Ingår i temat
Förstelärare
Läs senare

Oklart uppdrag

Den utskällda förstelärarreformen har nått de estetiska ämnena. Men vad lärarna ska göra och hur mycket tid de ska ha på sig, är inte alltid solklart.

av Erik Ignerus
03 Feb 2017
03 Feb 2017
Oklart uppdrag
Foto: xxx/welloffside
Foto: xxx/welloffside

Hösten hade precis slagit till på riktigt efter en varm oktobermånad när Lärarnas tidning intervjuade Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Det var 2013 och karriärstegsreformen hade införts den sommaren.

I intervjun varnar Magnus Sverke för att tillsättandet av förstelärare kan komma att bli besvärligt. Han betonar särskilt hur viktigt det är att förstelärarna får en egen plats i skolans hierarki, med klara uppgifter och befogenheter. Hur förstelärarna skulle väljas ut var också viktigt för hur de sedan skulle tas emot, ansåg han. Det skulle komma att krävas tydliga kriterier, bra information och ett sätt att göra urvalet på som alla kunde förstå.

Två och ett halvt år efter varningen följdes karriärstegsreformen upp i en rapport från Statskontoret. Rapporten byggde i huvudsak på en enkätundersökning riktad till 6 000 lärare, och i den konstaterades det att reformen inte var förankrad i lärarkåren och att den ännu inte hade funnit sin form. För både förstelärare och andra lärare var det oklart exakt vad uppdraget innebar och på vilka grunder som tjänsterna hade tillsatts.

Jag tyckte att det lät som en bra utmaning.

Trots den starka kritiken som på vissa håll funnits mot reformen har förstelärarna blivit fler och fler. Sammanlagt finns det strax över 14 000 förstelärare. Statskontorets rapport visar att karriärlärarna oftast jobbar med att leda projekt för utvecklad undervisning och att stötta eller handleda andra lärare i undervisningen. Det vanligaste är att försteläraruppdraget har någon sorts tidsbegränsning. Ungefär 35 procent har sitt uppdrag tills vidare enligt Skolverkets statistik.

Cykel är en lagsport med tydliga hierarkier och olika roller. Hjälpryttare som tar vind, hämtar vatten och täpper till luckor för att hjälpa lagets stjärna att komma först i mål. Starka spurtare och lätta bergsgetter som kan göra utbrytningar från klungan och glänsa vid vissa förhållanden. Skolorna har varit platta organisationer med lärare som jobbar sida vid sida. Karriärstegsreformen skulle ändra på det, och ge lärarna möjlighet att göra karriär utan att lämna yrket.

I estetiska ämnen verkar det som att förstelärarna är färre än i andra ämnen. Uttryck har gått igenom samtliga förstelärares ämnesbehörigheter. Både på grundskolenivå och i gymnasiet är svenska, matematik, historia och samhällskunskap vanligt förekommande behörigheter. Bild, slöjd och andra estetiska ämnen hamnar långt ner på listorna för både gymnasie- och grundskolebehörigheter. I grafiken (sid 19) kan du själv se hur behörigheterna är fördelade bland förstelärarna.

När textilläraren Annika Österlindh på Rörsjöskolan-Zenith i Malmö för första gången fick höra talas om karriärstegsreformen var hon positiv till satsningen.

– Jag tyckte att det lät som en bra utmaning. Att kunna sticka ut och få belöning för extra arbete som man gör utöver sin vanliga tjänstgöring, säger hon.

Bildläraren och IKT-pedagogen Lollo Almlöf-Berge på Österledsskolan i Karlskoga var mer tveksam.

– Jag var föräldraledig när reformen sattes in och var väl inte jättepositiv till den. Jag tycker det är bättre att ha en paroll med 10 000 kronor mer till alla lärare. Alla ska få det, inte bara några få, säger Lollo Almlöf-Berge.

Foto: John Vink/Magnum Photos/IBL

Till slut blev de förstelärare båda två. Under våren 2014 ombads Annika Österlindh av sin dåvarande chef att söka en tjänst som förstelärare. Inom ramen för den fortsatte hon ett sedan tidigare påbörjat arbete med att underlätta överlämningar från årskurs 5 till 6. Efter det har hon fortsatt jobba med andra övergripande utvecklingsarbeten på skolan, framför allt med fokus på mentorskap, struktur och förhållningssätt.

