Läs senare

Ojämlik musik

Musikundervisningen är fortfarande ojämlik. För att locka tillbaka de utbildade musiklärarna som lämnat yrket, måste villkoren förbättras, säger musikläraren Karl Larsson.

av Annika Dzedina
15 Feb 2016
15 Feb 2016

Foto: Stefan LindblomFör fem år sedan tittade Skolinspektionen närmare på musikundervisningen, som presenterades i rapporten Musik i grundskolan – Är du med på noterna rektorn? Resultatet var att musikundervisningen såg väldigt ojämn och ojämlik ut, på en del ställen väldigt bra, på andra skolor undermålig. 35 skolor inspekterades och en av slutsatserna var att det fanns en polariserad bild av musikämnet på skolorna: är det ett kunskaps- eller rekreationsämne?

Att döma av kunskapskrav och mål är inte musikämnet ett rekreationsämne, det är mycket som ska hinnas med. Eleverna ska bland annat utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik; deras erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med and­ras musikaliska erfarenheter (ur Skolverkets syfte med ämnet musik). I höstas presenterades också Skolverkets utvärdering av bild, musik och slöjd och även den utvärderingen visar en ganska dyster bild: eleverna gillar ämnet, men lärarna har hög arbetsbelastning, alltför stora elevgrupper och alldeles för många elever att betygsätta – upp till 400 i årskurs nio.

– Man måste ha bra lokaler, en vettig gruppstorlek och den utrustning man behöver för att bedriva den undervisning man är ålagd att göra, säger Karl Larsson, musiklärare i en 7-9-skola i Huddinge söder om Stockholm.

För att bota lärarbristen menar han att man kan börja med att locka tillbaka de utbildade musiklärare som arbetar som musiker. För att göra det är förutsättningarna av stor betydelse, tror han.

– Satsar inte huvudmännen på de estetiska ämnena, slutar lärarna i de ämnena, vilket leder till att eleverna inte får möta den sortens kreativitet i skolan. Då leder det i sin tur till att vi får färre entreprenörer i Sverige. Det blir en ond cirkel, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin