Ingår i temat
Ideal
Läs senare

Normsnack i mediesalen

TEMA IDEALHan hade foten i en potta och kunde inte komma loss. Sjöng Hasse Alfredson om Styrman Karlsson. Det kunde lika gärna handlat om alla de lådor vi sitter fast i. De där som bestämmer hur vi ska vara.

21 Okt 2016
Normsnack i mediesalen
Foto: Malin Grönborg

Foto: Malin Grönborg

Med fötterna i en låda för returpapper illustrerar Cecilia Holm hur de flesta av oss är begränsade av samhällets och vår omgivnings oskrivna regler. På det gamla regementsområdet i Umeå huserar numera bland annat Midgårdsskolan. Där tittar elever som går andra året på gymnasiets medieprogram, på filmer av Machofabriken.

Två killar och en dator. Från datorn hörs Sanna Nielsen. »Vad fan gör du, är du seriös?«, säger den ena killen och kille nummer två konstaterar defensivt att det är hans syrras fel och att han sagt åt henne att inte lägga in »sin skitmusik« på hans dator. I stället sätter han på en mycket rockigare låt och uppmanar kompisen att lyssna. När denne lämnat rummet tar Sanna Nielsens Empty room snabbt över ljudutrymmet igen. Han sjunger med och försvinner in i Sanna Nielsens värld då illusionen plötsligt spräcks av att vännen kommit in igen.

De korta filmerna använder sig av lådsymboliken och Sanna Nielsen-killen är tillintetgjord och avståndet till den trygga, förväntade lådan är långt, mycket långt.

Eleverna i klassen, precis som jag, känner igen sig. Lite ont gör det. Musik symboliserar på många sätt frihet, ändå är friheten ofta begränsad. Vad vi lyssnar på, eller i alla fall säger oss lyssna på, hänger inte så lite på vilka vänner vi har och vilken bakgrund vi har.

Foto: Malin GrönborgCecilia Holm sätter på nästa film där ett band söker en basist. Eller rättare sagt, tre killar söker en basist. En tjej som har spelat bas sedan hon var tio år söker men får inte ens provspela för att killarna bara ser problem och kastar upp argument som: »Hur många band med både tjejer och killar känner du till? A-Teens och Roxette …«.

En tjej i klassen menar att man blir tagen på mindre allvar som musiker om man är tjej. Någon annan minns ett skolprojekt där alla tjejer sjöng vänt och spelade så mjukt, så mjukt, medan killarna spelade högljudda och utdragna gitarrsolon.

I nästa filmatiserade pjäs ur livet möter vi pappa Tony och hans son George. De ska gå på maskerad, Tony ska klä ut sig till Hulken och George till Tingeling. Men pappan är så där lagom pigg på att sonen ska vara Tingeling. Då vaknar George till: »Vem är du, du är bara grön, naken och konstig. Är det coolare att vara en grön forskare än en tjej som kan flyga och använda magi? Jag kommer ihåg att jag åt en Hulkenglass en gång. Skit-äcklig«.

Cecilia Holm har sin egen blogg MammaMedia med underrubriken »Medielärare med konstant hunger på medier, diskussioner, mening och mat«.

– Det finns ju en massa bra ideal som man förhåller sig till och vill efterlikna på ett bra sätt. Men när det handlar om undervisning gäller det att bli medveten om normer och ideal och hur det påverkar och hur omärkligt man tar det till sig och det därför blir en del utav en själv, säger Cecilia Holm.

Hon har jobbat i skolvärlden sedan 1984 och menar att det är lättare i dag att bryta mot det som gäller och accepteras. Men för varje enskild individ är det ändå svårt.

– Jag upplever när jag undervisar, att eleverna kan sitta som fågelungar och ropa efter mer om exempelvis genus i medier, förklarar Cecilia Holm.

Hon menar att mediekunskap, medieinformationskunnighet är något alla ska ta i, att det är allas ansvar. I stället är det ganska tyst. I våras skrev hon en debattartikel i Västerbottens-Kuriren om att medieutbildade och estetiskt kunniga medborgare behövs. Hon poängterar vikten av att elever i skolan blir källkritiska och att människor »kan hitta, analysera, värdera och skapa innehåll i olika mediala genrer och former«. Hon tycker också att »det är kärnan i yttrande- och informationsfriheten att förstå mediernas roll, att kritiskt kunna värdera deras innehåll och fatta välgrundade beslut både som sändare och mottagare«.

