Ingår i temat
Återbruk
Läs senare

Strike a pose!

Kostym av chipspåsar, klänning av godispapper – eller en väska av bildäck. I textilslöjdens »Projekt Återbruk« får niorna utmaningen att skapa kreationer för catwalken av skräp hemifrån. Men först krävs en lektion i inspiration.

28 Mar 2014

Bild: Anders G Warne

Spänningen ligger tjock som sammet i luften. Bakom draperiet hörs dämpat mummel medan mannekängen Denice Lindström gör sig redo.

Hon sträcker ut armarna i luften för att påklädarna ska kunna vira in henne i flera lager bubbelplast, från midjan och nedåt.

… Bubbelplasten ger en dramatisk silhuett …

Ett vitt engångslakan draperas runt livet, faller ner över bubbelplasten och förvandlas till en vid, axelbandslös klänning. För att skapa ännu mer volym hissas fållen upp en bit framtill.

… Engångslakanet kan varieras under dagen med olika knutar och draperingar …

Över höfterna knyts en tunn chiffongscarf i gulgröna toner och avslutas i en chic rosett. Som pricken över i trycks en kolsvart cylinderhatt ner på huvudet.

… Den ljuva klänningen får extra attityd med en svart höghatt …

Modellen kliver, med viss möda, upp på bordet som fungerar som podium. Stylisten Tua Palm lägger en sista hand vid outfiten, puffar upp kjolen och ger poseringsanvisningar.

– Skorna är skitcoola till hatten, de måste synas. Och kjolen är lite större här, stå på sidan så att det märks, säger Tua Palm.

Denice Lindström poserar lydigt, för nu snackar vi inte prêt-à-porter, vi snackar haute couture – en exklusiv och unik kreation skapad för några få utvalda.

Så dras draperiet isär. Det går ett sus genom publiken, som består av några modetecknare som sitter beredda med skisspapper och pennor.

Nej, du har inte råkat få ett glassigt modemagasin i händerna – du läser fortfarande tidningen Uttryck. Och trots den magnifika kreationen på podiet befinner vi oss inte i en glammig modestudio i Milano eller Paris. Så här går det nämligen till i Sollentuna och Gärdesskolans slöjdsal när textilläraren Helena Bäckström har en inspirationslektion med en grupp nior. Med hjälp av bubbelplast, engångslakan och några sköna accessoarer ska de snabbt sno ihop en kreativ skapelse, teckna av den – och då göra den ännu mer fantasifull.

Inspirationslektionerna är startskottet på ett årligt återkommande återbruksprojekt där niorna ska skapa egna plagg av udda, återanvända material. Syftet med lektionerna är att eleverna ska kunna slappna av, släppa loss och i slutändan bli mer kreativa.

– Idéutveckling är en viktig del inom projektet. När eleverna skapar kläderna handlar det inte i första hand om precision, som det ofta annars gör i textilslöjden. I stället ska de försöka vara mer fria och pröva sig fram med materialet, säger Helena Bäckström.

Efter inspirationslektionerna börjar allvaret. Till nästa gång ska eleverna ta med sig påsar med »konstiga« material hemifrån: godispapper, kaffeförpackningar, chipspåsar, tomma värmeljus, pasta- och pastaförpackningar, popcornpaket, spelkort, slangar från bildäck … Sedan ska de skissa upp en idé på en kreation och testa sig fram med materialet tills idén förverkligas.

Och i dag tränar de på att skissa idéer.

Tjejerna, för det är bara tjejer i den här gruppen, sitter i halvring med ögonen fästa växelvis på modellen, växelvis på skissplattorna. Framför dem finns en salig blandning av akvarellfärger, oljekritor, flaskfärger, vattenmuggar och pennor. På ett annat bord ligger småtokiga accessoarer, hattar, tygstycken – och ett glammigt modemagasin. Det är det bibeltjocka decembernumret av italienska Elle, vars omslag pryds av en modeteckning. Och hör och häpna – kvinnan bakom det omslaget samt nio sidor inne i tidningen, befinner sig i slöjdsalen och är i full färd med att prata teckning.

Till vardags är Tippan Nordén, modetecknare, konstnär och lärare i modeteckning på Beckmans skola, men några gånger om året hyrs hon in som inspiratör på Gärdesskolan. Det är hon som låter eleverna snabbdesigna kreationer för podiet, leder dem i skissandet, hjälper dem att släppa hämningar, att våga och bli djärva. Passande nog är »mod« också temat på årets återbruksprojekt.

