Läs senare

På jakt efter ett rikare slöjdspråk

ForskningI två olika studier – om hur elever tolkar symboler i slöjden och vilket kunnande som behövs för att såga rakt – har Jenny Frohagen formulerat begrepp som beskriver hantverkskunnande i slöjden.

Illustration: Lasse Skarbøvik

Varför valde du ämnet?

– Som slöjdlärare har jag haft svårt att veta vad man ska lägga fokus på i undervisningen. Det finns ett rikt språk för verktyg, tekniker och material i slöjden, men det saknas ord för att beskriva det kunnande som eleverna förväntas utveckla. Vad kan en elev som kan såga rakt? Jag har försökt formulera ord och begrepp som beskriver »görandet« och som kan bidra till ett professionellt språk när man talar om slöjdundervisning och lärande i slöjd.

Varför är ett professionellt språk viktigt?

– När orden saknas blir det svårt för slöjdlärare att beskriva för eleverna vad de ska kunna, ge feedback och göra likvärdiga bedömningar. Jag tror också att avsaknaden av ett gemensamt professionellt språk leder till att innehållet i slöjdundervisningen i dag skiljer sig mycket åt mellan skolor.

Vem: Jenny Frohagen. Lärare vid lärarutbildningen i slöjd och bild på Konstfack i Stockholm.

Vad: Licentiatavhandlingen Såga rakt och tillverka uttryck. En studie av hantverkskunnandet i slöjdämnet.

Hur: Utifrån modellen learning study har Jenny Frohagen tillsammans med slöjdlärarkollegor undersökt hur mellanstadieelever gör för att såga rakt respektive tolkar symboler i slöjdföremål för att identifiera och beskriva elevers hantverkskunnande.

Finns på: http://su.diva-portal.org

Hur har du gått tillväga i studierna?

− Jag arbetade med learning studies i två slöjdlärarlag. Varje lärarlag ringade in ett kunskapsinnehåll som var svårt att undervisa om och som elever hade svårt att lära sig. I den första studien undersökte vi hur eleverna arbetade när de skulle såga rakt och videofilmade lektionerna. I efterhand gjorde jag en systematisk analys av elevernas hantverkskunnande.

– Den andra studien handlade om att ta reda på elevernas kunnande vid tolkning av symboler i slöjdföremål. Undersökningen gjordes i tre cykler. I den första cykeln fick eleverna fritt skapa egna symboler. I den andra cykeln prövade vi hur eleverna verbalt tolkade olika symboler, men vi märkte att det var svårt att bedöma deras slöjdkunnande. I den sista cykeln snävades därför uppgiften in och eleverna fick instruktioner om att tillverka en nyckelring med samiskt uttryck. Då visade eleverna bland annat prov på hur de inspirerats av samiska formspråk och traditionella flättekniker till sin nyckelring.

Vilka är de viktigaste resultaten i den studien?

– Vi har med ord och bild pekat på kvalitativa skillnader i elevers förmåga att tolka symboler i slöjdföremål. Skillnader i kunnandet visade sig till exempel i val av färger, hantverkstekniker och material. Kunskaperna kunde också förstärkas med elevernas verbala motiveringar.

– Vi fann också att det var svårt att få syn på elevernas förmåga att tolka när de jobbade fritt med att skapa symboler eller om uppgiften enbart var verbal. Att styra uppgiften till att handla om ett bestämt uttryck, till exempel symboler från en folkgrupp eller subkultur, gjorde det lättare att identifiera och bedöma elevernas kunnande.

Vilka är de viktigaste resultaten i studien om att såga rakt?

– I min analys har jag formulerat begrepp för att beskriva det hantverkskunnande som behövs när elever ska såga rakt med en manuell såg. Flera av begreppen kan nog användas i andra situationer i slöjden, till exempel när elever ska klippa rakt i tyg, hyvla plant eller fläta en jämn kant.

− Jag fann fyra olika aspekter av elevernas kunnande: att kunna korrigera snedhet, att kunna följa linjer, att kunna rigga materialet och att kunna vila sågen mot brädan. Det krävdes ett komplext hantverkskunnande för att såga rakt, till exempel behövde eleven veta hur brädan skulle fixeras i arbetsbänken, hitta stödpunkter att luta sågen mot och placera kroppen på ett lämpligt sätt i förhållande till brädan och verktyget. Eleverna behövde tydliga instruktioner, till exempel hur de skulle stå eller använda tummen för att styra sågen.

Var det något mer som överraskade dig?

– Ja, det blev så påtagligt att det verbala kunnandet inte räckte till för att tolka symboler. När »görandet« inte fanns med saknades något centralt. Efter det har jag låtit mina elever skriva mindre i slöjden än tidigare. Jag har slutat med loggböcker och låter i stället eleverna beskriva olika fenomen i slöjden genom att prata med varandra och jämföra erfarenheter. De får också rita bilder eller teckna serier för att beskriva vad de gör.

Hur ser du på slöjdämnet i framtiden?

– Jag tror att det blir mer kollegialt samarbete mellan textil, trä och metall och att vi utvecklar ett gemensamt professionellt slöjdspråk. Om vi kan tala enat om det vi gör tror jag att slöjdens roll i samhället blir tydligare. Vi skulle till exempel kunna lyfta fram de finmotoriska kunskaper som utvecklas i slöjden och som kan vara viktiga att ha både privat och i yrken som tandtekniker, rörmokare eller kirurg.

ur Lärarförbundets Magasin