Läs senare

Nej till slöjd på Konstfack

Konstfack får ingen rätt att examinera slöjdlärare. Stockholms universitet har inte ens sökt om examensrätt.

19 Jan 2011

När korten äntligen låg på bordet – en månad försenade – hade alla fått som de ville. Utom en. Konstfack får inte examinera slöjdlärare nästa termin.

Beskedet om examensrätter för ämneslärare kom den 18 januari, efter att ha flyttats fram två gånger från den 15 december till 18 januari. Göteborg, Linköping och Umeå fick sin eftertraktade examensrätt för ämneslärare i slöjd. Konstfack blev därmed det enda lärosätet av de fyra som sökt som fick nej av Högskoleverket. Det blev också den enda av kandidaterna som inte redan hade utbildningen på programmet.

Konstfacks verkstäder, den allmänna konstnärliga miljön och styrdokumenten var bra. Undervisningsmaterialet för årskurs 7-9 var dock en smula för mycket färgat av bildämnet, tyckte verket. Och så var det det här med lärarna. "I slöjd är lärarresursen otillräcklig vad gäller såväl antal, kontinuitet, vetenskaplig kompetens i ämnesteori och ämnesdidaktik som konstnärlig kompetens", skriver Högskoleverket i beslutet.

Lisa Öhman, prefekt på institutionen för bildpedagogik, konstaterar att kritiken stämmer. Konstfack har inga slöjdlärare anställda just nu.

– Men det känns som ett moment 22: Hur ska vi kunna anställa slöjdlärare om vi inte vet om de får undervisa?

Det är synd, tycker Lisa Öhman, som menar att Konstfack haft en "oerhörd ambition" för ämnet, och arbetat mycket seriöst med ansökan. En disputerad lektor i slöjd med stor didaktisk erfarenhet har varit anställd under våren för att arbeta med ansökan tillsammans med Konstfack, som också haft för avsikt att anställa fler slöjdlärare.

– Vi kunde ha skapat en ovanlig miljö där konst, design och slöjd lärs ut i nära sammanhang med varandra.

Enligt Lisa Öhman har starka högskolor med stark tradition i sina ämnen fått examensrätter, medan andra har fått nej.

Att Konstfack samtidigt fick ja till sin bildlärarutbildning var därmed ingen överraskning. Skolan har ju haft bildutbildning sedan 1875.

– Vi kände på oss redan under intervjuerna med Högskoleverkets prövningsgrupp att det kunde bli nej till slöjdlärarutbildning. De verkade skeptiska från början.

– Vi har kanske varit lite kaxiga, och trott att det skulle gå ändå att få slöjdlärarutbildning. Men det här gör att man frågar sig hur det ska gå till att skapa en utbildning utan att ha fått klartecken till att examinera, säger hon.

Nu utbildas inga slöjdlärare i Stockholm i höst. Stockholm universitet sökte inte heller.

– Vår plan var och är att Konstfack ska ta över slöjdlärarutbildningen, precis som vi lämnar över vår hälsoutbildning till GIH, säger Anders Gustavsson, som lett Stockholms universitets ansökningsprocess.

Men problemet bör gå att lösa.

När Uppsalas slöjdlärarutbildning snart stängs hade Konstfack kunnat ta över mycket utbildningsmaterial. I stället säljs hela materialet till lärare och studenter.

– Universitetet har en erfaren slöjdlärarlärare som Konstfack kan ta över, säger Anders Gustavsson, som ska träffa Lisa Öhman för att diskutera hur man ska gå vidare.

Konstfack har inte bestämt att söka igen.

– Vi får se. Vi måste analysera detta först, säger Lisa Öhman.

Men det tror Jana Hejzlar, projektledare för prövningen av examensrätterna på Högskoleverket, inte mycket på.

– Jag tror nog bara att de säger så just nu. Det skulle förvåna mig mycket om de inte återkom, säger hon.

Enligt Hejzlar måste alla högskolor ha lärarresursen på plats när de söker examensrätten. Inte efteråt.

– Prövningen görs på de förutsättningar som finns, och det innebär lärare på plats, säger hon.

Orsaken är att högskolorna annars inte hinner anställa kompetenta lärare till kursstarten. Faktum är att i nästa omgång kommer ansökningar från högskolor som inte har lärare på plats från den 1 mars inte ens att prövas.

Om personalen på Konstfack är besviken så är deras kollegor i Göteborg desto nöjdare.

– Vi har fått full pott på alla våra ansökningar för årskurs 7-9, och för alla utom dans för gymnasiet, säger Maj-Lis Sjöbeck, före detta vice dekan.

– Vi är trötta men glada. Det ryktas att rektor ska hitta på något för att fira!

Göteborgs slöjd var stark på alla punkter: forskning, lärarresursen, didaktik, allt, tycker hon.

– Det var ingen tvekan om att vi skulle lyckas, vi har då inte utgått från någonting annat, säger hon.

Men det hindrar inte att ansökningsprocessen var jobbig. Hela 170 personer var involverade i Göteborg, inte på heltid men av och till.

– Det kostade på, både ekonomiskt och kroppsligt, så att säga, folk har fått jobba mycket övertid med en arbetsam, stressig och frustrerande kort ansökningstid, som lades ovanpå den vanliga arbetstiden.

Men å andra sidan var det kanske värt besväret, tycker hon. Ansökningsprocessen leder till en klar kvalitetshöjning.

– Personer från olika delar humaniora, till exempel, har fått samarbeta tvärvetenskapligt, vilket är utmärkt. Det var värt de här miljonerna i det stora hela.

Att processen var tung, det tycker Högskoleverket också.

– Åh ja, en väldigt jobbig process, och man fick väldigt kort om tid, säger Jana Hejzlar.

Det var inte så kul under julen. Personalen på Högskoleverket fick julafton ledig, men inte så mycket mer. Bedömargruppen måste ta ställning till en lång rad ämnen, och flera aspekter på varje. Många fick slita mycket.

– Vi tvingades till exempel klara av fyra intervjudagar varje vecka, plus förmöten kvällen innan. Det blev en del övertid.

Hejzlar är kritisk till tidspressen men samtidigt uppenbart en luttrad realist.

– Det är inte första gången lärarutbildningen ska reformeras från en dag till en annan.

Regeringen litade helt enkelt inte på att valresultatet skulle bli som det blev och var angelägen att sätta igång så många reformer som möjligt, inte bara på detta område. Inget märkligt med det, tycker hon.

– Däremot hade man kanske kunnat bestämma sig för att de nya lärarutbildningarna skulle börja gälla ett år senare, från 2012, i stället. Det hade varit bättre.

Så går
processen till

  • Propositionen om ny examensordning kom i december i 2009. Examensbeskrivningarna, som är en utgångspunkt för ansökningarnas innehåll, kom i maj 2010. Ansökningstiden gick ut 28 juni. Högskolorna fick komplettera i september.
  • Högskoleverkets prövningsgrupp för ämneslärarexemen bestod av totalt 36 personer.
  • Verket intervjuade ledning och personal på högskolorna normalt en dag under fyra pass på 1,5 timme. Lärosäten som sökt få ämnen intervjuades en halv dag. En person från verket deltog i varje intervju. Varje möte förbereddes under ett förmöte kvällen innan.
  • Syftet med intervjuerna var inte att ta fram ny information utan att bekräfta och klargöra uppgifter som högskolorna redan lämnat i sina ansökningar.
  • De lärosäten som fått avslag kan skicka en ny ansökan ska vara inskickad före 1 mars 2011. För ämneslärarexamina kommer ett nytt beslut före den 18 oktober.

ur Lärarförbundets Magasin