Ingår i temat
Klarspråk
Läs senare

Sätt ord på tonerna

KlarspråkMusikens vokabulär rymmer allt från bleckblås till punk och klang. Men hur lär man in orden? Uttryck följer med när musikläraren Ann-Sofie Levén håller lektion om instrument och genrer.

av Elisabeth R Brising
06 Sep 2017
06 Sep 2017
Foto: Lena Granefelt

Årskurs sex har musik en hel timme på måndagar. 13 elever sitter i en prydlig halvcirkel i ett gult gammalt hus i Rotebro. Musiksalen på Gillbo skola ligger på övervåningen och har flera meter i takhöjd som ger akustik. Läraren Ann-Sofie Levén hälsar avslappnat på eleverna och presenterar lektionen.

– Vi ska prata instrument och genrer i dag och se vad ni kommer ihåg. Jag ska köra ett prov på det här som ni vet.

Skriftligt prov. Eleverna skruvar lite på sig.

Ann-Sofie Levén tar upp en video på projektorn och trycker på play. Tre musiker med blåsinstrument spelar tillsammans på filmen. Ann-Sofie Levén pausar och undrar vad de spelar? Många räcker upp handen. Det är inte så svårt för eleverna att gissa eftersom instrumentet står på engelska längst ner på skärmen – trombone. Men det här är ju inget prov, utan en repetition.

Märker ord. Ann-Sofie Levén tycker det är viktigt att eleverna använder rätt begrepp. Foto: Lena Granefelt

– Trombon!

– Rätt, och hur ser munstycket ut frågar läraren?

– Runt, föreslår Felix.

– Ja och det tillhör bleckblåsfamiljen, påminner läraren.

Ann-Sofie Levén visar hur man blåser trombon, tar i och låtsas prutta luft in i ett munstycke.

Play igen. På filmen kommer nya musiker in i rummet och spelar trumpet och trummor – eller trumset – som det egentligen heter påpekar musikläraren.

Sedan blir det lite svårare för instrumentet som används i videon heter transverse flute på engelska. Bleckflöjt, gissar en elev. Blockflöjt en annan.

– Den här håller man på tvären, säger läraren som ledtråd.

Tvärflöjt! Färden mellan klanger fortsätter med stränginstrument som banjo, mandolin, fiol och elgitarr.

– Det finns olika stränginstrument: knäppinstrument och stråkinstrument, påminner Ann-Sofie Levén och låter eleverna gissa vilken grupp varje instrument tillhör.

Elgitarren är också lite speciell för den är både ett stränginstrument och tillhör en annan familj: elinstrumenten.

Jobbar med flippat klassrum

Ann-Sofie Levén har en musiklärarblogg på gillbo.annsofieleven.se. Där har hon tydliggjort musikord och lagt ut bilder på instrumentfamiljerna och länkar till övningar och lyssningsexempel.

Övningen Hjälp ett rockband finns på musikrumrickard.blogspot.se. Läs en intervju med musikläraren Rickard Carlsson här.

– Piano är ett stränginstrument, men inte en keyboard, varför då, frågar Ann-Sofie Levén.

– För att när man slår på pianot är det en hammare som slår på strängar i, berättar Einar.

– Precis, men inte i den här, säger läraren och klappar på keyboarden framför tavlan.

På filmen på tavlan hinner musikerna också spela elbas, lergök och fagott. Den sista tillhör instrumentfamiljen träblås med trämunstycken, sådana där man blåser mer försiktigt, förklarar Ann-Sofie Levén.

Efter instrumentgenomgången är det dags att lyssna på olika musikgenrer.

– Nu kan ni ta fram era datorer, instruerar hon.

Hon säger att eleverna inte behöver lämna in vad de skriver, utan att de bara ska anteckna för att de ska minnas bättre. Eleverna får i uppgift att lyssna efter vad de tycker kännetecknar varje genre och notera: Vilka instrument används? Vilken känsla har stilen? Och hur låter sångrösten?

