Ingår i temat
Gör om historien
Läs senare

Söker nya förebilder

Gör om historienEleverna i klass 8 forskar i konsthistorien − och finner nya konstnärer, tatueringar och street art.

Street art. Anna Nordling hjälper en elev att leta efter konst som finns ute bland människor på gator och torg. Foto: Emelie Asplund

– I dag ska ni vara forskare! Jag vill att ni väljer en konststil. Försök att hitta både manliga och kvinnliga konstnärer som representerar stilen, säger bildläraren Anna Nordling när hon inleder det 120 minuter långa lektionspasset i konsthistoria.
– Är du feminist? frågar en av eleverna.

Frågan väcker intresse. Plötsligt viftar flera elever med armarna för att få kommentera eller ställa frågor. De undrar till exempel om alla män är svin och vad feminister står för. Anna Nordling skriver upp orden patriarkat och matriarkat på whiteboarden.

– Är man feminist tror man på ett jämställt samhälle. Alltså inte ett samhälle där män värderas mer än kvinnor, men inte heller ett samhälle där kvinnorna har makten som i ett matriarkat.

Genom en vidgad syn på konst får man också med fler kvinnliga konstnärer.

– Det låter schysst, säger Sebastian Johansson som är engagerad i diskussionen.

– När vi har pratat om konsthistoria har vi sett att det är fler män än kvinnor som nämns. Varför är det så? frågar Anna Nordling.

– Killarna var viktigare än tjejerna, svarar Wille Jansson.

– Varför då? undrar Anna Nordling.

– Det var männen som bestämde i samhället och då blev det kanske så att det bara var killar som fick gå i skolan och som kunde utbilda sig till konstnärer, föreslår Hilma Arnell.

– Det här är en viktig diskussion. Men vi ska avrunda den, för nu ska ni forska, säger Anna Nordling.

Annas normkritiska historieuppgift

Fördjupa dig inom en konststil/epok som du själv väljer. Arbeta individuellt och skriv ner svaren.

Ta upp följande punkter:

  • En kort historik om konststilen.
  • Förklara varför du valt denna stil och vad som gör dig intresserad av den.
  • Nämn några viktiga konstnärer inom stilen. Försök hitta både manliga och kvinnliga konstnärer. (Kön kan ersättas med etnicitet eller klass.)
  • Välj ett verk som du tycker representerar din konststil och lägg till en bild på verket i din presentation. Skriv kort om konstnären som gjort verket och motivera varför du valde det.
  • Källkritik. Beskriv informationen som du hittat och förhåll dig kritisk till de fakta som du fått fram. Vilken information och vilka bilder har varit svåra att hitta och varför ser det ut så?

Tidsåtgång: Två lektionspass à 120 minuter.

För vem? Konsthistoria i årskurs 8 eller 9. 

Gabriel Wennbom sitter med laptopen framför sig och letar bland webbsidor som handlar om expressionism.

– Jag har valt abstrakt expressionism för jag tycker att det är coolt när konstverken inte föreställer något, berättar han för sin lärare.

Anna Nordling föreslår att han ska titta på hur konstnären Jackson Pollock arbetade. Gabriel Wennbom letar upp ett Youtubeklipp.

– Ah, vad svängigt. Han stänker ut färgen på tavlan! utbrister han.

Gabriel Wennbom ska också hitta en kvinnlig konstnär inom samma genre. När han söker på webben finner han först bara en kvinnlig gallerist. Efter en stund hittar han de kvinnliga konstnärerna Helen Frankenthaler, Lee Krasner och Agnes Martin.

– De var konstnärer i USA för 60 år sedan. Men de är inte så kända som männen. Jackson Pollock som ju är man, är den ende som jag har hört talas om tidigare. Han var gift med Lee Krasner, men hon verkar inte alls vara lika berömd, säger Gabriel Wennbom.

Trots att det är sista lektionen på fredagseftermiddagen är det full aktivitet i klassrummet. Bildläraren Anna Nordling går runt bland eleverna och svarar på frågor och ger tips på konstnärer som de kan söka information om. I klassen går sex tjejer och nitton killar. Prolympia i Västra Frölunda är en högstadieskola med sportinriktning. En klar majoritet på skolan är killar.

– Som tjej här ska man vara lite pojkaktig. Man ska snacka mycket, vara sportinriktad och hälsosam. Det kan vara svårt att rocka sin egen stil, för då är det risk för att man hamnar utanför, berättar en av tjejerna.

För killarna finns det också förväntningar på hur de ska vara.

– Killar ska inte bete sig för nördigt. Man ska vara cool och skämta mycket, säger Kevin Rehn.

Anna Nordling har tidigare märkt att könsnormer är ett ämne som engagerar eleverna i klassen. Därför valde hon att fokusera på kvinnliga och manliga konstnärer i forskningsuppgiften.

– Det finns en sportkultur på skolan. Många har sportstjärnor som de ser upp till och vill efterlikna. Därför är det lätt att eleverna hamnar i stereotypa roller. Jag hoppas att övningen även kan hjälpa eleverna att börja problematisera kring könsnormer som de möter i sin vardag.

I undervisningen försöker Anna Nordling att ha ett normkritiskt perspektiv. Samtidigt ställs hon inför ett dilemma.

– Jag har ansvar för att lära ut och måste ha med ett urval av konstnärer som tillhör allmänbildningen. Jag brukar prata med eleverna om att det finns konstnärer som uteslutits ur konsthistorien och att jag därför inte kan presentera en rättvisande bild.

Genom att konstruera en egen uppgift till eleverna hoppas hon kunna komplettera det skeva urvalet.

I forskningen får de själva möjlighet att styra urvalet. När de försöker hitta konstnärer utanför normen brukar de inse hur svårt det är och börjar fråga sig varför det är så, berättar hon.

– För mig handlar bildämnet om att arbeta med visuell kultur. Det finns ingen poäng med att upprätthålla en struktur där finmåleri och skulptur betraktas som konst, medan till exempel hantverk, folklig konst, illustrationer, serier och street art utesluts. Genom en vidgad syn på konst får man också med fler kvinnliga konstnärer.

Trots att det är rast, stannar många elever kvar i klassrummet för att jobba. Hilma Arnell forskar om tatueringens historia. Hon hittar mer fakta är vad hon trott från början.

– Tatueringar har funnits i tusentals år på olika platser i världen. Det finns till och med mumier i Egypten som är tatuerade, berättar hon.

– Grymt att du har fått fram så mycket information, säger Anna Nordling uppmuntrande.

Valentino Finocchiaro fokuserar på street art, men är inte nöjd med vad han hittar.

– Jag vill skriva om mörkhyade manliga och kvinnliga gatukonstnärer i Afrika. Jag vet att de finns, men för att hitta dem måste man nog åka dit och ge sig ut på gatorna.

Han tänker om. Han har upptäckt att det finns street art på närmare håll – i Göteborg.

– Har du kollat upp Jonathan »Ollio« Josefsson och Carolina Falkholt? tipsar Anna Nordling.

– Skulle vara coolt att gå och kolla på något som de har målat, säger Valentino Finocchiaro när han letat upp »Ollios« fasadmålningar i stadsdelen Majorna i sin mobil.

ur Lärarförbundets Magasin