Hur kommer det sig att en berömd modetecknare befinner sig i ett klassrum i Sollentuna?

Jo, för flera år sedan när textilläraren Helena Bäckström började fundera på återbruksprojektet, insåg hon att det behövdes input utifrån som kunde inspirera och sporra eleverna lite extra. Hon på att det fanns en modetecknare i grannskapet – varför inte fråga henne?

Tippan Nordén var genast med på noterna och är nu inne på sitt fjärde år som inspiratör. Förutom att det är roligt att sporra niorna, ser hon det som en extra bonus att de får upp ögonen för ett yrke som håller på att bli bortglömt.

Eleverna får även göra andra inspirerande saker, som att gå på Nobelmuseets utställning Fashion innovation. Men smakar det så kostar det – och för att ingen ska tro att Gärdesskolan badar i pengar är det bäst att förtydliga att Helena Bäckström sökt pengar genom Skapande skola för att finansiera projektet.

– Annars hade det inte funnits ekonomi för det där lilla extra, säger hon.

Ljudet av raspande pennor hörs, tjejerna har en kvart på sig att göra en teckning och de börjar med att skissa i blyerts. Tippan Nordén håller ett peppande anförande: var inte petig, överdriv gärna, lyft fram en detalj – eller lägg till en egen.

Då frågar någon efter sudd.

– Sudd är egentligen något man inte behöver här i världen! Det är bättre att tvinga till linjen så den blir som man vill ha den, säger Tippan Nordén men ser sig ändå om efter ett dylikt otyg.

I skissblocken växer olika versioner av modellen fram: en elev framhäver rosetten i midjan, en annan väljer att överdriva den svagt gula färgen i chiffongen, en tredje lägger till ett par solglasögon och ett parasoll, en fjärde – som väljer att hålla sig till svartvitt – tecknar en gravsten i bakgrunden som en slags accessoar …

Med ens går det undan och när kvarten är över har alla ett konstverk klart.

Tre andra elever försvinner bakom draperiet för att agera modeller, kreatörer och påklädare, minst tre sittningar ska hinnas med innan lektionen är slut.

Helena Bäckström berättar att eleverna brukar vara försiktiga i början men att hämningarna släpper efter hand. Tanken med inspirationslektionerna är att de ska vara kreativa men kravlösa och därför bedöms inte eleverna under dessa tillfällen.

– Det spelar stor roll att de vet att de inte blir bedömda, det gör det lättare att släppa loss.

Hon tänker att den som inte har någon tillgång till en livs levande modetecknare skulle kunna samarbeta med en bildlärare på en inspirationslektion, men tror att det då är viktigt att eleverna inte blir bedömda i något av ämnena.

– Det måste kännas roligt och kravlöst, säger hon.

Först när arbetet drar igång, på riktigt, börjar allvaret med mål och bedömning. Helena Bäckström tycker att projektet är toppen att jobba med för att »hon får in« några kunskapskrav som inte alltid annars berörs. Ett sådant är att eleverna, enligt Lgr 11, »ska systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion«.

– Förra året tog någon med sig innerslangar från bilhjul. Vi tvättade materialet som blev väldigt spännande, ungefär som läder. Dessvärre var det otroligt svårt att sy i, säger hon.

Då gällde det att pröva och pröva igen. Efter lite blod, svett och tårar kom eleverna fram till att man först kunde stansa hål i materialet och sedan sy i dem.

Miljöaspekten kommer också in under återbruksprojektet utan att för den skull styra det. Eleverna ska efteråt göra en utvärdering om återbruk i allmänhet och kan då gärna koppla till materialen som de använt men de behöver inte göra det.

Inte heller behöver de skapa en hel outfit, det kan räcka med en topp, hatt eller väska – bara den är välarbetad och genomtänkt – och att den på något sätt visar årets tema mod.

När projektet är avslutat väntar ytterligare en utmaning för de unga modeskaparna. Varje år hålls en skolkonstutställning i närliggande Edsviks konsthall. Då kan de elever som vill visa upp sina återbrukskreationer på catwalk inför publik.

– Det har varit lite olika under åren hur eleverna förhåller sig till det. Plaggen visas upp ändå, på utställningen, men det är förstås kul om de har modet att gå på catwalken, säger Helena Bäckström.

Återigen dras draperiet i sär och på podiet poserar Jenny Hallström i fuskpälsbolero, vit bubblig kjol som hålls på plats med nitbälte, svart hatt och en enda svart handske.

… En vågad svart handske inspirerar till modigt mode …

ur Lärarförbundets Magasin