Läs senare

Skapande skola får kritik

Kul och inspirerande, tycker många. Men Skapande skola har en för svag koppling till skolan, visar en färsk utvärdering. Frågan är också hur de estetiska ämnena påverkas.

06 Feb 2014
Skapande skola får kritik
Foto: Stefan Berg, Briljans

Fem år har gått sedan Skapande skola sjösattes. Syftet har varit att öka elevernas tillgång till kultur och skapande genom ett fördjupat samarbete mellan skola och kulturliv. Det har lett till att bildkonstnärer, dramapedagoger och dansgrupper utifrån har tagit klivet in i skolans värld genom olika projekt. Satsningen har skapat jobb åt kulturaktörerna och skolor över hela landet har fått ta del av inspirerande inslag i verksamheten. Ur politikernas synvinkel har det fungerat så pass bra att Skapande skola i dag täcker alla grundskolans stadier och har en mycket större kassa att dela ut bidrag från än vid starten.

Men allt har inte gått som på räls, enligt en utvärdering som Myndigheten för kulturanalys nyligen presenterade. Det är till exempel oklart om Skapande skola verkligen kan bidra till en långsiktig förändring där kulturella och konstnärliga uttrycksformer integreras i skolan. 55 procent av Sveriges skolbarn har varit med om olika projekt genom Skapande skola, men det verkar främst vara i skolor där kultur redan är prioriterad. Eleverna har inte heller varit så delaktiga som reformmakarna hade hoppats, till exempel genom att få vara med och tycka till om vilken kultur som ska komma in i skolan.

Dessa saker bottnar i ett övergripande problem – Skapande skola har visat sig vara svår att förankra i skolans verksamhet.

– Om man vill nå de ändamål som är formulerade i förordningen med långsiktig integrering i skolan, menar vi att insatserna som de har sett ut hittills är för ensidigt införda inom det kulturpolitiska området. Man behöver ha en balans med insatser även inom det utbildningspolitiska området, säger Erik Peurell, utredare på Myndigheten för kulturanalys.

I dag är Skapande skola en satsning från kulturdepartementet. Det finns inga formuleringar i läroplaner eller kursplaner som tydligt matchar Skapande skola och det är svårt att peka på vad satsningen har gett för effekt på skolans verksamhet, annat än att det är ett kul och inspirerande inslag. Likt ett tomtebloss tycks det många gånger handla om punktinsatser som »blossar upp« och pågår ett tag för att sedan brinna ut och förkolna. Kvar blir varken något som sätter spår i verksamheten eller som kan betygsättas. Följden blir ofta att dyrbar tid försvinner från den egentliga undervisningen. Flera lärare uppger att elever har ställt frågan: »Vad får jag ut av detta? Vad får jag för betyg?«

– Projekten som genomförs måste kopplas tydligare till den löpande skolverksamheten så att lärarna och eleverna ser det. På vilket sätt bidrar det här till måluppfyllelsen som elev? Hur kan jag som lärare använda den här insatsen i bedömningsarbetet? säger Erik Peurell.

Ulla Wiklund som är skolutvecklingskonsult med inriktning på estetik och kultur är inte förvånad. På uppdrag från Myndigheten för kulturanalys har hon skrivit om kultur i skolan-projekt i ett historiskt perspektiv. Sådana har hon själv varit med om både när hon arbetade på Myndigheten för skolutveckling och innan dess, när hon var musiklärare. Då, på 1980-talet, pågick en satsning som var snarlik Skapande skola och redan då pekade utvärderingar på att det krävdes en god samverkan mellan kultur- och utbildningspolitik för bästa resultat.

– Hade man tittat lite historiskt skulle man ha kunnat använda pengarna smartare, säger hon och tillägger sedan:

– Jag vill att utbildning och kulturlivet ska samarbeta, men att initiativet ska komma från utbildningsdepartementet.

Foto: Stefan Berg, BriljansHon jämför med Norge, vars satsning Den kulturelle skolesekken har varit en stor inspirationskälla till Skapande skola. Även där uppstod först problemet att kopplingen till skolan var för svag. Men i dag är Den kulturelle skolesekken, som har funnits sedan 2001, ett formaliserat samarbete mellan både kulturdepartementet och utbildningsdepartementet med en tydlig rollfördelning. Ulla Wiklund tycker att det är konstigt att regeringen varken dragit lärdom av det eller av de tidigare projekt som har genomförts i Sverige.

Carin Khakee som är kansliråd på enheten för konstarterna vid kulturdepartementet förklarar att de har en löpande dialog med utbildningsdepartementet, men att det inte är helt lätt som utomstående att komma in i skolans värld vid sidan av många andra insatser.

– Det som Myndigheten för kulturanalys påpekar är viktigt och något som regeringen måste ta till sig och fundera på är vad man kan göra för att förbättra förankringen. Men det är också viktigt att framhålla att det på många håll gått väldigt bra och att Skapande skola funnits sin plats på många håll runt om i landet.

Hon var själv inte delaktig i förarbetet till Skapande skola och kan inte svara på varför kulturdepartementet inte tycks ha dragit lärdomar från förr. Som ett exempel på samarbete mellan kultur- och utbildningspolitik i dag nämner hon ett uppdrag Skolverket har fått att sprida goda exempel på hur skolor har arbetat med Skapande skola. På Skolverkets hemsida finns nu material som visar på hur undervisningen kan anpassas inom ramen för satsningen och på så sätt kopplas till läroplanen.

– Det handlar om att göra Skapande skola tydlig och visa på konkreta sätt att använda bidraget i undervisningen, säger Carin Khakee.

Ulla Wiklund är inte bara bekymrad över bristen på koppling till skolans undervisning. Hon varnar också för att projekt som Skapande skola riskerar att urholka skolors kulturella verksamhet genom att de kan användas som ett svepskäl för rektorer som inte vill satsa på estetisk kompetens.

– I och med att vi har en lärarkris nu och så få estetlärare som är utbildade blir det lätt att man säger att »vi har Skapande skola«, för då får barnen sitt.

En del lärare som har intervjuats för utvärderingen har även undrat varför någon ska komma in utifrån för att göra sådant de anser att de är fullt kvalificerade att göra själva.

Forskare i Norge har också lyft frågan om var estetlärarna hamnar i den här situationen. I utvärderingen av Den kulturelle skolesekken framkommer oro för att skolans estetiska ämnen är under press, medan externa konst- och kulturinitiativ tar klivet in i skolan. Det talas om en »outsourcing« av konstnärlig utbildning i skolan och det varnas för att projekt som dessa på sikt kan bidra till att försvaga konsten i skolan i stället för att stärka den.

– Syftet med Skapande skola är inte att ersätta undervisningen i estetiska ämnen. Det här ska få in mer kultur i skolan och det handlar om att koppla samman kulturarbetare med skolan. Det ska absolut inte vara ett hot mot den befintliga undervisningen eller kulturverksamheten heller för den delen, säger Carin Khakee.

Kulturdepartementet ska nu se över de frågeställningar som väckts i utvärderingen.

– Allt som framkommer i rapporten tar vi på allvar. Vi tar ställning till hur det ser ut från vår horisont och vad vi kan göra, säger Carin Khakee

ur Lärarförbundets Magasin