Ingår i temat
Lär med varandra
Läs senare

Samarbete ger säkerhet

Team Slöjd består av tre slöjdlärare som samarbetar och undervisar gemensamt. Resultatet har blivit ökad arbetsglädje, säkrare bedömningar och elever som är friare i sitt skapande.

09 Sep 2016
Samarbete ger säkerhet
Inspirerad. Det kollegiala samarbetet ger Annika Lorensson arbetsglädje och nya idéer i arbetet. Foto: Nicke Johansson

Foto: Nicke Johansson

Dörrarna mellan slöjdsalarna står vidöppna. Klass 8D på Nordlyckeskolan i Göteborgsförorten Torslanda startar lektionen med att samlas i textilslöjden för en kort genomgång.

– I dag ska ni göra färdigt era arbeten i de olika materialen och beskriva vad ni gjort i loggböckerna, säger Jennie Haraldsson som är lärare i textilslöjd och tyska.

Hennes kollega Fredrik Lindgren, som undervisar i trä- och metallslöjd, beskriver hur eleverna kan använda de digitala loggböckerna.

– Försök precisera det ni gjort. Tänk på att även ta bilder för att dokumentera ert arbete, uppmanar han eleverna.

När genomgången är över sprids de 25 eleverna i de två salarna. Anna Silfverskiöld väljer att börja i trä- och metallslöjden. Hon limmar fast ben på en träpall. Samtidigt som limmet torkar står hon lutad mot hyvelbänken och virkar små vita rektanglar som ska placeras på pallens låga armstöd. I textilsalen, i rummet bredvid, sitter Marcus Adner och tovar. Det ska bli vindruvor till en fruktskål i trä.

Foto: Nicke Johansson

– Jag gör frukter i olika tekniker. Det ska också bli stickade bananer och virkade äpplen.

Men nu känner sig Marcus Adner stressad och ber läraren Fredrik Lindgren om råd.

– Jag kommer aldrig att bli klar. Ska jag göra fler frukter eller börja med skålen?

– Det är bra att du begränsar ditt arbete och även hinner med att arbeta i ett annat material, svarar Fredrik Lindgren.

Hösten 2016 startade de tre slöjdlärarna Jennie Haraldsson, Annika Lorensson och Fredrik Lindgren, sitt kollegiala samarbete. Initiativet kom från Fredrik. Han ville komma ifrån den traditionella uppdelningen och utveckla slöjden till ett gemensamt ämne.

– Jag kände mig ensam som den ende trä- och metallslöjdsläraren och ville ha utbyte med de andra slöjdlärarna på skolan, säger han.

Jennie Haraldsson och Annika Lorensson, som undervisar i textila material, gillade direkt hans idé. De hade också längtat efter att jobba mer tillsammans.

– I läroplanen är slöjden ett sammanhållet ämne, men med den tidigare uppdelningen var det svårt att greppa helheten. Vi kunde jobba med samma förmågor i textilslöjden och trä- och metallslöjden, utan att vara medvetna om det. Samtidigt kunde vi missa någon förmåga helt och hållet, berättar Annika Lorensson.

Deras samarbete startade med att trion läste in sig på styrdokument som läroplan och kursplaner. De diskuterade förmågorna och betygskriterierna. Målet var att komma fram till en samsyn i slöjdämnet.

– Vi har inte alltid varit överens från första stund. Men vår inställning är att vi ska hitta lösningar som fungerar för oss alla, säger Fredrik Lindgren.

Foto: Nicke Johansson

Den största svårigheten var att lektionerna i trä- och metallslöjd respektive textilslöjd inte låg på samma tider. Efter samtal med rektorn ändrades schemat så småningom och slöjdlärarna kunde börja med gemensam undervisning i helklass. Dessutom fick de gemensam planeringstid två timmar per vecka.

– Vi stämmer hela tiden av under lektionerna. Jag kan behöva veta vad en elev har gjort eller vilken hjälp någon behöver ha. Vi har även ett kort snack efter varje lektion för att uppdatera varandra, säger Jennie Haraldsson.

