Ingår i temat
På andra sidan kölen
Läs senare

Kulturskolan sätter tonen i Trondheim

I Norge är det lag på att det ska finnas kulturskola i alla kommuner. Lärarna har bra lön och en ramplan att stödja sig på. Kanske införs snart en maxavgift.
För bra för att vara sant? Vi besökte Trondheim, som har Norges äldsta och förmodligen största kommunala kulturskola.

22 Sep 2011

Foto: Thor NielsenEn torsdag i månaden är det sammanträde i Trondheims ”bystyre”. Och varenda gång inleds mötet med att elever från kulturskolan spelar ett musikstycke eller gör ett scenkonstuppträdande. Det hela pågår bara några minuter – men det är grundmurad tradition sedan minst tio år tillbaka.Trondheimspolitikerna är stolta över sin kulturskola, som för några år sedan utsågs till demonstrationskulturskola för sitt systematiska arbete att förbättra undervisningens kvalitet. Externa uppträdanden är en viktig del av verksamheten; det bjuds på konsert av hög kvalitet minst en gång i veckan, och det händer ofta att någon av kulturskolans många kvartetter, symfoniorkestrar och ensembler inbjuds att spela vid konferenser och officiella besök. Flera elever har med tiden utvecklats till internationellt kända musiker.

Framgångsfaktorn är högt kvalificerade lärare och att kulturskolan, utifrån givna ramar, erbjuder en färdighets- och upplevelsebaserad undervisning som är anpassad efter varje elevs önskningar, möjligheter och potential, anser rektor Vidar Hjemås.

– Alla elever ska ha möjlighet att utvecklas optimalt, både som människor och inom ett konstnärligt ämne. Vi har en balans mellan bredd och talangutveckling. Åtminstone när det gäller musik, som är vår absolut största verksamhet, säger han.

Pedagogiken i Trondheims kulturskola är baserad på gruppundervisning. Vissa elever har individuella lektioner, för att det passar dem bättre av olika skäl, men det är jätteviktigt att alla erbjuds samspel, tycker Reidun Gran, lärare i mässingsinstrument.

– Eleverna får mer undervisningstid på så sätt. Dessutom utvecklas de instrumentalt av att lära tillsammans med andra. Att förhålla sig till andra i samspel gör att de mer eller mindre omedvetet får in exempelvis puls och frasering. Gruppen gör också att eleverna utvecklas socialt. De lär sig att vänta på sin tur, att inordna sig i en stämma och en musikalisk klang, och att känna ansvar för andra, förklarar hon.

Det är stora skillnader mellan kulturskolorna i Norge, trots att man som enda land har en kulturskolelag. I lagparagrafen från 1997 står: Alla kommuner ska, ensamma eller i samarbete med andra kommuner, erbjuda musik- och kulturskola till barn och unga, organiserat i anknytning till skolan och kulturlivet i övrigt.

– Det var otroligt viktigt att få den lagen. Alla kommuner har inrättat en kulturskola. Men lagtexten är tunn och ospecificerad. Den säger ingenting om innehåll, arbetsförhållanden, vilka pengar som ska gå till kulturskolan eller vilka ramar som ska gälla. Det bestämmer varje kommun själv. En del har ett brett, stort erbjudande, andra går på djupet inom ett visst område, säger Vidar Hjemås.

Efter några år med kulturskolelagen efterlyste Norsk kulturskoleråd (se faktaruta) någon form av styrdokument, där såväl kulturskolans syn på lärande som dess uppdrag och roll i samhället definierades. En ramplan med centrala riktlinjer och rekommendationer för framtidens kulturskoleutbud.

– En sådan plan var varken regeringen, departementet eller kommunförbundet intresserade av att göra. Så vi i kulturskolerådet bestämde att själva göra en ramplan, säger Vidar Hjemås, som ledde den grupp som samlade in tankar, synpunkter och erfarenheter från referensgrupper i landets kulturskolor.

Efter en lång, demokratisk process sammanställde Wenche Waagen, lektor i musikdidaktik på musikkonservatoriet i Trondheim, allt material:

– Ramplanen tillkom i ömsesidig respekt. Jag var beroende av att få innehåll, arbetssätt och tankegods från lärarna, sedan satte jag in det hela i en didaktisk ram, säger hon.

Efter några remissvändor till referensgrupperna kom så På vei til mangfold– rammeplan for kulturskolen ut 2003. Tanken är att den ska fungera som ett verktyg för kommunerna, bland annat när det gäller att utveckla möjligheterna att arbeta ämnesövergripande. Varje ämne har sitt eget kapitel i ramplanen, uppbyggt på samma sätt med mål, innehåll, arbetsformer, organisering, lokaler och utrustning.

