Läs senare

Läromedel – inte för alla

Inom de estetiska ämnena är såväl läromedel som lärarhandledningar en bristvara. Bristande efterfrågan i kombination med för få som vill skriva är knäckfrågan enligt förlagen.

09 Feb 2016

Foto: Johanna Hanno, TT Nyhetsbyrån

En bok om stickning, en annan om luffarslöjd och en tredje om möbelsnickeri. Det finns hyllmeter av böcker som utgår från olika slöjdarter och hantverkstekniker, många med starkt föremålsfokus där arbetsmetoden förklaras steg för steg. Böcker som tar ett helhetsgrepp om skolämnet slöjd lyser däremot med sin frånvaro.

– Bokhyllorna svämmar över av hantverkslitteratur och pysselböcker men de är långt ifrån ett läromedel som kopplar enskilda tekniker till det centrala innehållet i läroplanen. Om jag jämför med ämnena fysik, kemi och biologi, som jag också undervisar i, blir det tydligt att det är stor skillnad på utbudet. Böcker som ger stöd i undervisningen finns helt enkelt inte i slöjden. Det skapar en osäkerhet för oss lärare som dessutom ofta har få kollegor att bolla med. De diskussionerna får man föra på Facebook, säger Agneta Isaksson, lärare och utvecklingsledare på Nävekvarns skola i Nyköping.

Av de många diskussionstrådarna på olika internetforum att döma är det fler än hon som diskuterar och problematiserar bristen på läromedel inom de estetiska ämnena. Vid en snabb översyn av de läromedel som finns på några av de största läromedelsförlagen utmärker sig trä-och metallslöjden. Inom detta ämne finns det få – om ens några – läromedel. Vad gäller de estetiska ämnena generellt sett ser läget ungefär lika dystert ut – särskilt för dem som undervisar på högstadiet.

I Skolverkets senaste nationella ämnesutvärdering av bild, musik och slöjd i grundskolan bekräftas också detta.  Där står det att lärare i dessa ämnen är missnöjda med de läromedel som finns och att de som ändå förekommer i undervisningen vanligtvis produceras av lärarna själva. Att lärare gör egna läromedel på ordinarie arbetstid ser Kristina Stenborg, musiklärare och ordförande för Musiklärarnas riksförening, fler problem med.

– I musikämnet behövs ett läromedel som täcker in saker som hur musik noteras, musikaliska begrepp samt musikhistoria. Att hitta på egna och uppfinna progressionen i ämnet på nytt tar mycket tid och vad ska garantera likvärdigheten om alla gör olika? Jag tror att det traditionellt sett har funnits ett motstånd mot ett generellt läromedel eftersom det ansetts styra undervisningen för mycket, men vi är ju styrda vare sig vi vill det eller inte. Dessutom är det viktigt för vår profession att visa att även musikämnet grundar sig i vetenskap, säger hon.

I läroplanen står det att eleven ska ha tillgång till läromedel för att kunna utveckla sina kunskaper men Skolverket har inte något granskande uppdrag när det gäller läromedel. Tillgången såväl som kvaliteten på de läromedel som ges ut blir det därför upp till förlagen att säkerställa. Det ställer också höga krav på lärarna som måste kvalitetsgranska läromedlen som köps in. Detta förutsätter också att det faktiskt finns något att välja på. Varför finns det så få böcker i dessa ämnen?

– En anledning är att efterfrågan har varit för låg vilket vi upplever ändrades efter revideringen av läroplanen. Vi har därför börjat projektera för nya läromedel i dessa ämnen, men det dröjer ett tag innan de är klara. Frågan är om marknaden är redo för elevböcker. Eftersom skolorna har väldigt lite läromedelspengar prioriteras kanske andra ämnen. Ett läromedel som baseras på en lärarhandledning med både undervisningsstöd, kopplingar till kursplan, förslag på uppgifter och kopieringsunderlag kan dock också det vara ett stort stöd i ämnet, säger Katarina Blomqvist, redaktionschef för läromedel på Natur och Kultur.

Det är alltså inte bara läromedel, förstått som klassiska teori- och övningsböcker för eleverna, som fattas utan också lärarhandledningar som ger lärarna stöd i undervisningen. Caroline Hjorth, affärsområdeschef på Liber, som precis tagit fram lärarhandledningar i idrott och hälsa samt bild, påtalar också ett problem som de själva inte kan styra över.

– Vi har haft svårt att hitta möjliga författare i andra praktisk-estetiska ämnen. Varje gång vi möter några som ber oss ta fram ett material i deras ämne, nu senast i träslöjd, frågar vi om de är intresserade av att skriva det. Hittills har ingen nappat, säger hon.

Åsa Fant Perdsjö, bildlärare och populär bildämnesbloggare, tog däremot på sig uppdraget att skriva lärarhandledningen Tummen Upp! Bild som ges ut av Liber.

– Jag hade länge letat efter bra böcker och tog till och med kontakt med ett förlag för att jag tyckte att en av deras böcker borde revideras efter den nya läroplanen. Svaret jag fick var att det inte behövdes för att det gällde bild, vilket säger en del om synen på ämnet. Så när jag fick frågan att själv skriva en bok tvekade jag inte. Av responsen jag fått är det tydligt att många – både erfarna och oerfarna lärare – har behov av ett undervisningsstöd, säger hon.

Syftet med såväl lärarhandledningar som läromedel är att detta ska stå som en garant för en likvärdig skola. Undervisningen behöver inte se likadan ut överallt men alla elever ska ha samma förutsättningar för att nå målen med undervisningen. Att lärare då tvingas skapa egna kursupplägg och läromedel kan vara problematiskt av flera skäl, menar Wiwi Ahlberg, ordförande för Sveriges Läromedelsförfattares förbund.

– Att eleven ska ha tillgång till bra läromedel står till och med i läroplanen men att lägga produktionen på lärarna fungerar inte. De ska hinna med mycket på sin arbetstid och det riskerar därför att bli ett arbetsmiljöproblem om läraren måste uppfinna hjulet på nytt hela tiden. Dessutom finns det inget som då garanterar kvaliteten. Vi som skriver läromedel är också lärare i grunden men vi skriver vid sidan av arbetet som lärare med redaktionellt stöd.

Varför är det så svårt att få estetlärarna att bli läromedelsförfattare?

– Det kräver en stor arbetsinsats och man får betalt efter att boken är klar. Det är ett stort hinder för många, speciellt i de ämnen där det inte är säkert att man får sålt så mycket som behövs för att få igen den nedlagda arbetstiden. Eftersom estetlärare antagligen prioriterar material framför böcker borde det finnas öronmärkta pengar för just läromedel så att det ena inte behöver utesluta det andra. Men det är fråga för politikerna, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin