Läs senare

Stora skillnader i mängden forskning

Musik: 53. Slöjd: 6. Drama/teater: 3. Det är stor skillnad i hur många doktorsavhandlingar det har skrivits i de estetiska ämnena de senaste tio åren.

21 Okt 2016

Varför forskas det olika mycket om de estetiska ämnena? För drama, teater och dans kan en orsak vara att de inte är obligatoriska ämnen i grundskolan (dans finns inom ämnet idrott och hälsa). För bild och slöjd kan en orsak vara att de under många år inte har funnits som egna forskningsdiscipliner vid universiteten. De första bild- och slöjdlärare som disputerade gjorde det inom ämnen som pedagogik, konstvetenskap, etnologi, hushållningsvetenskap, arkitektur och historia. Musikpedagogik har däremot funnits som forskningsdisciplin i många år vid flera lärosäten. Detta berättar Stina Wikberg, bildlärare och forskare vid Umeå universitet.
– De senaste 15 åren har det dock skett en förändring, säger hon, i och med etableringen av forskningsdisciplinen Pedagogiskt arbete, som finns i Umeå, Borås, Dalarna och Karlstad. Behörighetskraven är en lärarexamen, en vetenskaplig uppsats och minst två års yrkeserfarenhet, samt en forskningsplan.

Syftet med Pedagogiskt arbete har varit att stärka lärarutbildningens forskningsanknytning och att skapa förutsättningar för lärare att undervisa på vetenskaplig grund, samt att göra det möjligt för lärare att forska på problem och frågeställningar som kommer direkt ur den egna yrkeserfarenheten. Att det kommer fram forskning inom bild- och slöjdpedagogik är viktigt, eftersom skolan ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, säger Stina Wikberg. Den beprövade erfarenheten är, tror hon, ganska väl förankrad inom de estetiska ämnena. Den vetenskapliga grunden måste däremot bli starkare. Hon tror att forskning kan ge lärare begrepp för något de redan gör, men inte har satt ord på. Hon tror också att det är en fråga om legitimitet – det ämne som inte har en forskningsanknytning har en extra svag position.

– Forskning inom våra ämnen kan belysa andra dimensioner av kunskap och lärande i skolan, än traditionell pedagogisk och annan ämnesdidaktisk forskning gör, säger hon.

– Det räcker dock inte att utbilda forskare inom våra ämnen. I media uppmärksammas ofta nya avhandlingar, men avhandlingen markerar bara slutet på forskarutbildningen, inte slutet på forskningskarriären. Men det kan vara svårt att få finansiering för fortsatt forskning, samtidigt som lärarutbildningen inom slöjd och bild har ett stort behov av disputerade lärare. Deras tid tenderar därmed att gå åt till undervisning – vilket i förlängningen verkar hämmande på tillväxten av forskning i våra ämnen, säger Stina Wikbergs kollega Erik Sigurdson, slöjdlärare och forskare vid Umeå universitet.

Hur den ojämna fördelningen av forskning påverkar undervisningen, tycker de är svårt att säga.

– I timplanen har ämnena en likartad position – musik och bild 230 timmar, slöjd 330 timmar, men det ska å andra sidan räcka till både textil- och trä- och metallslöjd, säger Erik Sigurdson.

Matematik har 1 125 timmar, svenska eller svenska som andraspråk 1 490 timmar. Stina Wikberg och Erik Sigurdson menar att de som vill hävda att de estetiska ämnena är viktiga, ofta tar till argumentet att de förbättrar inlärningen i matematik, trots att det finns forskare som hävdar att det inte finns stöd för de estetiska ämnenas så kallade transeffekter.

– Att det finns ämnesdidaktisk forskning betyder tyvärr inte per automatik att lärarna tar del av den eller stödjer sin undervisning på den. För att veta hur det förhåller sig, behövs forskning på området, säger Erik Sigurdson.

Källor: Universiteten/högskolorna

Doktorsavhandlingar 2006–2016 inom de estetiska ämnena (även inräknat Åbo akademi i Finland)

Musik (inklusive musik i musik- och kulturskolan) 53

Dans 4

Drama/teater 3

Slöjd 6

Bild/film 12

Stina Wikberg och Erik Sigurdson la fram sina respektive doktorsavhandlingar Bland själporträtt och parafraser och Det sitter i väggarna för två år sedan.

ur Lärarförbundets Magasin