Läs senare

Kultur och estetik alla lärares ansvar! 

Kultur och estetik är varje lärares ansvar i alla ämnen! Men det hänger på estetlärarna att ge sitt ämne ett utökat värde i skolan, säger Ulla Wiklund, undervisningsråd på Skolverket. Förändringen är i full gång, men estetlärarna måste våga se utanför sitt ämne och samarbeta med andra. Mångfald och öppenhet är poängen. 

19 Sep 2005

Ulla Wiklunds föreläsning på estetkongressen hette: ”Vilka pedagogiska vindar blåser idag/imorgon? Om estetlärare som nycklar för framtiden”. Fotnoten ringde upp och frågade: är det så? Och Ulla Wiklund säger att så ser hon det. – Så är det! Estetiken är kärnan. Vi har multi-modala människor idag! Min dröm är ett gymnasium där de estetiska ämnena är centrum och där de används som nyckel för att studera annat också. 

ULLA WIKLUND har skrivit mycket om barns språkutveckling och där talat om ett vidgat språkbegrepp, där de estetiska språken finns med som en självklar del. Att de estetiska ämnena i skolan fortfarande betraktas som ”grädde på moset”, som något trevligt men tillfälligt, är ytterst märkligt, säger hon. 
   – Då läser man inte läroplanen! Estetiken finns med i alla ämnen. 
   Hon säger att ämnet musik av tradition inte har lika mycket forskning och didaktik som exempelvis bildämnet. I bild finns mycket didaktisk forskning, man har hunnit längst i medvetenhet. Det är just den där medvetenheten som Ulla Wiklund efterlyser hos bland annat musiklärare. Att man utvärderar det man gör, att det forskas och fördjupas. 

ESTETISKA LÄRARE bidrar för lite själva, säger hon. Man ska veta vilket uppdrag man har. 
   – De estetiska lärarna har ett jättestort ansvar. Om man inte vet vad man gör, gör man det inte – fast man gör det! Som det står i regeringens skrift ”Kultur i skolan” har konstnärlig verksamhet i skolan ofta bedrivits oreflekterat och utan utvärdering. Nu efterlyser man kompetensutveckling, mötesplatser och möjligheter till ett fördjupat samtal. 
  I sin föreläsning talade Ulla Wiklund om samsyn som ”motor för utveckling”, och menar att de estetiska lärarna i rädsla för det nya (som det nya estetiska programmet till exempel) hävdar sitt ämne/ämnesdjup. Det är en förståelig reaktion säger hon. Som exempel pekar hon på den omtalade boken ”Den radikala estetiken”. Representanter för musikhögskolor har reagerat på att man inte alls tar upp hantverket, den långsamma process som det är att exempelvis lära sig spela ett instrument. – Det är en brist, säger Ulla Wiklund, men den boken är ändå intressant som utgångspunkt för diskussion. 

APROPÅ kongressdeltagares reaktioner på förslaget till det nya estetiska programmet säger hon att man bör vara klar över att gymnasiet inte ska vara yrkesförberedande. Att gymnasietiden för eleven snarare ska vara en period att hitta vem man är och att få pröva olika saker. Hon menar att det är viktigt att utgå från de elever man har. 
   – Vissa tror att man måste anpassa sig till musikhögskolans sätt att arbeta. Ändå vet de inte hur man gör på musikhögskolan idag! Detta leder i förlängningen till att man marginaliseras. Det är viktigt att jobba strategiskt och tänka så brett så möjligt. 
   Utan att för den skull förlora djupet, där ligger utmaningen. 

KATARINA JOSEPHSSON 

ur Lärarförbundets Magasin