Ingår i temat
Slöjdens framtid
Läs senare

Slöjden måste våga välja väg

Slöjdämnet befinner sig i ett allvarligt läge. Antalet utexaminerade lärare täcker inte på långa vägar antalet pensionsavgångar. För att inte skolämnet ska försvinna måste det utvecklas. Peter Hasselskog utbildar morgondagens slöjdlärare och enligt honom finns dess framtid i entreprenörskap.

28 Mar 2011

Nu är tiden mogen för marknadsföring. Vi måste motverka en ensidig och föråldrad bild av vad slöjdundervisningen syftar till. I stället måste vi visa på dess Bild: Nicke Johanssonpotential, att det är identitetsskapande, personlighetsutvecklande och ger viktiga kompetenser som går långt bortom bara hantverkskunnande, säger han.
Peter Hasselskog går genom korridorerna på ”Pedagogen”, lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hans promenad avbryts hela tiden. Det är många kollegor och studenter som lyser upp när de ser honom och vill säga hej. I tio år har han arbetat med universitetets slöjdlärarutbildning och har i dag övergripande ansvar för utbildningens utformning.

Just denna dag är han bekymrad. Högskoleverket har precis meddelat vilka skolor som får examenstillstånd. Även om alla befintliga slöjdlärarutbildningar får finnas kvar har förhoppningen krossats om att Konstfack i Stockholm skulle få examensrätt och därmed bilda landets fjärde slöjdlärarutbildning. Motiveringen från Högskoleverket handlar om brist på lärare och didaktisk kompetens. Det är en problematisk situation menar Peter Hasselskog och ifrågasätter argumentationen.

– Eftersom det krävs en massa kunskap för att starta en utbildning och det är utbildningen som kan vara med och generera den kunskapen är det ett moment 22. Men för att få en större vetenskaplig kompetens och fler som disputerar krävs det att det finns en grundutbildning i botten, säger han.

Slöjdämnet befinner sig som sagt i ett svårt läge som riskerar att bli allvarligt om inget görs. Varje år utexamineras 75–100 slöjdlärare och det motsvarar inte de många pensionsavgångarna. Det krävs en rejäl ökning av antalet sökande till slöjdlärarutbildningen.

Peter Hasselskog tror att en orsak till dagens situation är en gammalmodig bild av ämnet, som måste ändras för att locka fler till yrket.

– På själva slöjdlärarutbildningen har attityden långsamt förändrats de senaste tio åren, men allmänhetens bild av slöjdundervisningen är ofta föråldrad och mossig. Vi som jobbar med slöjd har varit för dåliga på att föra ut varför ämnet behövs, säger han.

Studier visar att föräldrar och kollegor ser slöjden som ett positivt avbrott från annat skolarbete och att bilden av ämnet till stor del går ut på att lära ut slöjdtekniker. Men inte så mycket mer. Det är dåligt ur ett politiskt perspektiv, menar Peter Hasselskog. Eftersom föräldrar är väljare med makt att påverka hur skolan ser ut.

Vad det gäller eleverna tycker de flesta att slöjden är det absolut roligaste ämnet. Något som inte bara är av godo.

– Det ligger oss faktiskt i fatet att eleverna älskar slöjd, hur den än ser ut. När man som lärare kommer till skolan och möts av positiva elever varje dag, som tycker att de här är veckans höjdpunkt, står man inte på barrikaderna och för ut varför slöjd är viktigt, säger han.

peter hasselskog brukar använda en definition av Lars Lindström, professor i pedagogik, för att visa på den viktiga kunskap som slöjden ger. Definitionen syftar på lärande inom estetiska ämnen och delar upp kunnandet i kunskaper om, i och genom ett ämne.

– Kunskaper om slöjd handlar om teknik- och materialkunnande och är det som de flesta förknippar med slöjd, medan kunskaper i slöjd handlar om själva arbetsprocessen i slöjd, om hur olika beslut får olika konsekvenser, att lära sig att göra rätt saker i rätt ordning och hitta kreativa och konstruktiva lösningar.

