Ingår i temat
Klarspråk
Läs senare

Lyft rätt begrepp

KlarspråkSkolämnena har ett rikt fackspråk, men lärare och elever pratar mest vardagsspråk på lektionerna. Forskaren Anna Maria Hipkiss ger tips på hur du får ämnesspråket att lyfta.

av Elisabeth R Brising
06 Sep 2017
06 Sep 2017
Lyft rätt begrepp
Foto: Alan Powdrill/Getty Images

Hur låter musiken? Hur känns bilden? Vilken kultur härstammar hantverket från? Ett rikt fackspråk behövs om man ska kunna kommunicera med andra inom ämnet. I dag är det dessutom krav i lärolanen på att samtala, resonera och tolka uttryck med hjälp av ämnesspecifika begrepp. Kraven ökar högre upp i åldrarna och är en grund för vidare studier.

Det måste finnas rimliga gränser för vad man som lärare ska veta, kunna och behärska.

– På gymnasiet och högskolan förväntas du kunna hantera ett mer akademiskt ämnesspråk, säger Anna Maria Hipkiss.

Hon är doktor i språkdidaktik vid Göteborgs universitet och har studerat hur lärare och elever använder sig av fackspråk på lektioner i kemi, biologi och hem- och konsumentkunskap. Resultatet går att använda även i andra skolämnen. Hennes studie visar att både elever och lärare oftast använder vardagsspråk i klassrummet i stället för rätt facktermer. Tidigare forskning visar att lärare framför allt använder ämnesorden i storgenomgångar av nya arbetsområden. Eleverna får därefter möta fackspråk i texter och skrivna uppgifter. Det här leder till att eleverna visserligen lär sig förstå begreppen, men att de sällan förmår ta steget att använda dem själva.

Vad är ämnesspråk?

Ett abstrakt och generaliserande språk med ord typiska för ett visst ämne. En terminologi som i text ofta innehåller »nominaliseringar« – när ett verb görs om till ett nytt substantiv, till exempel begreppet »bildframställning« i stället för »att göra bilder«.

– Jag vill lyfta fram att eleverna ofta lämnas ensamma med de skrivna texterna. Man fokuserar mycket på att göra i klassrummet. Det skapar en risk för en klyfta mellan de elever som upptäcker ämnesspråket själva och de som inte gör det, säger Anna Maria Hipkiss.

Därför är det viktigt lärare använder rätt termer i samtalen med eleverna och ser till att att de prövar ämnesorden i samtalsuppgifter.

– Man måste stå modell som lärare, säger Anna Maria Hipkiss.

I hennes studie visade det sig att redovisningar inför klassen höjde nivån på språket.

– En muntlig redovisning för resten av gruppen är en tydligare uppgift än att sitta och prata i grupper. Det krävs mer precision och formuleringar av ämnesord.

När elever kan ämnesspråket blir det lättare för läraren att förmedla ytterligare kunskaper och ge en djupare förståelse i ämnet.

– Om det finns ett ord som heter staffli varför ska man då säga något annat? Att kunna sätta ord på en upplevelse ger en nyansrikedom som jag tror främjar mer än bara det ämnet. Precisionen som finns i ämnesspråket kan kanske också väcka intresse och nyfikenhet hos elever som annars bara ser ett görande i ämnet, säger Anna Maria Hipkiss.

Estetiska ämnen tycks ha har gått mot en mer teoretisk och skriftbaserad undervisning om man ser till kursplanerna. Eleverna ska undersöka, värdera, tolka och analysera – sådant som lätt traditionellt blir i en skrivövning. Men Anna Maria Hipkiss tycker inte att man bara ska ge skriftliga uppgifter, utan att muntliga kan vara lika bra. Och att man dessutom kan ge mer estetiska analysuppgifter.

Till exempel: Med ord för olika grässorter som timotej, svingel eller tåtel ser du mer än »bara gräs«.

– Man kan ju dokumentera sin arbetsprocess i bilder till exempel. Det finns olika sätt att se på tolkandet. Men om ni har loggbok, uppmuntra en logg som innehåller ämnesspråk – inte bara vardagsspråk.

När man kräver att eleverna ska lämna in en skrivuppgift bör man ha förberett dem genom att gå igenom liknande texter på lektioner innan. Kanske kan man använda sig av kulturrecensioner som exempel på hur man kan skriva om musik, hantverk eller konst?

– Vill man att en elev ska skriva på ett visst sätt måste de tidigare ha fått möta exempel på texter som formulerar sig på det sättet, säger Anna Maria Hipkiss.

För att hjälpa eleverna att ta till sig rätt begrepp krävs en blandning av teoretiska genomgångar och praktiskt arbete där begreppen får liv. Anna Maria Hipkiss talar om att undervisa »i vågor«.

– Man måste förstås först packa upp begreppen så att alla förstår vad de innebär. Studier visar att lärare ofta börjar lektionen högt på vågen med det abstrakta och generella. Sedan gör man något praktiskt, går ner i vågdalen, och sedan får eleven arbeta själv eller med andra elever.

