen. Det kan bli fyra till fem sådana avbrott per lektion, säger han.

Han jobbar helst med korta projekt, ofta får eleverna bara tre tillfällen på sig att skapa något. Anders Eklundh kan därmed fokusera på vissa kunskapskrav under de olika områdena samtidigt som han begränsar användandet av loggböcker.

Foto: Lasse Burell– Jag jobbar med det då och då, men absolut inte hela terminerna. Då blir det en massa skrivande i stället för att göra, säger han och påpekar att det i kursplanen endast står att eleverna ska dokumentera processen i ord och bild, men inte hur ofta.

Anders Eklundh föredrar i stället att prata om processen, vilket han gör under arbetets gång och i slutet av uppgifterna. Då kan kan ställa motfrågor och be eleverna utveckla sina resonemang. Standardfrågan är »om du skulle göra en till, hur skulle du göra då?«. Han är skeptisk till utvärderingar efteråt och berättar om alla mindre lyckade utvärderingspapper han sett genom åren som enligt honom inte säger någonting, bara att verket blev fint eller att eleven inte blev så nöjd.

– Då är ju frågan varför man värderar något. Gör man en utvärdering för att man ska göra den eller för att man faktiskt ska ha den till något? Jag vill ju att det ska utmynna i kunskap.

Att slöjdämnet skulle ha blivit mer teoriinriktat eftersom det är större fokus på analysförmåga och värdering i dagens läroplan är inget han upplever trots att han har 35 år inom yrket.

– Jag hävdar med bestämdhet att ämnet inte alls är teoretiserat i relation till vad det var tidigare.

Han menar att vissa saker må vara tydligare uttryckt i läroplanen i dag, vilket gör att ämnet kan uppfattas mer teoretiskt. Men även kunskapskrav som att tolka slöjdföremåls uttryck och föra resonemang om dessa går att närma sig i görandet, enligt Anders Eklundhs uppfattning.

Han berättar om en uppgift där han låter eleverna göra förvaringsföremål utifrån en meter bräda utan att de får se andras exempel. Då blir det deras egen tolkning av hur en låda ser ut och genom deras utformning kommer elevernas egna kulturella uttryck fram, vilket de får resonera om i samtal med läraren. Att läsa på eller skriva om andra kulturers estetik är därför inte nödvändigt, enligt Anders Eklundh.

– Jag tror att ordet tolka betyder något annat än vad man tror när man börjar fundera över vad det verkligen betyder. Enligt min övertygelse behöver det inte betyda att man tolkar någon annan, utan det kan vara ens eget kulturella och estetiska uttryck, säger han.

Anders Eklundh anser att kursplanen har utvecklats till det bättre med de tydligare kunskapskraven.

– Jag gillar att det faktiskt är större krav på vad man ska kunna när man är klar med slöjden.

Det är fusionen av teori och praktik som gör slöjd till ett spännande ämne, menar han. Man pratar inte bara. Man gör också.

ur Lärarförbundets Magasin