Men eftersom planen inte är beställd från politiskt håll är den inte juridiskt förpliktigande. Varje kommun eller kulturskola bestämmer själva hur, och om, den ska användas. I vissa är den riktningsgivande, i andra används den på planeringsdagar och personalmöten som ett verktyg för dialog och professionell reflektion, berättar Wenche Waagen, som nyligen skrivit en bok om den norska kulturskolan.

– Den viktigaste effekten är nog att ramplanen lyfte fram hela skolformen, så att den blev mer synliggjord som ett formellt utbildningssystem. Den har lyft kulturskolans status och gjort politikerna mer uppmärksamma på verksamheten, säger hon.

Även när det gäller elevavgifter finns det stora skillnader i norska kulturskolor. Tidigare fick kommunerna statliga öronmärkta pengar för kulturskolan, men för några år sedan gick dessa pengar in i kommunernas övriga budget.

– Då började det bli skillnad, både på hur stor budget kulturskolan får och hur höga elevavgifter man tar ut. I Trondheim nästan fördubblades avgiften och syskonrabatten försämrades. Det har inte varit så populärt, berättar Vidar Hjemås.

Men det finns ljus i tunneln. I maj kom en statlig kulturskoleutredning som rekommenderar en maxavgift på 2000 norska kronor (cirka 2 375 svenska) per år. Bakgrunden är ett dokument från den rödgröna regeringen, grundat i FNs konvention om alla barns rätt till delaktighet genom estetiska och kulturella aktiviteter. I det slår man fast att det ska genomföras ett kulturskolelyft, så att alla barn som så önskar ska erbjudas kulturskola av god kvalitet till ett rimligt pris. Det innebär att köerna ska bort, kommenterar Vidar Hjemås.

– Tanken är att detta ska garanteras genom nationella stimuleringsmedel och en god kommunal ekonomi. Vi hoppas på det.

I Trondheim är målet att innan 2015 ha öppet intag, och att kön till kulturskolan ska vara borta. I det ingår ett uppdrag att bidra till social utjämning och integration av grupper som ofta hamnar i utanförskap. Vidar Hjemås och avdelningsledarna (se faktaruta) håller som bäst på att rikta erbjudanden till skolor och stadsdelar där kulturskolan har liten täckning. Bland annat har man startat smakprovskurser, där elever gratis får pröva och se vad kulturskolan kan erbjuda.

– Vi anar att det börjar fungera, men det tar tid. Nästa steg blir att fundera över innehållet, om vi bör göra mer av vissa ämnen som till exempel dans. Eller om vi kanske borde organisera workshops eller kortare kurser.Fotnot: Wenche Waagens bok heter ”Kulturskole – profesjon og bærekraft” (Gyldendal akademisk, 2011).

Norsk kulturskola

Kulturskolan ligger under kunnskapsdepartementet, som motsvarar utbildningsdepartementet.

Norsk Kulturskoleråd är numer en intresseorganisation för norska kommuner. Varje kommun väljer själv vem som ska ingå i kulturskolerådet; det kan vara såväl politiker som rektorer och lärare.

Kulturskolelyftet ingår i den politiska plattformen Soria Moria 2, en satsning mellan 2009 och 2013.

Trondheims kommunala kulturskola

Startade som privat musikskola för 100 år sedan. Övertogs av kommunen 1973 och delades i två: musikskola och musikkonservatorium.

Har i dag runt 4 000 elever, varav de flesta spelar insrument. Scenkonst, cirkus respektive visuell konst har cirka 150-160 elever var. Mer än 1 000 spelar piano. Cirka 500 spelar stråkinstrument.

Avgiften är 2 980 Nkr (cirka 3 500 Skr) per läsår.

Cirka 1 000 elever i kö. Gitarr och rockbandsinstrument har längst väntelista.

Eleverna är mellan 5 och 20 år. Varje år gör de cirka 300 uppträdanden, bland annat på sjukhus och äldreboenden.

Har 140-150 lärare, de flesta på deltid.

I en heltidstjänst ingår 19 timmars undervisning. resten av arbetstiden är obunden för planering, efterarbete, eget övande, möten, utvecklingssamtal med barn och föräldrar och så vidare.

Största delen av undervisningen sker i elevernas skolor.

Genomsnittslönen är 450 000 Nkr per år (cirka 491 000 Skr).

Kulturskolan är indelad i fem sektioner: stråk, blås, tangent, band (med sång), visuell konst och scenkonst. Varje sektion har en avdelningsledare med ansvar för varsin stadsdel.

En demonstrationskulturskola som fungerar som förebild för andra norska skolor när det gäller kvalitet, allsidighet och originalitet.

Har ansvaret att producera och distribuera utbudet deån den kulturelle skolesekken till skolorna.

Samarbetar med skolekorps, bland annat genom att tillhandahålla dirigenter.

Ska vara resurscentrum för grundskolan och fritidskulturlivet i övrigt, till exempel när det gäller föreställningar, musiklektioner och projekt av olika slag.

Alla artiklar i temat På andra sidan kölen (9)

ur Lärarförbundets Magasin