Hon har nittio minuter avsatt tid i veckan för sitt uppdrag, oftast går det åt mycket mer än så.

Lollo Almlöf-Berge, som brinner för skolutveckling, kunde trots sin tveksamhet till reformen ändå inte hålla sig borta när tjänsterna väl utannonserades. Hon sökte och har sedan våren 2015 varit förstelärare i bild och IKT. Inom bildämnet är hennes primära uppdrag att driva gemensamma kompetensutvecklingsträffar. Träffarna är några gånger per termin, och Lollo Almlöf-Berge planerar och kallar till dem. Hon har ingen avsatt tid för sitt uppdrag och är ensam förstelärare i bild i Karlskoga kommun.

– I kommunen täcker vi förstelärare nog de flesta ämnena. Några få ämnen har ensamma förstelärare, och det är praktisk-estetiska ämnen. Bild har en, slöjd har en. Vi är ganska ensamma och man tittar lite avundsjukt på matte- och SO-lärarna som är i sina förstelärargäng och kan sitta och planera tillsammans och så, säger Lollo Almlöf-Berge.

Det är skolledningens ansvar att se till att det fungerar, men det är inget som skolledaren ska sitta och göra själv.

Karin Hahn är undervisningsråd på Skolverkets avdelning för skol­utveckling och väl insatt i karriär­stegsreformen. Hon har några tankar om varför antalet förstelärare i estetiska ämnen kan vara färre än i andra ämnen.

Förstelärare med behörighet i grundskolan

Ämne Antal
Svenska 8 735
Matematik 8 127
Historia 7 210
Samhällskunskap 6 942
Biologi 6 914
Fysik 6 721
Kemi 6 698
Religionskunskap 6 663
Geografi 6 367
Engelska 5 325
Bild 4 815
Idrott och hälsa 4 614
Musik 4 502
Teknik 3 936
Moderna språk 1 175
Slöjd 489
Hem- och konsumentkunskap 301

Om statistiken: Siffrorna kommer från Skolverket. Totalt finns 6 693 förstelärare med någon typ av gymnasiebehörighet och 13 800 har någon typ av behörighet i grundskolan.

Siffrorna visar inte vad förstelärarna jobbar med utan enbart deras behörigheter. Observera att lärare med gymnasiebehörighet även har behörighet att undervisa i grundskolan.

– Man kan endast spekulera i varför det är så. Men oftast leder försteläraren ett kollegialt arbete som går över en stor del av skolan. Sedan har vi haft stora satsningar som mattelyftet och nu läslyftet, säger Karin Hahn.

En av de saker som Karin Hahn har reagerat mest på i utvärderingar av reformen är att lärarkåren inte ser nyttan med förstelärarna.

– Lärarna ser inte att de bidrar på samma sätt som huvudmännen ser. Det är alarmerande, värt att uppmärksamma och någonting som Skolverket behöver fundera på, säger hon.

Hon leder just nu ett arbete med att ta fram ett stödmaterial om förste­lärare, riktat till huvudmän och rektorer. I början av 2017 kommer det första resultatet att synas på Skolverkets hemsida.

– Det kommer att innehålla goda exem­­pel som man kan inspireras av och kommer ut i två delar. Först är det en textdel med framgångsfaktorer kan man säga, den ska vara enkel att ta till sig och lätt att läsa. Sedan vill vi producera film och eventuellt poddradio också. Det materialet ska vara lite mer reflekterande och visa olika sätt att arbeta med förstelärare på. Det finns ju inte ett rätt sätt att göra på, utan flera.

Framgångsfaktorerna som Skol­verket­ har sett liknar mycket det som tidigare har nämnts: tydliga uppdrag, transparent rekrytering och synliggörande av resultaten är några exempel.

Reformens framtid styrs av politiska beslut. Regeringen har i sin budget avsatt medel för karriärtjänsterna fram till 2019. Den har även gett en utredare i uppdrag att se över reformen. Utredningens slutgiltiga resultat ska presenteras i slutet av 2017.

Jag tror att många lärare behöver sträcka på sig och berätta vad de kan.

Förstelärarna Lollo Almlöf-Berge och Annika Österlindh har tidsbegränsade uppdrag som sträcker sig fram till sommaren. De trivs och hoppas båda på att tjänsterna ska förlängas. Om de fick förändra en sak i karriärstegsreformen skulle de båda vilja ha en mer central styrning.

