Läs senare

Snabb hjärna kräver utmaningar

En eller två elever i varje klass är särskilt begåvade inom ett eller flera ämnen. Som lärare måste du utmana även dem.

av Annika Dzedina
18 Okt 2017
18 Okt 2017
Snabb hjärna kräver utmaningar
Underbarn. Yuja Wang, kinesisk konsertpianist, har spelat sedan hon var 6 år och har gjort en kometkarriär. Foto: IBL Bildbyrå

Särskild begåvning visar sig genom att eleverna tänker snabbare, har »spring i hjärnan«, kan föra abstrakta resonemang och ligger flera årskurser före. Ofta tycker dessa elever att grundläggande saker i ett ämne är tråkigt, men att fördjupningen är intressant. Till exempel gjorde en elev antagningsproverna till Beckmans designhögskola när hon gick i åttan. Vissa spelar instrument som proffs som tioåringar. Det andra jämnåriga gör kan de sedan länge.

Får de inga utmaningar kan de bli uttråkade av skolan. De kanske inte förstår att andras hjärnor inte arbetar lika snabbt och känner sig utanför. De kan bli kallade »professorn« eller vara den som hela tiden stör med avancerade frågor, eller sätter sig under bänken och sysslar med annat, för dem intressantare, under lektionen. I värsta fall kan bristen på stimulans leda till att de blir hemmasittare, och/eller får psykiska problem och upplever utanförskap även senare i livet.

Pia Rehn är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon menar att den teoretiska delen i de estetiska ämnena kan hämma elever som är särskilt begåvade på den praktiska, skapande delen.

Svårt att upptäcka särskild begåvning

Särskilt begåvade elever är en heterogen grupp. Många utmärker sig genom starka känslor eller hög känslighet för sinnesintryck – men inte alla.

Man kan vara särbegåvad och ha adhd eller ha dyslexi och vara särskilt begåvad.

Ett tecken kan vara att eleven ställer reflektiva och undersökande frågor, har ovanligt snabb inlärningshastighet och absorberas av arbete som intresserar hen – men kan visa stort ointresse för övrigt. Eleven ogillar långsamt arbete och har ett välutvecklat minne.

Särskilt begåvade ska inte blandas ihop med högpresterande. En högpresterande elev kan alla svar, gör det som förväntas och läser på inför proven. En särskilt begåvad har kommit längre än sin årskurs och ställer andra frågor, eller ger andra, oväntade och ofta provocerande svar.

Ganska många utreds felaktigt för adhd och/eller autismspektrumtillstånd.

Källor: pedagogvarmland.se, Skolverket, Elisabet Mellroth

–  Vi har ett krävande betygssystem på det sättet. En elev som är särskilt begåvad på att spela piano men inte är intresserad av musikhistoria, ska hen ändå få ett högt betyg?

I det fallet skulle hon råda läraren att i första hand lita på sin vetskap om elevena förmåga och i andra hand att tala med eleven och säga att vissa saker måste vi göra, så hur kan vi göra det bäst?

Pia Rehn uppmanar lärare att nätverka och fråga kollegor på andra skolor, om hur de har gjort för att hitta anpassningar för dessa elever. Hon berättar om en flicka i Stockholm som fick hoppa över tre årskurser i skolan.

–  Om eleven ska byta årskurs – ta i! Flytta upp tre årskurser i stället för bara en, uppmanar Pia Rehn.

–  Men fundera först på om det är den enda möjligheten, det är inte alltid en bra lösning utan anpassningar i den ordinarie årskursen kan fungera minst lika bra i långa loppet. Allt hänger på en intresserad lärare som är redo att både utmana och utmanas.

Elisabet Mellroth forskar om särskild begåvning vid Karlstads universitet och menar att klimatet i klassrummet är väldigt viktigt för att ta tillvara alla elevers rättigheter. Vi talar mycket om eleverna i behov av särskilt stöd, men Elisabet Mellroth menar att vi också måste tala om de elever som behöver särskilda utmaningar. Skolan är skyldig att lyfta alla elever till högsta möjliga nivå.

–  Har man nästa Malena Ernman i klassen så kanske hen ska få sjunga solo oftare än de andra?

Elisabet Mellroth tror på inkludering – och på differentiering.

–  Som lärare är du skyldig att möta alla elever på den nivå de befinner sig och att ge dem utmaningar så att de utvecklas. Att ge en ABC-bok till en elev som redan läser långa kapitelböcker eller romaner, är inte önskvärt. Likadant i estetiska ämnen. Alla kommer inte att nå samma nivå och det ligger ingen värdering i det – särskilt stöd kan inte utesluta särskilda utmaningar, säger hon.

Mytomspunnen. Det brukar påstås att Albert Einstein var dålig i skolan. Men hans betyg från skolåren är mycket bra – så allt tyder på att geniet visade sig tidigt. Foto: Wikimedia Commons

Enligt henne behöver man inte vara duktig på allt inom ett ämne för att vara särskilt begåvad. Man behöver heller inte vara intellektuellt begåvad i största allmänhet.

–  Många tror att särskild begåvning kräver ett högt IQ, men så är det inte. Man kan ha ett högt IQ och vara särskilt begåvad, men särskild begåvning är mycket mer komplex än så.

Misstänker man att en elev är särskilt begåvad är det viktigt att ha kommunikation med eleven, fråga hur hen mår. Man ska också ha kontakt med vårdnadshavarna, om det går. Annars tala med kollegor och rektor.

I Skolverkets stödmaterial, som kom 2015, står att skolpersonal måste arbeta kontinuerligt och på varierade sätt för att hitta särskilt begåvade elever. Man kan göra en kartläggning som belyser elevens särskilda förmågor och var hen ligger kunskapsmässigt inom olika områden. Det är också viktigt att veta att även en särskilt begåvad elev behöver plugga och öva; därför är det viktigt att lära sig studieteknik.

Skolverket har också gett ut ämnesdidaktiska stöd i hur man kan arbeta med särskilt begåvade elever, bland annat i bild.

Länktips:

Mensa.se, sök på GCP, Gifted Children Program. begavadebarn.se skolverket.se och spsm.se, sök på Särskilt begåvade elever

ur Lärarförbundets Magasin