Foto: Malin GrönborgCecilia Holm hävdar att samhället verkligen behöver medborgare som både skapar och efterfrågar etisk reklam, saklig information och journalistik som håller sig till de pressetiska spelreglerna.

Hon säger när vi möts, att det hon vill lära sina elever är medvetenhet, att det till slut ska kännas i kroppen när man som läsare/lyssnare/betraktare ser något som liksom tvingar in någon i en alltför trång låda.

– Grunden för mig är jämställdhet, feminism och allas rätt att känna igen sig i mediernas bilder, att alla ska vara representerade så att det inte blir så stereotypiskt normstyrt. Män ska lära sig att prata med varandra och kvinnor ska lära sig att de duger som de är och att de har rätt till sin egen sexualitet, tycker Cecilia Holm.

Hon pratar om invanda mönster, massproducerade bilder och maktstrukturer. Hon funderar kring medieämnet och lärarrollen och ja, kan man genom att räkna antalet kvinnor och män i olika sammanhang, genom att prova hur olika roller känns, väcka några längs vägen, då har hon ändå bara följt kursplanen.

– Det är inte som att jag gör något frälsningsarbete, bara lite mer än man ska kanske, säger Cecilia Holm.

Hon riktar sig till eleverna och ber dem att diskutera två och två. Kan de hitta något särskilt med hur flickor och kvinnor porträtteras i media?  De »bubblar« någon minut och funderar sedan högt kring ansiktsuttryck, sexualisering och miner. Sedan klurar de på hur män och kvinnor porträtteras. Macho, starka och muskulösa, ofta fotograferade underifrån. I klassrummet reser samtalet vidare. Till den manliga blicken och oskuldsfullhet och sedan till reklamens värld. Vi tittar på bilder där lådornas kanter är omöjligt höga. Där män är aktiva, gärna lite fårade och kvinnorna passiva. Det handlar om Genusfotografen, men också om hur barn och ungdomar porträtterar sig själva, om duckface och stoneface.

Cecilia Holm visar en omslagsbild på mångsysslaren Laila Bagge där hon sitter på en stol och har handen bakom sitt hår och ler på sitt typiska Laila Bagge-vis.

– Laila Bagge har byggt om jättemånga hus, hon spikar, tapetserar och gräver. Hon målar och lägger ut målarplast, hon river ut skåp och så tänker man: »Varför måste hon sitta sådär? Vad signalerar det hon gör med sin hand?«. Ah, det är en invit till sex. Bara så ni vet. Nu ska ni få en liten övning, leta efter och klipp ut: Bilder med kvinnliga stereotyper, heteronormativa bilder, hbtq-bilder, alternativa, neutrala eller icke-stereotypa bilder, säger Cecilia Holm till klassen.

De får några nummer av bland annat Vecko-Revyn och King och kör igång. Lektionen är tänkt som något att ha med sig när eleverna de närmaste lektionerna ska gå igenom sina egna medie-vanor.

– Längre fram i den här kursen, Medier, samhälle och kommunikation, har jag något som jag kallar för Genuspaketet. Då får de läsa lite texter och diskutera mer fördjupat. Så det vi gör i dag är som en teaser till dem så de får grunna på hur de vill att vi ska ta upp det senare. Kanske kan vi ha det som ett tema i skoltidningen, kanske tycker de att det var alldeles nog, säger Cecilia Holm.

Hon och eleverna står och tittar på de utklippta bilderna. »Det finns inte något gayigt någonstans«, konstaterar en tjej med en suck. En av killarna menar att de som gör sexistisk reklam har en fri rättighet att göra den sortens reklam. Men som konsument har man ett val, att inte köpa deras varor. Å andra sidan köper han fortfarande Calvin Kleins kalsonger. Trots sexismen, men för kvalitetens skull. »Det är bra att få upp ögonen och att lära sig ifrågasätta samhällets ideal. Men just nu ifrågasätter jag att jag ifrågasätter«.

Genus, normer och ideal

Litteraturtips: Stephan Mendel-Enk: Med uppenbar känsla för stil. Ett reportage om manlighet. Karin Ekman: Var så god – makt, kön och media. Genusfotografen: Bilder som förändrar världen. En handbok framtagen av Gävle kommun som är tänkt att ge inspiration och vägledning »till en genusmedveten och inkluderande kommunikation «.

Filmtips: Machofabriken. Sjutton normkritiska filmer.

Spara

Spara

Alla artiklar i temat Ideal (7)

ur Lärarförbundets Magasin