Läs senare

Musikskollärarna synar sitt uppdrag

FORSKNINGCecilia Björks forskning visar att musikskollärare hjälper sina elever att hitta fram till något i musiken som kan berika deras liv − och få dem att blomstra.

21 Okt 2016
Musikskollärarna synar sitt uppdrag
Illustration: Lasse Skarbøvik

Vad handlar din avhandling om?

– Om hur det går till när musikskollärare utvecklar sin pedagogik, till exempel vad de betraktar som viktigt i sin undervisning och vilka utmaningar som lärarna ställs inför.

I studien ingår lärare vid musikskolor i Finland, kan forskningen även gälla för musiklärare vid svenska kulturskolor?

– Ja. I de nordiska länderna finns det mycket som är gemensamt, till exempel att alla elever som vill ska kunna delta och i bästa fall lägga grunden för ett livslångt intresse. Finländska musikskolor ska enligt läroplanen även främja ett gott förhållande till musik. Men vad som definieras som »det goda« är oftast en öppen fråga. Det blir upp till enskilda lärare och elever att komma fram till det.

Varför valde du ämnet?

– För att det är aktuellt. I Finland pågår det en offentlig debatt om musikskolans uppdrag − vem den är till för, vilken sorts musik som man ska fokusera på och vilka värderingar som musikskolan ska försvara. Allt fler musikskollärare efterlyser också samarbete med forskare för att utveckla musikpedagogiken. Som forskare ville jag gärna delta i ett sådant samarbete.

Hur har forskningen gått till?

– Jag har regelbundet träffat fem musikskollärare under två år. Vi har haft gruppsamtal och bland annat diskuterat lärarens roll för att skapa goda musikrelationer. Varje lärare har även haft ett eget mindre forskningsprojekt som vi pratat om i gruppen. Jag har också intervjuat lärarna och de har själva intervjuat några av sina elever.

Metoden som du använt är ny inom musikpedagogisk forskning. Kan du berätta mer om den!

– Det är en form av reflekterande samtal som vanligtvis används inom socialt arbete. Vi uppfann ett sätt där musikskollärarna kunde delta aktivt i stora delar av forskningsprocessen, utom i skrivarbetet. Det innebar att vi tillsammans formulerade forskningsfrågor, tolkade forskningsmaterial och gav varandra kritik och stöd. Reflekterande samtal präglas av tillit och respekt för varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten i studien?

– Att musikskollärarna strävade efter att hitta vägar som skulle få eleverna, var och en på sitt sätt, att utvecklas och blomstra genom musiken. Undervisningen handlade om så mycket mer än att lära ut ett hantverk. Relationen mellan elev och lärare blev många gånger väldigt personlig och betydelsefull. För lärarna var det viktigt att eleverna mådde bra tillsammans med sitt instrument och att orimliga krav inte fick ta över den glädje och meningsfullhet som musicerandet kan ge.

– Musikskollärarna lyfte fram vitalitet, uthållighet, lekfullhet och humor som viktiga egenskaper i undervisningen. De återkom ofta till hur viktigt det var att kunna inspirera sina elever. Och att själva kunna bibehålla den egna inspirationen i yrket och känna sig intensivt levande i arbetet.

Har du tips på vad musikskollärare kan göra för att behålla sin inspiration?

– Att hålla fast vid det som man själv tycker är viktigt i musiken, trots yttre krav från exempelvis politiker eller kommersiella krafter. Ett annat tips är att lita på att musik är viktigt för människan, på olika sätt. Jag tror också att nära och respektfulla relationer till eleverna bidrar till inspirationen.

Var det något som överraskade dig i resultatet?

– Jag blev förvånad över hur många dimensioner de har att ta hänsyn till i sitt jobb. Musikskollärare kan ibland få kritik för att de är opsykologiska, men de fem lärarna i min studie visade stor omsorg och lyhördhet i förhållande till sina elever och de var måna om att eleverna skulle få med sig musiken som en tillgång i livet.

Kan musikskollärare även ha nytta av reflekterande samtal med kollegor?

– Ja, det skulle kunna vara ett sätt att samarbeta med kollegor kring frågor som uppstår i musikundervisningen, till exempel hur man kan lösa svårigheter med en enskild elev eller skapa ny motivation när undervisningen går för mycket på rutin. I reflekterande samtal får en person möjlighet att välja ut en fråga som han eller hon vill fokusera på. De övriga deltagarna ställer sig till förfogande genom att lyssna eller kommentera på ett respektfullt sätt. Man lyssnar intensivt och undviker att snabbt komma med goda råd. I stället försöker deltagarna begrunda olika alternativ och möjligheter, som frågeställaren sedan kan välja att följa eller inte följa.

– Vid behov skulle även experter kunna bjudas in till de reflekterande samtalen för att bidra med fördjupade kunskaper, exempelvis hjärnforskare eller psykologer som kan berätta om utvecklingspsykologi eller om hur barn med funktionsnedsättningar kan reagera i olika undervisningssituationer. 

Cecilia Björks avhandling In search of good relationships to music. Understandning aspiration and challenge in developing music school teacher practices kan laddas ner på: www.doria.fi (sök på författarens namn).

ur Lärarförbundets Magasin