Läs senare

Olika bud om tinnitus

FORSKNINGSkador på hårcellerna i innerörat? Naturligt åldrande? Höga ljudnivåer och buller? Läkare och forskare har delade meningar om vad tinnitus beror på. Alla är dock överens om att stress och spänningar bidrar till missljuden i öronen.

15 Feb 2012

Helge Rask Andersen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att den viktigaste orsaken till svår tinnitus är skador på hårcellerna i innerörat. Han leder forskning för att få fram medicin mot tinnitus med hjälp av nanoteknik. Enligt honom kan skador på hårcellerna i innerörat upptäckas via störningar i de elektriska signalerna till hörselbarken i hjärnan.
– Det är väldigt svårt att behandla innerörat eftersom det omges av hård benkapsel, säger han.

Ett problem för vetenskapen är att kunna rikta medicin och behandling till rätt område i örat. Här har Helge Rask Andersen och hans kollegor gjort framsteg på djur, men inte provat på människor. Man har dock goda förhoppningar om medicin för människor i framtiden.

Enligt honom finns idag ingen bot mot svår tinnitus, men man kan minska problemen med olika typer av behandlingar. Exempelvis kognitiv beteendeterapi, avslappning, sjukgymnastik och behandling mot nedstämdhet som beror på tinnitusproblemen. Ibland är cochleaimplantat en effektiv behandling, det vill säga elektrisk stimulering av hörselnerven, vilket inte sällan minskar öronsuset.

Ett visst svagt ljud från öronen finns hos alla människor, säger Helge Rask Andersen. Det är elektriska spänningar som behövs för att vi alls ska kunna höra. Människor kan vara olika känsliga för dessa ljud som kan förstärkas av stress, spänningar och andra psykosociala orsaker. Det kan då yttra sig i mindre svår tinnitus.

– Mindre svår tinnitus, som olika grad av sus, kan ha andra orsaker än skador på innerörat och går att bota, säger Helge Rask Andersen.

Om man lider av svagt sus är det att försöka fokusera så lite som möjligt på ljudet och i stället försöka tänka på något positivt och njutbart, anser han.

Detta är också principen vid svår tinnitus då man med kognitiv beteendeterapi, KBT, försöker distrahera sig från ljudet så att man inte störs lika mycket.

På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg arbetar Kim Kähäri, medicine doktor i audiologi. Hon har under 20 år forskat kring musiker och höga ljudnivåer; nu studerar hon ungdomars MP3-lyssnande och tinnitus.

Hon säger att naturligt åldrande är den vanligaste orsaken till tinnitus, följt av buller och höga ljudnivåer. Forskningsmässigt menar hon att man idag befinner sig vid att orsakerna till problemen uppstår någonstans mellan innerörat och hjärnbarken, där hörselcentrat ligger.

– Eftersom det inte går att öppna på en levande människa går det inte att fastslå att oljuden beror på skador på hårcellerna. Det är därför forskningen står och stampar och det tar sådan tid att få fram något, säger Kim Kähäri.

Hon menar att det genom grundlig undersökning, och djupgående samtal, går att ringa in orsaken till tinnitus för var och en. Handlar det om buller? Finns depression med i bilden? Hur jobbar personen, hur lever den? Har det med tänderna, nacken, högt blodtryck eller kanske med utmattningssyndrom att göra?

En studie vid Högskolan för scen och musik i Göteborg har visat att tinnitus och ljudöverkänslighet är vanligt bland musiker och musiklärare. Några vetenskapliga studier om musiklärares hörselproblem finns dock inte enligt Kim Kähäri.

– Det finns ett starkt samband mellan tinnitus och ljudöverkänslighet och musiker och lärare är högt representerade bland de som söker vård för dessa problem, säger hon.

Ljudnivån är avgörande för om skador uppstår eller inte. Det avfärdar myten om att starka ljud av något man tycker om inte skadar örat, menar Kim Kähäri.

Det är viktigt att vi tar hand om varandra, poängterar hon.

– Vi måste ta hänsyn till varandras problem och inte hänsynslöst utsätta varandra för starka ljud. Det gäller att förvarna så att de som behöver hinner sätta in sina hörselskydd.

Kim Kähäri säger att det är vanligt att tinnitus beror på stress och muskulära spänningar i övre delen av kroppen. Det är inte ovanligt att tinnitus är ett symptom vid utmattningssyndrom.

– Här finns det goda utsikter att få hjälp och det finns fall där upplevelsen av oönskade ljud försvunnit helt.

En vetenskaplig studie från förra året visar att stress i form av känslomässig utmattning och otrygga arbetsförhållanden påtagligt ökar risken att drabbas av tinnitus. Dessa orsaker kan till och med ha större betydelse än buller, visar studien vid Karolinska institutet i Stockholm.

Detta är en av de första vetenskapliga studierna som visar på sambandet mellan långvarig stress och tinnitus och enligt Dan Hasson, docent vid Karolinska institutet, har studien mött positiva reaktioner från personer som jobbar kliniskt med människor med tinnitusproblem.

– De säger att de känt till stressens inverkan länge men att de saknat vetenskapliga belägg, säger Dan Hasson, som bland annat studerar kopplingen mellan stress och tinnitus.

Forskarna har också trott på ett samband och studien visar nu att det vid långvarig stress är cirka 50 procent större risk att råka ut för tinnitus jämfört med nedsatt hörsel eller sömnproblem.

Vid studien fick 348 personer boende i Stockholm frågor om stressnivå, hörselproblem, hälsa, arbetsmiljö, anställningstrygghet, sömnkvalitet. Av dessa uppgav en tredjedel att de hade problem med tinnitus.

Upplevelser av utbrändhet och faktorer som otrygg anställning och rädsla att förflyttas mot sin vilja visade på en starkt förhöjd risk.

Dan Hasson poängterar dock att det fortfarande inte finns några säkra svar på vad tinnitus exakt beror på, men att forskningen börjar närma sig orsakerna. Enligt honom är de behandlingar som haft störst effekt en kombination av maskerande ljud, psykoterapi och farmakologisk behandling.

Fotnot: Studien heter ”Musiklärares Tinnitus och andra Hörselskador” och är skriven av Torbjörn Agerberg, Högskolan för scen och musik, Göteborg, 2004.

 

Fakta hörselskydd

I miljöer där hörseln riskerar att skadas bör hörselskydd användas. Men de ska inte användas i miljöer med låga och måttliga ljudnivåer, då det är viktigt att stimulera öronen. Man bör dock vara vaksam om man riskerar att utsättas för plötsliga ljud.

Det är inte säkert att det behövs dyra formgjutna skydd; testa med vanliga hörselskydd. Vill man kunna lyssna kritiskt och noggrant är dock formgjutna skydd, med rak dämpning, att föredra. Det finns tre olika nivåer på dämpningen att välja på.

Om en ljudnivå är skadlig eller inte kan vara svårt att avgöra. Men om man måste höja rösten, och kanske skrika på en meters håll, är nivån troligen skadlig för hörseln. För att höra tal kan vanliga, icke formgjutna hörselskydd, vara att föredra. De tar bort mer av bullriga frekvenser och framhäver talet. Källa: Kim Kähäri

Spara

Spara

ur Lärarförbundets Magasin