Highway to hell med AC/DC pumpas ut i klassrummet. Ann-Sofie Levén pausar och frågar vad eleverna skrivit ner.

– Jag hör elbas och trumset, säger Klara.

– Och elgitarr, säger John som inflikar att han nyligen varit på Kiss-konsert med sin pappa. Och att det också är hårdrock.

Colin tycker sångrösten i hårdrocken låter stark och lite arg. Ja, intensiv och kraftfull, instämmer Ann-Sofie Levén.

Dolly Partons sorgsna Jolene bryter av den hårda musiken och introducerar countryn i klassrummet. En akustisk gitarr är framträdande, liksom den mer avslappnande sången.

Ännu mer avslappnat blir det när Bob Marley får brista ut i I shot the sheriff. Eleverna kan höra att det är samma instrument som i hårdrocken, plus maracas och keyboard. Men vari ligger skillnaden?

– Rösten. I hårdrock skriker de, här är det lugnare, säger John.

Specifikt. Hur hör man att det är reggae? Baktakt och bas är ledtrådar. Foto: Lena Granefelt

Men nästa gren, punken, den är riktigt svår att skilja från hårdrocken. Musiken låter faktiskt nästan likadant konstaterar klassen.

– Texten är kritisk till samhället och politiken i punken, så det är texten som är skillnaden, förklarar Ann-Sofie Levén.

Klassen hinner också med hiphop, svensk folkmusik, 50-talsrock och visa. Till sist rör sig eleverna över till den amerikanska musikhistorien, till de förtryckta slavarnas vemodiga blues, soulens wailningar och jazzens improvisation.

– I bluesen är det känslan som sticker ut. Man sjöng om det som var jobbigt och tungt, berättar läraren.

I jazzen är känslan snarare lugn och mysig tycker eleverna. Och i soulen står rösten i fokus betonar läraren. Aretha Franklin och Beyoncé visas upp som exempel på soulartister – till elevernas förvåning. Det låter ganska olika när de jämför Son of a preacher man från 1970 med Halo från 2008.

Efter lektionen sätter sig Ann-Sofie Levén och reflekterar.

– Jag trodde de skulle kunna mer om instrumentfamiljer. Men genrer tror jag de tycker är ganska lätt, säger hon.

Att jobba med att använda de rätta orden i musiken är viktigt för henne. Inför varje nytt område jobbar hon med de ord som behövs, lär ut och använder orden direkt därefter.

– Jag ställer frågor till eleverna som gör att de »tvingas« använda dem för att kunna svara.

I årskurs sex är det ett krav för att bli godkänd att man kan använda de termer läraren gått igenom. De viktigaste begreppen, som refräng, vers, klang och takt, är sådana som måste repeteras hela tiden på olika sätt i klassrummet. Ann-Sofie Levén gör till exempel en övning som heter Hjälp ett rockband. Då får eleverna i smågrupper lyssna på två olika bandinspelningar av samma låt. Det ena bandet låter bra och det andra falskt och otajt. Eleverna får sedan analysera – med musikord – vad det dåliga bandet kan göra för att låta bättre. De får en lista med ord de ska använda – som intonation, takt och klang.

– Det är svårt för dem, de vill hellre hitta på egna ord i stället, säger Ann-Sofie Levén.

Därför får eleverna ännu en uppgift. När de spelat i ensemble får de göra kamratbedömningar och använda musiktermer för att säga vad kompisen gjort bra och kan göra bättre i sitt spelande.

– Alla lär på olika vis så man måste hitta på många olika övningar för att lära in samma sak. Man måste också göra det praktiskt för att eleverna ska fatta, visa upp klang genom att sjunga på olika sätt, eller lyssna på gitarrens klanger.

Alla artiklar i temat Klarspråk (6)

ur Lärarförbundets Magasin