Ingår i temat
Slöjdens lärande
Läs senare

Skissen sätter igång kreativiteten

För Sara Esbjörnsson är skissen en viktig del av lärandet i textilslöjd. Eleverna gör skisser som de sparar och redovisar tillsammans med sina slöjdprodukter. Skisserna är viktiga för att Sara ska förstå hur eleverna tänker och för eleverna bidrar den till att slöjd blir något mer än bara produktion.

04 Feb 2011

Skissen är inte i första hand ett sätt att för andra visa ett tänkt slöjdföremål. Skissandet är främst en process att formulera en tanke eller en idé och att göra tanken mer förståelig för den som skissar. Skissandet kan lösa ett problem, men också problematisera en uppgift – när något visualiseras så uppstår nya frågor.
Lillåns skola ligger i utkanten av Örebro. Textilslöjden ligger i en barack med stora fönster som släpper in massor av ljus. Det är sista lektionen för dagen och eleverna i 7 D släntrar in i klassrummet.

Sara Esbjörnsson börjar lektionen med att peka på tavlan där slöjdprocessens olika delar står och påminner om att slöjdprocessen börjar med skissen. Hon framhåller att hon förväntar sig att de grytlappar de ska göra ska vara både häftiga och personliga. En metod att uppnå dessa mål är att skissa många olika lösningar.

– Ni måste gräva i ert inre! Sitt inte och fundera utan skissa och testa alla idéer som dyker upp. Och stanna inte vid den första skissen – det är nu som hjärnan sätter igång att arbeta och fantisera, uppmanar Sara sina elever.

Sara poängterar för eleverna att meningen med skissen inte är att den ska vara snygg utan att skisserna snarare är en sorts anteckningar för deras tankar.

– Försök att skissa på alla infall. När ni gör en form till er tänkta grytlapp, försök att associera vidare. En triangel – vilka tankar dyker upp då? Kanske en trafikskylt eller något annat. Få ned alla knasigheter på pappret. Jobba er fram genom massor av idéer, fastna inte i den första skissen ni gör.

En elev i klassen ifrågasätter om hon verkligen måste skissa en massa olika förslag. Hon har redan tänkt igenom det hela i huvudet och vet vad hon vill göra och hur grytlappen ska se ut.

– Visst kan det fungera så, men jag vill att ni försöker använda den här modellen i dag. Vissa kommer att ha nytta av det här sättet att jobba, andra inte. Men jag kan nästan lova att du upptäcker att du har idéer i huvudet som du inte visste om, men som framträder när du skissar.

Sara betonar att det här är en metod som många professionella använder: modedesigners, konstnärer och andra med kreativa yrken använder ofta skissen som arbetsredskap.

– För när man fäster en tanke på pappret så sätts kreativa processer igång. Rita inte för mig, försök att inte vara blyga, sudda inte eller rita över. Men jag vill att ni spar skisserna eftersom jag är intresserad av hur ni tänker. Ni behöver inte använda bara en speciell skiss för grytlappen, kanske plockar ni detaljer från flera skisser och för samman, eller kanske hittar ni en speciell form eller detalj i någon skiss som ni sedan kan jobba vidare med.

Sara ger eleverna en kvart till att skissa på grytlapparna. Eleverna hämtar vita papper och sätter igång och skissar. En av pojkarna stönar och stånkar och har svårt att komma igång. Men när han väl fått ner en skiss på papperet så kommer sex–sju till av bara farten.

– Det fungerar faktiskt! utropar han och pekar på en skiss till en grytlapp som han vill förverkliga.

En flicka frågar om inte Sara har några färdiga mallar av rosor som hon kan använda till sin grytlapp.

– Nej, några sådana har jag inte. Du får rita en personlig ros, säger Sara och berättar att alla grytlappar ska ställas ut i skolan innan de får ta hem dem.

En flicka har skissat på ett antal grytlappar och frågar Sara hur de skulle gå att utföra. Sara hämtar en bok och visar hur tekniken med blockhusrutor går till. Men flickan är inte nöjd, hon vill inte använda rektanglar utan vinklar. Sara klipper ut vinklar i papper och förklarar att det blir tekniskt svårt att sy på det viset, särskilt i centrum, men att eleven gärna kan ta spillbitar och pröva.

Sara Esbjörnsson har både slöjd och bild på skolan. Kanske är det en av förklaringarna till att hon lägger så mycket krut på skissandet. Men även om hon känner starkt för det och är övertygad om att det är en bra arbetsmetod för att frigöra kreativitet och fantasi, är det inget som hon kräver att alla elever ständigt ska använda.

– Det passar inte alla, jag är glad om jag lyckas få några i varje klass att förstå värdet av att skissa. Jag arbetar ju mycket med återbruk i de högre årskurserna och där är det ofta som vi inte skissar.

Hon tycker att det är en bra arbetsmetod eftersom det tvingar eleverna att reflektera och fundera kring sina slöjdalster, får dem att stanna upp och inte bara producera.

– Den är en träning i att lösa problem. Det är viktigt att de förstår varför det blir som det blir, att det finns många olika lösningar på ett problem.

Hon använder också skissandet i diskussioner med elever, både i form av penna och papper, men också genom att klippa i papper när hon resonerar med eleverna.

– Jag vill inte visa dem färdiga produkter eller bilder på färdiga saker. De blir så styrda då. Det här tycker jag är en mindre styrande metod, säger Sara.

ur Lärarförbundets Magasin