Ingår i temat
Klarspråk
Läs senare

Ökat intresse för dansspråket

KlarspråkVilken roll spelar det verbala språket i dansundervisningen? Det fokuserar fyra forskare på i en färsk rapport. Lena Hammergren, professor i dansvetenskap, förklarar mer.

06 Sep 2017
Ökat intresse för dansspråket
Foto: Twenty20

Hur viktigt är det verbala språket i en dansundervisningssituation?

– I de studier vi har gjort uttrycker alla danspedagoger att det är nödvändigt att uttrycka sig verbalt i undervisningen och vid instuderingen av rörelser. Kommunikationen är multimodal, det vill säga den sker genom många kanaler samtidigt, men språket är en nödvändig sådan kanal. Sedan är det olika viktigt i olika stadier, på högskolenivå är till exempel ett av kunskapskraven att verbalt kunna reflektera kring rörelser och dans.

Tittar man på professionella dansare så har intresset för språket definitivt ökat. I dag är det inte bara ko­reograferna som kan och vill artikulera sin kunskap, även dansarna vill sätta ord på processer och arbetssätt. Detta är det som driver konstformen framåt just nu.

Hur ser det ut i klassrummen då?

– Ganska olika, om man ser till de undervisningssituationer på gymnasiets estetiska program som vi analyserat. Alla danspedagoger pratade, men på olika sätt. Det finns naturligtvis ett yrkesspråk med tekniska termer som alla använder, men utöver det skapar läraren ett eget språkbruk färgat av både genre och person.

Vad får det för konsekvenser?

– För en utomstående kan den verbala kommunikationen i klassrummet tyckas vag, till exempel när en lärare säger »lägg till en dimension till« eller »öppna upp«. Men tillsammans med de övriga sätten som lärare kommunicerar så fungerar det uppenbarligen, eleverna ger inget sken av att inte förstå. Men när vi sedan intervjuade lärarna och bad dem förklara vad de menade när de sa vissa saker till elverna så hade de svårt att svara. De kunde inte diskutera och filosofera kring sitt eget språkbruk.

Vad tänker du om det?

– Personligen så tycker jag att det är viktigt att vi i en skolsituation språkligt kan förklara och förmedla vad vi gör. Både för varandra och för dem som befinner sig utanför skolans och dansens värld. Det måste både danslärare och vi som utbildar danslärare arbeta med. Även fortsatt kommer orden bara att vara en liten del av kommunikationen i en lärprocess, vi kommer aldrig att kunna täcka in allt med språket, men kanske bör vi fokusera lite mer på det än vi gjort hittills.

Din forskning visar att det verbala språket som danspedagoger använder i sin kommunikation med elever och studenter förändrats över tid, på vilket sätt?

– Användningen av metaforer har minskat till fördel för ett mer anatomiskt beskrivande språk. Där man förr sa: »rör dig som en blomma i vinden«, säger man i dag hellre: »utgå från ryggraden och känn hur luften pressas in mellan revbenen«. Dansen, liksom alla estetiska uttryck, förändras i takt med samtiden och i dag lever vi i ett tekniskt samhälle med en anatomisk syn på kroppen. I framtiden kommer vi kanske att se på kroppen på ett annat sätt och det kommer att märkas på språket.

I rapporten Språket och dansen medverkar Birgitta Sandström (redaktör), Boel Englund, Lena Hammergren och Cecilia Roos. Alla är verksamma vid Dans och Cirkushögskolan.

Alla artiklar i temat Klarspråk (6)

ur Lärarförbundets Magasin