Ingår i temat
Kulturpolitik
Läs senare

På jakt efter källan

KulturpolitikKällkritiken får en allt större plats i Sandra Lundskogs bildsal. När mer kommunikation sker genom bilder blir det nödvändigt tycker hon.

av Erik Ignerus
02 Maj 2017
02 Maj 2017
Inte bara analys. Även om skapandet har fått mindre plats, till förmån för mer analys, får det förstås fortfarande stort utrymme.
Foto: Emelie Asplund

Kolla bara på Trump. Hur kunde han ta makten?

Bildläraren Sandra Lundskog ställer frågan retoriskt. Hon besvarar den sen rappt själv.

– Jo, genom att på ett skickligt sätt synas vid rätt tillfällen och säga saker. Och att se lite häftig ut, mycket handlar om image.

Den nyvalde amerikanske presidenten och aktuell politik är heta samtalsämnen på Nordlyckeskolan i Torslanda.

– Alla känner nog inte till vilka som har varit presidenter tidigare. Men den här Donald, honom känner alla till, han dyker upp hela tiden. Eleverna tänker mycket på det, funderar över hur farligt det är och hur det kunde bli så här, konstaterar Sandra Lundskog.

Bildämnet är ypperligt för att ta upp politik tycker hon. Och med tanke på att allt mer kommunikation i dag sker genom bilder blir det också allt mer aktuellt.

På eftermiddagen ska hon ha en lektion om emojis med sjuorna. Högstadieeleverna har sedan länge lämnat Facebook, i stället använder de bildforum som Instagram och Snapchat

En ska bort. I en uppgift ska eleverna i årskurs 8 välja ut en av bilderna och motivera att den inte hör ihop med resten.
Foto: Emelie Asplund

– Det gäller inte bara eleverna. Även vi vuxna börjar komma dit. Jag tror folk i största allmänhet inte hinner eller orkar läsa massa långa texter eller sätta sig in i olika frågor. Så hur ska en politiker kunna kommunicera i dag? De måste kunna anamma och utnyttja det här för att synas och höras.

– Det är just där bildämnet kommer in, hur man kan se igenom bilderna och skapa sig en egen uppfattning.

Under den här förmiddagens lektion jobbar eleverna i årskurs åtta med konsthistoria. Sandra har bestämt sig för att prova en ny uppgift »en ska bort«. Hon börjar med att visa en bit ur Fem myror är fler än fyra elefanter som hon har fått inspirationen från.

Sen får eleverna i mindre grupper försöka hitta mönster i sex bilder från olika konstperioder. En bild sticker ut färgmässigt, en annan för att den saknar människor.

– Den här bilden är propaganda från katolska kyrkan. Den vill skrämma folk till att köpa avlatsbrev, säger en elev om en bild ur Livre de la Vigne nostre Seigneur från 1400-talet.

Tillsammans med resten av bordet kan han sedan konstatera att de flesta av bilderna innehåller någon form av politiskt budskap.

Där finns bland annat Banksys Consumer Jesus och Eugène Delacroixs Friheten på barrikaderna.

Eleverna har drillats hårt i bildanalys och kan snabbt tolka innehållet i de olika konstverken.

Precis som i klippet från Fem myror är fler än fyra elefanter finns det flera svar som kan vara rätt. Sandras mål med uppgiften är att få eleverna att analysera bilderna och tänka till.

Hon tycker det är viktigt att ge analysen mycket tid. Vill låta eleverna tänka mer själva. Halvvägs in i vårterminen har sjuorna precis fått göra sin första rituppgift.

Budskap. Eleverna har fått göra egna parafraser på kända konstverk.
Foto: Emelie Asplund

– Själva skapandet har gått ner. Jag hoppas att eleverna har fått med sig det från låg- och mellanstadiet, så att vi kan prata mer om budskap, innehåll, varför och hur.

Sandra Lundskog har jobbat på Nordlyckeskolan sen hon blev färdig lärare för ungefär femton år sedan. Haft samma sal hela tiden. Hunnit göra den till sin egen. Elevarbeten täcker väggar från golv till tak. Fönsterbrädorna är fulla av små skulpturer.

Källkritik och bildanalys är genomgående teman i hennes undervisning. Den stora tyngdpunkten ligger i nian, men sjuan och åttan får sin beskärda del också.

Reklambudskap och hur »sanna« är egentligen historiska bilder, det är några exempel på områden där källkritiken finns med i sjuan och åttan.

– Vi kommer in på det hela tiden egentligen. Det beror lite på hur snävt eller brett man väljer att se på ordet. Det handlar inte bara om att se vem som har gjort bilden och varför, utan också att vara kritisk överlag och försöka förstå och göra kopplingar till tid och kontext.

Sandra Lundskog lägger också tid på att försöka lära eleverna bildredigering. På så sätt hoppas hon att de ska kunna få en förståelse för hur bilder manipuleras, beskärs och sätts ihop.

Men den största dosen av bildanalys och källkritik får eleverna i nian. Sandra Lundskog låter eleverna göra egen propaganda, och går i samband med det in på mer nutida propaganda. Hon pratar om stereotyper, hur bilder påverkar vår världsbild och källkritik.

Under en timslång föreläsning klumpar hon ihop mycket av det som hon egentligen försökt pränta in sedan årskurs sju. Genom några snabba exempel börjar hon med att visa hur bilder påverkar oss.

Hemmastadd. Bildläraren Sandra Lundskog har haft samma bildsal sedan hon började som lärare för 15 år sedan.
Foto: Emelie Asplund

– Bilder består ofta av stereotyper. Pratar jag om brandmän tänker jag att de ser ut på ett visst sätt. Den där första bilden som dyker upp i huvudet är intressant att diskutera. Är den bra och sann? Kanske underlättar den kommunikationen, men det finns också tillfällen när den inte gör det.

Nu kan ni som orkat läsa ända hit också hänga med och testa er själva.

Försök föreställa dig en muslimsk kvinna. Hur ser hon ut?

När du har en tydlig bild klar för dig, kan du ta upp mobilen och googla på »muslimsk kvinna«.

Hur väl stämde bilderna överens?

När du har reflekterat över det här en liten stund kan du i stället skriva in »swedish women« i sökfältet. Tryck in enter och få syn på omvärldens bild av hälften av vår befolkning.

– Jag är själv svensk sedan minst 20 generationer tillbaka. Det finns dokumenterat tillbaka till åtminstone 1500-talet att min familj har bott i Sverige. Ändå liknar jag ingenting av det det som dyker upp på »swedish women«, säger Sandra Lundskog.

– Och på samma sätt är inte Gina Dirawi det första som dyker upp när vi tänker på en muslimsk kvinna.

På det här sättet visar Sandra Lundskog hur stereotyper fungerar och att den vedertagna bilden av något inte alltid visar hela verkligheten.

Hon går vidare och pratar om Fox News strategier, viralmonster från satirsidor och hur internetsidor försöker härma utseendet på Wikipedia eller seriösa nyhetssidor för att snylta på deras trovärdighet.

– Det blir mycket samtal under tiden, eleverna tycker att det är intressant, stoppar mig och frågar saker. Kopplingen till bilden är tydlig, det ser trovärdigt ut och därför köper vi det. Alla elever brukar vara överens om att de normalt skulle ha litat på sidorna.

Just därför tycker hon att det är så viktigt att ta upp källkritiken.

– Jag vill att de ska få med sig kritiska ögon. Att man ska få in det i ryggmärgen så att man inte först säger »wow vad coolt«, och sen i efterhand får veta att det inte var sant.

ur Lärarförbundets Magasin