Ingår i temat
Digitala verktyg
Läs senare

Konsten 5.0

Parafraser är i sig inget nytt, menar bildläraren Madeleine Schreiner på Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall. Hon har hittat nya poänger med genren genom att göra en fotouppgift av den. Eleverna iscensätter och fotograferar sig själva i nytolkningar av kända konstverk.

16 Dec 2010

Foto: Peter HambergNathalie Nyman är inte nöjd. Handen har inte samma hudton som hakan och övergången mellan hennes två ansikten blir inte bra. Var det lika knepigt för Chagall på hans tid?Hon suckar och printar ut bilden på A3-papper i färgskrivaren. Med handfast analog teknik går hon sedan på utskriften med rostbrun vattenfärg och förstärker konturerna med krita. Därefter scannar hon in bilden på nytt för att redigera den vidare digitalt.

Förlagan till Nathalies bild är ett dubbelporträtt av Marc Chagall. Hon har fotograferat sig själv och en kompis, frilagt delar, kopierat ihop och monterat in dem med Chagalls målning som bakgrund. Själva originalmålningen har hon hittat på nätet.

Det är det hårda redigeringsarbetet som tar vid nu, efter att eleverna under tidigare lektioner har fotograferat, var och en på sitt håll. Ett dussintal elever sitter i spänd koncentration vid var sin datorskärm.

Madeleine Schreiner har undervisat i bland annat den här kursen, fotografisk bild A, i fem år här på Skvaderns gymnasiefriskola. Hon har använt sig av parafrasuppgiften flera gånger nu, eftersom resultatet blir så bra.

– Eleverna har gjort fantastiska bilder, som vi brukar ställa ut. Det roliga med uppgiften är att den väcker elevernas intresse för konsthistoria och det blir även kul för publiken att försöka klura ut vilka originalbilderna är, berättar hon.

Uppgiften ger också lärorik träning i bildredigering i Photoshop, med friläggning, färgjustering, att skapa och kopiera olika lager och så vidare. Det handlar mycket om problemlösning, även vid själva fotograferandet och iscensättandet av miljöer och kostymer.

Eleverna har tillgång till ett allmänt estetförråd av kostymer och rekvisita. Men lösningarna kan vara till synes enklare än så. Madeleine visar på en tidigare elevs tolkning av ett kvinnoporträtt av Manet från sent 1800-tal:

– Eleven lade en trave av handdukar på huvudet för att ge illusionen av en gammaldags hatt, och tog på sin mammas blanka morgonrock!

Foto: Peter HambergDario Samardzic har fotograferat i skolans lilla studio, som man kallar Whitebox. Han har inte gjort det lätt för sig: Av 106 olika foton ska han skapa en bild där tre personer ska agera fem stycken – efter Sidney Goodmans nyrealistiska ”Portrait of five figures” från 1970-talet. Det gäller att kameran har stått på exakt samma plats hela tiden, att ljuset faller rätt … En uppgift som skulle ha varit omöjlig att utföra på en skola tidigare, utan den digitala tekniken.

– Det finns ett romantiskt skimmer omkring den äldre fototekniken. I spelfilmer står skådespelare fortfarande i mörkrum och ser hur bilden långsamt, magiskt, träder fram på fotopapperet, säger Madeleine Schreiner.

Hon menar att man givetvis kan få fram bilder av mycket hög kvalitet med den äldre tekniken, men att det inte alltid står i proportion till hur mycket mer tid och arbete som krävs för att verkligen få det – i synnerhet på en skola. Man hinner så mycket mera nu, anser hon. Dessutom är det en miljöfråga: hur mycket framkallningsvätskor har inte gått åt genom åren?

Foto: Peter HambergMadeleine Schreiner visar runt i de relativt spatiösa lokalerna på Norra bergets sluttning i Sundsvall. Tidigare inhyste de ett IT-företag. Under de åtta år som skolan har funnits har man sakta men säkert byggt upp rätt bra resurser. Här finns ett stort, traditionellt fotolabb – som kanske var något av en felsatsning. Nu diskuterar man att bygga om det och bara behålla ett par kopieringsbås.

– Jag blir lite nostalgisk över den här perioden, men jag sörjer den inte, säger hon.

Med den nya tekniken, där allt är möjligt med datorns hjälp, är det å andra sidan lätt att falla för nyhetens behag, till exempel alla ”konstnärliga” filter.

– Det får inte bli en quick-fix att lägga på filtret ”pastellkrita” eller ”krackelering”. Det viktiga är att få fram ett bra foto, en bra grund, säger Madeleine Schreiner.

Eleverna väljer en rad olika vägar för att lösa uppgiften. En del fokuserar på redigeringen, andra lägger det mesta krutet på själva fotograferingen. Till de senare hör Linn Flodén, som har byggt upp ett motiv av Lena Cronqvist hemma i sitt rum. Hon har letat upp exakt rätt nyanser av färgat papper och klippt rutor till bakgrunden och har själv agerat modell.

– Sent på eftermiddagen fick jag det perfekta solljuset genom mitt fönster, berättar Linn.

Nu gör hon finjusteringar i datorn, minskar på det rödgula i utskriften, gör hudtonen kallare och ändrar färg på sina ögon – till röda.

Madeleine Schreiner brukar börja uppgiften med att sätta upp konstbilder på en vägg som inspiration och lägga fram tjocka konstböcker. Sedan får eleverna fylla på väggen med bilder de själva hittar och – självklart – söka på nätet. Elevbilder från tidigare kurser inspirerar givetvis också, kursen har blivit känd, något man längtar efter.

Madeleines bildlärarkollega Ylva Bomark har anslutit i deras gemensamma arbetsrum:

– Det här ligger så nära ungdomarna själva, under den tid då de söker sin identitet och kan vara rätt narcissistiska. De älskar att placera in sig själva i olika historiska miljöer och kläder, säger Ylva Bomark.

Madeleine Schreiner menar att det rent tekniskt varierar rätt mycket mellan eleverna när de börjar kursen. En del har knappt hållit i en systemkamera, andra har stor vana. Däremot kan de flesta inte sådant som skillnader mellan olika filformat, eller att man måste ha tillräcklig upplösning för att kunna arbeta med en bild. Det har flera stupat på i just den här uppgiften, menar hon, trots att hon betonar vikten av det. Det är väldigt trist om en elev har jobbat jättelänge med en konstbild från nätet – som sedan visar sig vara för liten och ”pixlig”.

Madeleine är själv passionerat intresserad av foto och arbetar deltid, 80 procent, för att hinna göra egna bilder. Hon menar att det är nödvändigt.

– Det berikar undervisningen att jag själv håller på – och vice versa.

Alla artiklar i temat Digitala verktyg (8)

ur Lärarförbundets Magasin