Ingår i temat
Plats för skratt
Läs senare

Skratta hela vägen till salen

HumorEtt gott skratt förlänger inte bara livet. Humor är också en typ av kommunikation, värd att ta vara på.

av Sebastian G Danielsson
24 Mar 2017
24 Mar 2017
Den gamla smedjan, ©Ernst Billgren/Bus 2015 Foto: Per Erik Adamsson

Visst är det trevligt när dina elever skrattar och har roligt? Samtidigt blir det lätt för mycket. Skratt och stoj stör lektionen och du ber dem antagligen att lugna ned sig något. Men kanske ska du hejda dig innan du ger eleverna en tillsägelse nästa gång.

–  Hade samma elever suttit på en reklambyrå hade man absolut inte tystat dem, då hade man tagit vara på det, säger läraren och författaren Anne-Marie Körling.

Hon tycker att lärare ofta är lite väl snabba med att avbryta skratt i klassrummet. För henne är skratt mer än en oreflekterad känsloyttring. Det kan vara ett uttryck för den där lättnaden som uppstår när man till slut förstår någonting. Eller att man precis har fått en idé, eller ett bevis på intresse.

Hade samma elever suttit på en reklambyrå hade man absolut inte tystat dem, då hade man tagit vara på det.

–  Vi ägnar mycket tid åt att tysta för att skapa utrymme, men kanske borde vi be eleverna berätta vad de har skrattat åt, säger Anne-Marie Körling.

Hon jobbar bland annat med att handleda andra lärare och minns en lektion om vattnets kretslopp. En högljudd kille ombads gång på gång att vara tyst. Efter ett tag lät klassens lärare eleven vara. Det dröjde inte länge innan han brast ut i skratt, vände sig till klasskamraten och berättade att en droppe i kranen hemma kanske ingick i vattnets kretslopp. För honom var det hysteriskt roligt. Inte bara det – han hade förstått hur kretsloppet fungerade.

Anne-Marie Körling anser att skrattet är en typ av kommunikation, och enligt läroplanen ska eleverna lära, tänka och kommunicera. För att veta hur eleverna lär sig måste de få uttrycka sig, inte bara genom ord. Hon nämner pedagogikprofessorn John Hattie som anser att lärare behöver minska sitt eget talutrymme och låta eleverna komma till tals mer. Det handlar om att vara närvarande, att uppfatta vad elever säger och gör och inte döma ut dem.

–  När eleverna skrattar tänker jag att det har hänt någonting inom dem. Då kan jag fundera på vad det är för lärande som hänger ihop med det, så att jag kan möta och diskutera det, säger Anne-Marie Körling.

Pirater tar golv, ©Ernst Billgren/Bus 2006 Foto: Tord Lund

Hon ser till att ge eleverna ett innehåll att skratta kring. Det kan räcka med att högläsa en berättelse på 70 sekunder för att skratta sig in i ett nytt område. Som lärare brukar hon räkna skratten vid varje lektion. Är de för få ser hon över lektionen till nästa gång. Då räknar hon inte de gånger elever skrattar åt någon – dessa är aldrig okej.

Anne-Marie Körling läser upp ett stycke från boken Lusten att förstå av Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap. Han skriver om ett experiment som visade att personer som var glada var mer kreativa i ett associationstest än de som var nedstämda. Det förklaras med att de som är glada ökar uppmärksamheten, vilket gör att de minns mer positiva och komplexa saker. Det leder i sin tur till att de kan se fler samband.

För ett par år sedan visade en finsk avhandling att humor, sånger och ordlekar underlättade språkinlärningen. I sin forskning om elevers erfarenheter av textilslöjden kom Stina Westerlund fram till att humor bidrar till förmågan att byta perspektiv och vidga förståelsen av vad som sker i arbetsprocessen. Och i höstas slog medievetaren Joanna Doona fast att satiriska humorprogram på tv skapar ett samhällsintresse hos ungdomar.

Skönmåleri blandat med kitsch, djur i societetens finrum – Ernst Billgren är känd för att vara gränsöverskridande. I absurda krockar mellan natur och kultur kan ofta ett civilisationskritiskt tema skönjas, samtidigt som Billgren vill utmana våra föreställningar om konst. Han har ofta fått frågan om hans verk är konst på riktigt: »Folk visste inte om jag var ironisk, men det har jag aldrig varit i min konst. Ironi är avståndstagande, jag har inte haft ett behov av att ta avstånd från den sortens konst. Humor har jag haft i mitt uttryck, ja, i humor finns en närhet till det man tycker om«, säger Ernst Billgren på sin hemsida.

Journalisten och komikern Karin Adelsköld har skrivit en bok om humor och kommunikation. Hon förklarar att det inte finns någon direkt koppling mellan humor och inlärning.