I stället borde lärare oftare avsluta lektionen eller arbetsområdet uppe på vågtoppen igen. Hänvisa till tidigare genomgångar och repetera begreppen.

Foto: Elliot Elliot/Johnér

Anna Maria Hipkiss har sett att en öppen klassrumsmiljö ger en annan sorts kommunikation mellan eleverna än en »stängd« där de sitter uppradade.

– Vill man att eleverna ska samtala på ett visst sätt bör man möblera klassrummet så att de kan det, till exempel med stolar i halvcirkel och inte bänkar.

En annan viktig faktor är vilka saker, bilder, ord och verktyg som finns i klassrummet, hur det syns på väggarna vad man jobbar med för begrepp just nu. I klassrum där elever påminns om ämnes­innehållet och orden använder de oftare rätt terminologi och kan också lätt hitta rätt uttryck omkring sig.

– Fundera på: Vad är det för språk som behövs i det här ämnesområdet? Gör det tydligt i klassrummet. Man kanske inte kan visualisera allt, men att jobba med bilder och texter på väggarna gör orden mer närvarande.

Ordlistan är oändlig. Vilka begrepp ska man fokusera på? Det beror på vem man är som lärare och vad man har för elevgrupp framför sig, deras språknivå och förkunskaper. I takt med utvecklingen av nya genrer, konstformer och ny teknik utvidgas ämnesspråket med nya ord. Till exempel finns i dag digitala verktyg och begrepp för att skapa bilder, musik och föremål som inte fanns för tjugo år sedan.

– Visst förändras språket, samtidigt är det samma typ av lärande i grunden, även om görandet ser annorlunda ut med en 3d-skrivare i stället för en svarv.

Anna Maria Hipkiss tycker inte att man ska låta sig stressas av nya termer och tekniker. Mycket är allmängiltigt i läroplanen. Fokusera främst på generella kunskaper och ord som hör till ämnets kärna – oavsett vilken teknik man använder sig av.

– Det måste finnas rimliga gränser för vad man som lärare ska veta, kunna och behärska. Man måste väl få vara män­niska ändå.

Foto: Per Molander

Stina Westerlund

Lektor och forskare i slöjd vid Umeå universitet

Varför är ämnesord viktigt?

– Det är ett sätt att vidga kunnandet. Med ord för olika grässorter som timotej, svingel eller tåtel ser du mer än »bara gräs«. Orden är verktyg att tänka med, med rätt begrepp kan man dra tanken längre.

Vilka begrepp tycker du är viktigast?

– Det finns en rad centrala begrepp i slöjd och varje arbetsområde har sina. Som trådrak, sömsmån och spolkapsel inom sömnad. Sedan finns det begrepp kopplade till estetik och arbetsprocess. De tekniska begreppen är kanske mer etablerade än slöjdspråk för estetiska aspekter. Det språket behöver utvecklas med stöd i forskning.

 

Foto: Johan Wingborg

Tarja Karlsson Häikiö

Docent och enhetschef för Visuell och materiell kultur vid Högskolan för design och konsthantverk, HDK.

Varför är ämnesord viktigt?

– I bildämnet är det svårt att inte använda språk för att kommunicera kring bilder och deras fördjupade innehåll, inte minst den viktiga bildanalysen och reflektion kring bilders påverkan på oss och i samhället. Ämnesorden behöver ständigt användas, diskuteras, revideras för att vara verkningsfulla. Samtidigt hjälper de oss att kunna definiera vårt ämne, dess innehåll och dess betydelse.

Vilka begrepp är viktigast?

– Det finns tre begrepp som är centrala – från centrala innehållet i kursplanen: bildframställning, redskap för bildframställning och bildanalys.

 

Foto: privat

Olle Zandén

Lektor i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet.

Varför är ämnesord viktigt?

– För att underlätta kommunikation om musik och musicerande. Kommunikation i musik kräver inga ord.

Vilka begrepp är viktigast?

– De som har störst potential att vidga elevernas kunnighet och förståelse. Tack vare att ord inte är identiska med det de betecknar (man kan inte spela på ordet elbas) ger de oss möjlighet att tänka analytiskt, att förstå sammanhang och utforska nya rum.

Hur ska man undervisa om musikbegrepp?

– Kort sagt måste man i huvudsak använda teorin i praktiken, låta ämnesspråket »ackompanjera« och belysa lyssnande och musicerande.

 

Foto: privat

Annette Mars

Lektor och forskare i musik vid Luleå tekniska universitet.

Hur ska man undervisa om begrepp, teoretiskt eller praktiskt? 

– Jag förstår inte uppdelningen mellan teori och praktik. Att musicera är inte något som sker utan kunskaper inom musik. Jag tycker att teori och praktik sker samtidigt.

Varför är ämnesord viktigt?

– För att eleverna ska kunna bli självständiga i sitt musicerande.

Alla artiklar i temat Klarspråk (6)

ur Lärarförbundets Magasin