Ingår i temat
Kulturpolitik
Läs senare

Konsten lär oss ifrågasätta

KulturpolitikSkolelever måste få möta konsten, rent fysiskt. Inte enbart i klassrummet. Författaren Madeleine Hjort är övertygad om att det gör oss till mer aktiva medborgare som vågar uttrycka våra åsikter.

02 Maj 2017
Konsten lär oss ifrågasätta
Death of Capitalism, Jani Leinonen 2012 Foto: Zetterberg gallery

Han dömdes till böter för att ha kidnappat och halshuggit en Ronald McDonald-staty och var nära att stämmas av ett av Finlands största varumärken. Men det stoppar inte vår temakonstnärJani Leinonen, som ser sig själv mer som en aktivist än en konstnär i traditionell mening. Han vill få oss att reflektera över det samhälle vi lever i och hur vi själva bidrar till sociala orättvisor. Jani Leinonen är född 1978 och tog examen från Konstuniversitetet i Helsingfors, Finland, 2002. Hans verk har ställts ut världen över – bland annat på Banksy’s Dismaland. Se fler på janileinonen.com.

Den politiker som inte har fått möta konstarterna under sin uppväxt riskerar att bli en person som inte förstår »betydelsen och värdet av den enskildes röst«. Så beskriver Madeleine Hjort, författaren bakom boken Konstens betydelse – om konstarter och litteratur i skola och samhälle, faran med att inte låta elever få tillgång till det i tillräcklig utsträckning. Oavsett om det handlar om konst, teater eller litteratur.

– Konstarterna behandlar frågor om samtiden, historien och framtiden. Den tar upp frågeställningar om vad som har hänt i samhället, kanske idéer om varför det har hänt och vad det kan få för följder, säger hon och förklarar att det kan handla om allt ifrån krig och förtryck till den ojämlikhet som råder i samhället i dag.

Boken tar ett helhetsgrepp om konstens betydelse i samhället. En av de centrala frågorna handlar om hur den kan påverka den enskilda individen, barn och ungdomar.

Madeleine Hjort.

– Konsten handlar om att möta det okända och kan bidra till att ge en förståelse för varför man själv reagerar som man gör och varför människor rent historiskt sett har handlat på olika sätt, säger hon och nämner ett exempel: bakgrunden till varför judar blev så fruktansvärt behandlade under andra världskriget.

När Madeleine Hjort talar om det här ämnet syftar hon framför allt på det stora behovet av att verkligen få möta konst­arterna: hur viktigt det är att skolelever får möjlighet att besöka museer och teatrar. Eller att ge dem chansen att träffa en verksam författare.

– Men dagens resurser räcker inte till och det är mycket beklagligt. I stället handlar skolundervisningen till stor del om att låta eleverna ägna sig åt eget skapande eller utövande, det vill säga att »leka« med konstarterna, säger hon och tillägger att det är oerhört betydelsefullt att få vara i samma rum som kons­ten, vara delaktig i den och få känna den närvaron.

Kontentan i boken Konstens betydelse är att konst är lika med yttrandefrihet. Och genom att få tillträde till den världen ökar förutsättningarna för män­niskan att bli en aktiv medborgare, vilket i det långa loppet stärker demokratin.

– Konstupplevelse uppmuntrar till diskussioner mellan individer. Det kan hjälpa oss att få förståelse för att vi kan och får ha olika åsikter. Och det kan i sin tur skapa en respekt för oliktänkande personer.

Konsten refererar ofta till faktiska händelser i kombination med fiktion. Och fiktionen betyder mycket för oss människor och har haft större inverkan på vårt samhälle än vi kanske tror, anser Madeleine Hjort.

– Vi behöver fiktionen för att överleva och för att få tillgång till våra inre världar. Den framkallar känslor, tankar och värderingar som på sikt kan påverka våra handlingar, framtida planer och strategier.

ur Lärarförbundets Magasin