– Däremot kan forskningen se att humor gör att man fokuserar mer, fångar uppmärksamheten, kommer ihåg det man lärt sig, att det ökar kreativiteten och minskar stress och trötthet, säger hon.

Det är inga dåliga effekter hon radar upp. Så är hon ju komiker också. Men Karin Adelsköld började sin yrkesbana som journalist och tog inte humorn »på allvar« förrän hon gick en folkhögskolekurs i standupkomik och började grotta ned sig i humorforskning. Som teknikjournalist insåg hon att det var bra att vara rolig för att nå ut med sitt budskap.

–  Egentligen sa jag samma sak som innan, bara att jag använde lite humor. Då föddes en tanke: »men Gud, kan det vara så att humor kan förändra saker?«. Så jag forskade vidare om det, säger Karin Adelsköld, som nyligen utsågs till hedersdoktor vid Lunds tekniska högskola för sitt arbete med att sprida teknikintresse till unga.

Hon förklarar att humor rent strukturellt bygger på en blandning av igenkänning och överraskning. Det är själva överraskningsmomentet som gör att man skrattar till, men för att eleverna ska tycka att det är roligt behöver de ha något att relatera till.

–  En enkel grej är att börja med att fråga vad eleverna tycker är roligt. Jag tror det är ett vanligt fel att man utgår från sig själv och glömmer att de är i en helt annan ålder och har en annan bakgrund, säger Karin Adelsköld.

Som lärare ska man gärna bjuda på sig själv, skratta åt sådant man gör fel. Man kan också göra någon form av bus ibland, hur tramsigt det än må låta.

– Jag vet att min mamma, som är lärare, brukar klä på sig peruk och komma in i klassrummet. Men det kan också vara att man skriver fel på tavlan eller visar något roligt Youtubeklipp när man ska närma sig ett nytt ämne, säger Karin Adelsköld.

Enligt henne ska humorn användas som en krydda, kanske bara inledningsvis för att få elevernas uppmärksamhet. Om du skämtar hela tiden försvinner överraskningsmomentet och då tycker de inte att du är seriös. Är du lagom rolig är det snarare tvärtom. Karin Adelsköld berättar om en amerikansk studie som visade att roliga lärare uppfattas som mer seriösa och att eleverna känner sig respekterade när en lärare ser dem och skämtar med dem. De upplever läraren som mänsklig.

–  Det märker jag också när jag är ute och föreläser. Om publiken får skratta någon gång då och då känner de sig mer sedda, säger Karin Adelsköld.

Hon vill även slå ett slag för humorn i personalrummet. Det är ju inte bara eleverna som ska ha roligt på dagtid. Ett gott skratt förlänger livet brukar man säga, och enligt Karin Adelsköld pekar allt fler undersökningar på de hälsofrämjande effekterna av att ha kul. Framför allt minskar det stress. Hon har själv undervisat i radio på gymnasiet och vet hur jäktigt det kan vara i skolans värld. Ett garv vid kaffeautomaten är mer värdefullt än man kan tro.

Även i personalrummet är hennes tips att man ska busa med varandra. Som exempel delade en person med sig av ett spratt på en av hennes föreläsningar. Mannen ifråga hade ansvarat för en ny kopieringsmaskin som köptes in. När den var på plats satte han upp en lapp där det stod att maskinen var röststyrd. Hela dagen hade folk stått och skrikit: »två kopior« och så vidare.

– Humor i arbetslaget gör att man blir tajtare, det känns roligare på jobbet och man stressar av, säger Karin Adelsköld och tillägger:

– Nu låter det som att jag tror att humor är lösningen på allt. Så enkelt är det så klart inte, men det är ett väldigt enkelt och effektivt redskap för att orka med.

Hur gör man med klassens clown?

Anne-Marie Körling:

»Jag tror att man är rädd för lustigkurren som alltid skämtar, man tänker att det inte är så bra. Det är det kanske inte alltid. Skämt och så kan ju bero på saker som djup sorg, svåra problem och att man känner att man måste vara på ett visst sätt för att passa in. Men lustigkurren måste vi ju också ta hand om. Jag brukar tänka hur man kan se på den här med lärande ögon? Vad är det för lärande som pågår?«

Karin Adelsköld:

»Jag får ibland frågan om klassens clown, någon elev som har utsett sig till jätterolig och skämtar hela tiden. Om man har en mer humoristisk miljö, kommer den eleven att gå bananas? Min erfarenhet när jag har pratat med lärare som har testat att vara lite roligare är att det kanske är lite så i början men att alla snart vänjer sig.«

ur Lärarförbundets Magasin