Ingår i temat
Skapa jämställt
Läs senare

Könsroller på rundgång

Musikforskaren Carina Borgström-Källén efterlyser mer lärarstyrning och experimentlusta för att öka jämställdheten. Slöjdforskaren Erik Sigurdson ser i sin tur trä- och metallslöjdssalen som en gammal lärare i maskulinitet.

15 Okt 2014

Foto: Arvida ByströmCarina Borgström-Källén vill komma under ytan på frågan om de könsstereo­typa valen. Flickor är kraftigt överrepresenterade på sång och kör, medan pojkar väljer trumset och startar garageband.

– Det där vet vi. Men vilka mekanismer ligger bakom och hur påverkar uppdelningen lärandet?

Hon har studerat ensemblelektioner i musikgymnasier ur ett genusperspektiv och skrivit en avhandling. Resultatet är lite sorgligt tycker hon.

– Om inget görs finns en stor sannolikhet att elever fortsätter välja könsuppdelat. Vad de väljer förändras, men inte uppdelningen flicka-pojke. De fortsätter lära sig olika saker musikaliskt, från nybörjare till proffsnivå.

Hon jämför med andra ämnen där en sådan uppdelning inte finns.

– I svenska skulle vi inte acceptera att pojkar lär sig verb och flickor substantiv för att de själva vill.

Ett tydligt resultat i studien är att deadlines, konserter och cd-produkter, främjar åtskillnad av könen eftersom det påverkar vad eleverna prioriterar att öva på. Pojkar och flickor anser att de är bra på olika saker och därför delar de gärna upp arbetet mellan sig. Ett exempel är en kurs i låtskrivande och inspelningsteknik där eleverna gjorde musik i par. Pojkarna agerade experter och konsulter på digitala verktyg, medan flickorna tog kringliggande uppgifter, skrev skelettet i musiken, melodi, ackord, text och la sångpålägg. En termins arbete resulterade i en skivinspelning som visades upp och betygsattes. Eleverna tänkte på effektivisering och lärarna hade inte tid att gå igenom grundkunskaper med alla.

– Det är bekymmersamt, säger Carina Borgström-Källén.

I bedömningen av kursen la lärare och elever stor vikt vid sound och mixning som kvalitetskriterier, det som kill­arna gjort. Digitalisering av musikämnet har överlag gynnat killarna.

– Jag tänker att datorn är den nya elgitarren. Producenten och DJ:n är nya hjältar, säger Carina Borgström-Källén, men hon hoppas att det bara är en tidsfråga innan tjejerna är ikapp.

På lektionerna i pop/rock-ensemble såg Carina Borgström-Källén hur lärare förmedlade bilden av att ett (manligt) musikaliskt geni leker och tar mycket plats i rummet.

– Flickorna har svårt att hitta rätt i normen om en bullrig, öppen kropp. Det blev en inre konflikt för flickorna när de manliga lärarna efterfrågade ett kroppsspråk som inte föll sig bekvämt för dem.

Men det fanns också en grupp tjejer som skilde ut sig. Flickor vars föräldrar hade högskoleutbildning i musik var i högre grad benägna att ta för sig på scen och agera.

– De hade ett kulturellt kapital de kunde använda som var högt värderat.

En annan norm som Carina Borgström-Källén identifierade i ensemblerna var att man som manlig musiker ska vara duktig – utan att jobba för det. Att en pojke ska leka, lattja och bara kunna saker av sig själv. Många killar på estetprogrammet är också självlärda musiker medan flickorna oftare har en bakgrund i kommunala musikskolan och musikklasser. Flickornas »skolade« kunskaper premieras inte i lika hög grad i pop/rockensemble, enligt studien. De kommer däremot mer till sin rätt i sångensemble och i viss mån jazzimprovisation där de musikteoretiska kunskaperna efterfrågas mer, liksom flickornas disciplin och frasering.

I pop/rockensemblen såg forskaren dessutom tecken på manlig homosocial gemenskap där läraren intog rollen av mästare och pojkarna hans lärlingar.

– Eleverna ser mycket upp till sina lärare på estetprogrammet. De tar inte bara efter det klingande utan även attityder. Lärarna i pop/rock/jazz är i hög grad män, medan den vokala traditionen företräds av kvinnor, säger Carina Borgström-Källén.

Foto: Arvida ByströmOch varför sjunger inte killarna? Inom anglosaxisk musikpedagogisk forskning finns till och med ett begrepp för detta: »the missing male problem«.