– Sådant som tid och vad uppdraget ska innebära borde vara mycket mer centralt reglerat. Just nu är det enormt olika på skolorna. Vissa har inte fått en enda minut avsatt, men ska ändå göra mer än andra för att få sitt lönepåslag. Andra behöver inte göra mer och kan köra på som tidigare bara. Oavsett vilken ytterlighet det gäller är samsynen viktig, säger Annika Österlindh.

Hon tror utifrån skriverier på sociala medier att lärare i estetiska ämnen behöver bli bättre på att komma utanför salen och visa upp sina kunskaper och färdigheter.

Foto: Harry Gruyaert/Magnum Photos/IBL

– En del är missnöjda och känner sig inte uppskattade längre. Jag tror att många lärare är duktiga i sina salar och med eleverna, men de behöver sträcka på sig och berätta vad de kan. Uppdraget som det beskrivs i kriterierna gör att man måste visa upp vad man kan. Det går inte att stå och muttra i sin egen sal och sen tycka en massa om man inte gör någonting åt det själv, säger Annika Österlindh.

Lollo Almlöf-Berge hoppas på att det i framtiden ska bli fler förstelärare i estetiska ämnen.

Förstelärare med behörighet på gymnasiet

Ämne Antal
Svenska 1 550
Engelska 1 187
Historia 1 128
Matematik 893
Estetisk kommunikation 563
Musik 269
Musikteori 268
Medieproduktion 266
Visuell kommunikation 265
Digitalt skapande 261
Konst och kultur 183
Bild 161
Bildteori 155
Medier, samhälle & kommunikation 144
Fotografisk bild 123
Film- och tv-produktion 114
Grafisk kommunikation 86
Gränssnittsdesign 73
Formgivning 39
Teater 32
Ljudproduktion 28
Animation 27
Information och kommunikation 25
Design 6
Dansorientering 5
Dansteori 4
Dansgestaltning 4
Dansteknik 4

– Det är viktigt att estetiska ämnen får komma fram i det här sammanhanget också. De ämnena är minst lika viktiga som andra och behöver också utveckling. Annars kommer bild och andra estetiska ämnen att bli pysselämnen och ätas upp av andra ämnen. Eleverna får komma till bildsalen och lattja lite så att de kan vara bra i andra ämnen sen, säger hon.

När professorn i arbets- och orga­nisationspsykologi Magnus Sverke blir påmind om den där intervjun i Lärarnas tidning för tre år sedan skrattar han till.

– Jag tror att man på förvaltnings- eller skolnivå kanske inte var helt beredd. Alla hade inte tydlig plan om vad man skulle ha alla dessa förstelärare till. Och det måste man ha, det går inte att bara ge några en ny titel, en högre lön och en högre ställning utan att ha en vision om vad de ska göra, säger Magnus Sverke.

Han tror att förstelärarna med tiden kommer att hitta sin plats i skolans organisation. Men det går inte att slå sig till ro och vänta på att förstelärarna ska hitta den rollen själva.

– Det klart att man kommer att kunna klara det här, men det kräver arbete. Det handlar om att fundera över skolans struktur och organisation. Det är skolledningens ansvar att se till att det fungerar, men det är inget som skolledaren ska sitta och göra själv. Man måste göra det tillsammans med kollegiet. Det är väl mitt bästa tips också: ju fler man involverar, desto bättre förutsättningar att lyckas och desto bättre möjlighet till förankring bland lärarna.

Karriärstegsreformen

Målet med karriärstegsreformen var att förbättra elevresultaten och att lyfta läraryrket. Alliansregeringen, med utbildningsminister Jan Björklund (L) i täten, hoppades att nya titlar och större möjligheter till löneutveckling skulle bli ett sätt att öka attraktions- och rekryteringskraften i yrket. Särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning skulle kunna bli lektorer, och förstelärare skulle vara ett mer praktiknära steg för skickliga lärare som fortsatte att undervisa. Löneökningar finansierades genom ett statsbidrag och huvudmännen fick stor frihet att själva tolka och anpassa reformen efter lokala behov, vilket har gjort att förstelärarnas uppdrag ser väldigt olika ut.

ur Lärarförbundets Magasin