Sist men inte minst finns de kunskaper som eleverna får genom slöjd. Det vill säga en förmåga att generalisera sin kompetens till områden utanför slöjden.

– Det handlar bland annat om självtillit, initiativförmåga och allmän problemlösning.

Peter Hasselskog menar att det framför allt är den kunskap man får i och genom slöjden som måste lyftas fram. Det handlar om att synliggöra lärandet i görandet. Och han har en idé om hur det kan gå till. Det stavas entreprenörskap.

– Detta är ett viktigt ord i tiden. Det används av politiker och regeringen har antagit en strategi som går ut på att entreprenörskap ska genomsyra alla ämnen i grundskola och gymnasium. De egenskaper och kompetenser som entreprenörskap innefattar motsvarar dem som slöjdens lärande kan ge. Kan man koppla slöjd till entreprenörskap har vi därför en möjlighet att uppdatera synen på ämnet.

Och Peter Hasselskog tvekar inte att gå ett steg längre.

– En tanke vore att även ändra namnet, från slöjd till slöjd och entreprenörskap, för att markera vad det handlar om.

Ett annat sätt att marknadsföra slöjden som ett viktigt och modernt skolämne är att fokusera på dess förmåga att vara identitetsskapande.

– I en tid då samhället rullar allt fortare och fortare upplever hantverkandet ett uppsving med bland annat stickkaféer och fixa-hemma-trender. Det blir ett sätt att utveckla och uttrycka sin identitet på.

även slöjdens arbetssätt är betydelsefullt. Processtänkandet lär elever att utveckla en idé, stimulera föreställningsförmågan, kunna förebygga och förutse problem och göra en mängd olika val samt värdera dem för att ta beslut om nästa steg.

Tidigare har detta kallats slöjdprocessen, men i den nya kursplanen beskrivs det i stället som slöjdens arbetsprocesser. Det är för att man ska kunna koppla samman det med processer utanför skolan.

– Till exempel om en elev ska köpa en ny mobiltelefon behöver han eller hon kunna definiera vilka behov telefonen ska tillfredsställa, jämföra abonnemang och bindningstider och ta ett väl övervägt beslut, säger Peter Hasselskog.

För att ändra på utvecklingen och göra slöjdläraryrket mer lockande handlar det även om att öka den allmänna acceptansen av läraryrket. Förebilden är förstås Finland med sina många sökande till utbildningarna och en hög lärarstatus. Peter Hasselskog är dock positiv även för Sveriges del.

– Jag tror att vi går mot en liknande situation här. Eftersom man nu skär ner på antalet utbildningsplatser bör man få lika många sökande till färre platser, vilket gör att bara de bästa kommer in. På sikt ger det en höjning av statusen, säger han.

En annan del av lösningen ligger i att man från politiskt håll måste ålägga vissa universitet att utbilda i ämnet, menar Peter Hasselskog. Eftersom det är en dyr utbildning som kräver speciallokaler är det annars många universitet och högskolor som skulle välja bort ämnet. Genom att ge vissa ansvaret för slöjdlärarutbildningen skulle man även kunna skapa en jämnare fördelning av utbildningen över landet. Som det är i dag finns den i Göteborg, Linköping och Umeå.

Trots att slöjdämnets situation är oroväckande tror Peter Hasselskog på dess framtid och ser redan att en förändring är på gång.

– De slöjdlärarstudenter jag har träffat de senaste tio åren kommer till utbildningen med en annan föreställning om vad ämnet handlar om. De är inte lika fokuserade på material och tekniker utan ser slöjd som ett medel för annat lärande.

Han återkommer till de viktiga kunskaper som eleverna kan få genom en sådan slöjdundervisning.

– Titta på de kvaliteter som efterfrågas i många platsannonser: kreativitet, samarbets- och initiativförmåga, problemlösning, att kunna se möjligheter och ha självtillit. Det är samma egenskaper och kompetenser som slöjdens lärande kan ge och som även återfinns i entreprenörskap.

Alla artiklar i temat Slöjdens framtid (7)

ur Lärarförbundets Magasin