– Det handlar inte om röst i vid bemärk­else utan framför allt om skolad sång. Ingen kille i min studie säger att de har något emot att sjunga. Men en skolad röst anser de vara för polerad, opersonlig och tråkig, berättar Carina Borgström-Källén.

I studien framkom att rädslan för att sjunga »fint« kan hänga ihop med rädslan för att framstå som homosexuell.

Carina Borgström-Källén tror att populärmusikgenrer kan bidra till könsstereotyper i klassrummet.

– Skolmusiken har inte ansetts fin och bra, men ur ett genusperspektiv är den mest neutral, säger hon.

Det visade sig i hennes studie att kön blev mer ovidkommande när eleverna hade lektioner i genrer som var nya för dem, som renässansmusik och improvisationsjazz. Också lärarna agerade annorlunda på de lektionerna – de styrde undervisningen mer och fördelade arbetet mer bestämt.

– Det var ett mer prövande, laborerande arbetssätt, säger Carina Borgström-Källén.

Carina Borgström-Källén hoppas att hennes studie kan hjälpa musiklärare reflektera mer över hur kön gestaltas i klassrummet.

– Se hur eleverna hindrar sig själva. Får pojkar sjunga mjukt till exempel? Jag tror på lärarstyrning i hög grad. Det kanske låter gammaldags och konservativt men man kan inte lämna de här sakerna till eleverna om man vill förändra.

Ett ännu mer uppdelat ämne än musik är slöjd. 80 procent av eleverna gör könsbundna val om de får välja slöjdart själva i högstadiet, enligt en utvärdering från år 2005. Lärarkåren speglar samma uppdelning, det är ovanligt med män som undervisar i textil till exempel. Just nu pågår en ny nationell utvärder­ing i slöjd, bild och musik som presenteras först 2015. När det gäller lärarna i slöjd så tyder resultaten dock på att könsuppdelningen består, enligt Hanna Österlund på Skolverket.

Erik Sigurdson forskar om genus och slöjd. Han har tidigare arbetat som slöjdlärare men är nu lärarutbildare och doktorand på Umeå universitet. Han tycker den könsuppdelade slöjden är ett problem.

– Vi strävar efter en jämställd representation och det står i läroplanen att vi ska ge lika förutsättningar.

Hans egen studie om genus i trä- och metallslöjdssalen blir klar i november. En utgångspunkt är att träslöjdssalen själv fostrar till maskulinitet, som en slags aktör. Att den reproducerar ett gammalt ideal, genom sin historia och de sinnesintryck som rummet förmedlar. Ämnet var länge uppdelat i skolan i textil för flickor och trä för pojkar. Slöjden skulle fostra pojkar till yrkesarbetare och förbereda flickorna för hemarbete. Att könsrollerna sitter i väggarna är därmed lätt att förstå, enlig Erik Sigurdson. Trä- och metallslöjden uppmanar till stora utlevande rörelser och har farliga verktyg som låter högt, till exempel.

Inom pedagogiken finns olika strategier för att öka jämställdheten. Som att separera flickor och pojkar för att ge exempelvis flickor mer plats. En annan taktik är kompenserande pedagogik, att lägga till något i innehållet man tror ska tilltala en viss grupp. Eller så försöker man hitta en könsneutral position.

– Men det finns inte så många uttryck kvar om man ska undvika allt som är könskodat, säger Erik Sigurdson.

Han är framför allt intresserad av queerteori som går ut på att blanda alla »manliga« och »kvinnliga« uttryck så mycket som möjligt.

– Jag tror på en mångfald av miljöer, att alla elever får möta alla miljöer på något sätt. Sannolikt innebär det att det fria valet begränsas.

Tips för jämställd musik­undervisning

• Styr undervisningen. Rotera instrument. Dela ut solon.

• Räkna kön på de artister/covers som används i lektionerna.

• Räkna kön: Vilka är vid datorn, mixerbordet, i studion, i replokalen?

• Dra ner på deadlines och konserter. Fokusera på att alla ska hinna lära sig.

• Ha fler utforskande lektioner i nya genrer, improvisera mera.

• Stötta killar att våga sjunga »skolat«.

Tips från Carina Borgström-Källén.

Läs mer: Studien När musiken gör skillnad – genus och genre i samspel på gymnasiets estetiska program av Carina Borgström-Källén finns här.

Alla artiklar i temat Skapa jämställt (7)

ur Lärarförbundets Magasin