De kommunicerar också via delade datordokument och Facebookmeddelanden.

– Vi peppar varandra och delar med oss av våra idéer och specialkunskaper. Självförtroendet som slöjdlärare växer, berättar Annika Lorensson.

På skolan kallar de sig för Team Slöjd. Det händer att andra lärare på skolan blir peppade av deras samarbete och önskar att de också kunde jobba mer ihop med kollegor.

– Slöjdämnet har fått en ökad status genom att vi har blivit tydligare med vad vi gör. Till exempel efterfrågar fler lärare samarbete med slöjden, säger Fredrik Lindgren.

Det är drygt ett år sedan deras kollegiala samarbete startade. Under den tiden har de utvecklat undervisningen genom att införa datoriserade loggböcker både för sig själva och eleverna. De låter också eleverna samarbeta i ökad utsträckning, till exempel genom kamratbedömningar.

– Vi kan se att eleverna får större utlopp för sin kreativitet i slöjdämnet. Fler tjejer väljer att jobba i trä och metall än tidigare och killarna har också blivit mer flexibla i sina materialval, berättar Jennie Haraldsson.

Direkt efter lektionen sätter sig Fredrik Lindgren och Jennie Haraldsson ner för att stämma av med varandra. Det är snart dags att sätta betyg och de går igenom elev efter elev i klasslistan.

Foto: Nicke Johansson

– Den här eleven har skrivit för lite i loggboken. Har du sett om han följt sin planering under lektionen i dag? undrar Fredrik Lindgren.

– Ja, han har jobbat på bra. Men jag tror ändå att han måste ändra i sin planering. Hans konstruktioner är för svåra. Vad tycker du? säger Jennie Haraldsson.

– Jag håller med dig, säger Fredrik Lindgren.

En av de största vinsterna med det kollegiala samarbetet är att de känner att bedömningarna blir mer rättvisande.

– Vi är alltid två lärare som bedömer eleverna och vi kan hjälpas åt med att se olika sidor och förmågor hos varje elev, säger Fredrik Lindgren.  

Trions tips till 
slöjdlärare som 
vill samarbeta

  • Våga slänga gamla lektionsplaneringar och starta på nytt!
  • Försök hitta en samsyn kring undervisningen. Läs läroplaner och styrdokument tillsammans. Konkretisera kunskapskrav och förmågor till uppgifter i undervisningen. Diskutera betygskriterierna.
  • Prata med rektorn och lägg ett schema som möjliggör att textilslöjd och trä- och metallslöjd är på samma tider. Se till att det finns tid för gemensam planering varje vecka.
  • Hitta inspiration för att kunna utveckla nya uppgifter till eleverna, till exempel genom att gå på föreläsningar, läsa litteratur och gå med i slöjdnätverk.
  • Betrakta slöjdämnet som ett sammanhållet ämne och undervisa tillsammans. Prova att arbeta i material som varken är typiska för textilslöjd eller trä- och metallslöjd, exempelvis betong, glas och återvinningsmaterial.
  • Var beredd på att samarbetet tar tid i början.

Hur påverkas slöjdundervisningen av 
lärarnas samarbete?

Anna Silfverskiöld:

– Tidigare var det långtråkigt att bara ha textilslöjd eller trä- och metallslöjd. Nu har slöjden blivit mer som ett enda ämne och man kan hitta på fler saker att göra.

 

Edvin Friedlaender:

– Lektionerna blir effektivare när man har två lärare att fråga. Båda lärarna kan ge bra råd, även om de inte är proffs på alla material. Man märker att lärarna diskuterar med varandra på lektionerna och att det finns en gemensam tanke om vad vi ska göra.

 

Noah Falkman:

– Man kan gå mellan slöjdsalarna och använda olika material. Det gör att jag kan tillverka coolare och mer avancerade saker. Just nu gör jag en skulptur av ett får. Jag täljer först fårkroppen i trä och sedan ska jag tova ett huvud av ull.

ur Lärarförbundets Magasin