Läs senare

Ministern lovar estetisk satsning

De estetiska ämnena kommer att återinföras i gymnasiets nationella program. Det löftet ger gymnasieminister Aida Hadzialic i en intervju med tidningen Uttryck.

04 Sep 2015

Foto: Dan Hansson

Ett intellektuellt fattigdomsbevis. Så beskriver Aida Hadzialic nedgraderingen av de estetiska ämnena, som bland annat lett till att de sedan 2011 inte längre är en obligatorisk del av gymnasiets nationella program. Uttryck träffar gymnasieministern för att prata om vilka åtgärder som görs för att höja de estetiska ämnenas status.

Ett vallöfte som ni lyfte i fjol var att återinföra de estetiska ämnena i de nationella programmen på gymnasiet. Hur viktig är den frågan jämfört med de övriga i den pågående gymnasieutredningen?

 – Det är prioriterat och en av de första sakerna som vi tog tag i när vi tillträdde.

Kan du lova att det kommer att bli så?

 – Det är skrivet på ett väldigt tydligt sätt i direktiven, så nog är det ett löfte om att det ska ske.

Ni regerar trots allt i minoritet. Hur planerar ni att få igenom det förslaget?

– Vi söker breda överenskommelser, gärna över blockgränserna. Vi hoppas att en majoritet i riksdagen ställer sig bakom den kommande propositionen för att de också tror på att stärka ungas möjligheter till kreativitet. Men först ska utredningen lägga fram sitt förslag.

Det talas om det livslånga lärandet i ett 0-16-årsperspektiv. I förskolan och grundskolan finns det estetiska synsättet inskrivet i läroplaner och kursplaner men för gymnasiets del har det blivit ett avbrott i den synen efter reformen. Vad har det fått för konsekvenser?

– Flera. Eleverna har fått en fattigare skolgång. Kreativitet är viktigt för bildningen, för individen och för Sveriges ekonomi eftersom vi vet att det främjar innovationen. Ska man hårdra det är det en av anledningarna till att Sverige ligger i framkant när det gäller innovation, förmågan att tänka nytt och att producera varor och tjänster på ett sätt som få andra länder gör.

Har de estetiska ämnena en oförtjänt låg status i dag, enligt dig?

– Absolut. Det är ett intellektuellt fattigdomsbevis att man ens kan anta att de estetiska ämnena bär ett mindre värde. I de flesta högre stående kulturer och civilisationer lyfter man fram konsten som det ultimata. Det är en antiintellektuell debatt som avspeglat sig i skolpolitiken. Men det ska bli förändring till det bättre under den här mandatperioden.

När det pratas om att satsa på de estetiska ämnena är det framför allt för att de bidrar till bättre resultat i andra »viktiga« ämnen eller som en värdefull handelsvara. Sällan lyfts deras egenvärde, vilket många estetlärare är kritiska till. Hur ser du på det?

– Jag kan förstå den kritiken. Det finns absolut ett egenvärde i att få ett uttryckssätt till, att få utforska sin nyfikenhet och kreativitet och se andra delar av kunskapsspektrumet. Man får utforska känslolivet och blir en mer välfungerande person som mår bättre och presterar bättre om man får använda olika uttrycksmedel. Det är jätteviktigt. Att vi återinför de estetiska ämnena i gymnasiet tror jag kommer ha bäring på elevhälsan.

Eftersom estetiska ämnen som individuellt val inte ger meritpoäng avstår många elever från dem av taktiska skäl. Är det ett problem och vad ska man i så fall göra åt det?

– Vi har ingen given åsikt om meritpoängen. Utredaren tittar på vad som behöver göras för att de estetiska ämnenas status ska uppgraderas. Sedan får vi ta ställning till det.

Foto: Dan Hansson

Vad har musik, konst och annan kultur spelat för roll för din egen del?

– Jag brukar använda mig själv som exempel med gitarrspelandet som jag har älskat och älskar och som jag fick med mig från Kulturskolan i Halmstad. För mig var det väldigt uppfyllande att få komma hem och spela min gitarr, skriva mina låtar och sjunga efter en tung dag i skolan. Det var världens skönaste känsla att få slappna av och göra något annat.

Hur uppfattade du själv undervisningen i de estetiska ämnena under din skoltid?

– Framför allt musiken var en av veckans höjdpunkter, både i grundskolan och i gymnasieskolan och en ventil som fick mig att må bättre. Jag berikades av att lära mig spela olika instrument och fortsatte att lära mig hemma på egen hand.

– Bild var något jag tyckte att jag var dålig på. Min lärare peppade mig och sa att det inte behövde bli vackert enligt konventionella normer utan att han bedömde efter hur jag ansträngde mig och gav av mig själv. Det fick mig att våga börja måla och jag tyckte att det blev de mest fantastiska konstverken som fortfarande hänger uppsatta hos mina föräldrar. Det var så uppfyllande att klara av något som jag aldrig trodde att jag skulle kunna. Samma sak med dramaundervisningen i gymnasiet när läraren fick mig att våga uppträda inför hela aulan.

– Jag vill att alla ska få den möjligheten. Skolan kan lägga en grund till att man får komma i kontakt med det konstnärliga och det är särskilt viktigt för dem som kommer från hem där de inte får så mycket av den biten.

Bristen på behöriga estetlärare är redan mycket stor, bland annat på grund av att flera lärare valt andra vägar efter gymnasiereformen. Hur ska man lösa det om alla elever i nationella program ska läsa minst ett estetiskt ämne?

– Vi satsar generellt på läraryrket med löner och bättre villkor, som mer tid till undervisning, mindre administration och försöker hitta fler spår för att fler ska bli lärare. Till exempel genom bättre studiefinansiering för yrkesverksamma inom olika estetiska fält som kan tänka sig att bli lärare. Det är jätteviktigt och mycket prioriterat eftersom det beräknas saknas drygt 50 000 lärare år 2020 om ingenting händer.

Skulle du beskriva dig själv som en kulturintresserad person?

– Det vill jag nog hävda. Framför allt är det musik som jag lyssnar på varenda ledig stund. Jag tycker om att gå på teater, både klassiker och mer alternativa genrer som kan vara spännande. Har jag tid går jag gärna på konstutställningar. 

Gymnasieutredningen

19 mars tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att föreslå hur man kan bygga en attraktiv gymnasieutbildning för alla. I direktiven finns flera frågor att utreda. Bland annat om gymnasieskolan ska bli obligatorisk, hur man ska motverka den höga andelen avhopp, stödinsatser till elever med särskilda behov, starkare koppling mellan utbildning och arbetsliv, utveckling av introduktionsprogrammen och att analysera hur de nationella programmen i gymnasieskolan kan innefatta ett estetiskt ämne. Utredningen leds av Helene Engmo, överdirektör på Skolverket. Uppdraget ska redovisas senast 30 juni 2016.

Vad tror du? Kommer ministerns löfte om ett obligatoriskt estetisk ämne i gymnasiet att bli verklighet? Vad kommer det i så fall att få för konsekvenser för er lärare? Skriv till oss på uttryck@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin