Läs senare

Synar slöjden i sömmarna

ForskningForskaren Åsa Jeansson vill att hennes avhandling om textilslöjdens innehåll ska bidra till en mer nyanserad debatt om ämnet. Slöjd är ett modernt ämne där eleverna förbereds inför arbetslivet, menar hon.

18 Okt 2017
Synar slöjden i sömmarna
Illustration: Lasse Skarbøvik

Vad bidrar din avhandling med?

– Den vetenskapliggör och sätter ord på vad textillärare gör. Av tradition är mycket av kunskapen inom slöjd socialt förmedlad, därför har slöjdlärare många gånger saknat ord och begrepp för att tala om undervisningen och ämnet. Jag hoppas att min forskning ska kunna tydliggöra slöjdämnets innehåll och bidra med kunskap i debatten som förs i medier. En debatt som jag upplever har varit onyanserad och där en föråldrad bild av slöjdämnet lyfts fram. Min uppfattning är tvärtom att slöjden är ett väldigt modernt ämne, där eleverna driver sina egna projekt med allt vad det innebär av planering, val av verktyg, material och metod.

Vad tyckte de textillärare som du har intervjuat var viktigast i ämnet?

– Alla tretton textillärare som jag har intervjuat lyfte på olika sätt fram samma tre områden i slöjdämnet. Ett område handlade om att eleverna skulle få arbeta med hantverk. Ett annat var att eleverna skulle lära sig att arbeta processinriktat. Eleverna fick driva egna projekt – ta fram idéer, planera, jobba med problemlösning och skapa produkter. Det är kunskaper som kan vara viktiga att ha med sig i arbetslivet.

Vem: Åsa Jeansson. Textillärare som tidigare har arbetat i grundskolan. Undervisar numera på slöjdlärarutbildningen vid Umeå universitet.

Vad: Med avhandlingen Vad, hur och varför i slöjdämnet. Textillärares uppfattningar om innehåll och undervisning i relation till kursplanen.

Hur: Intervjuer med tretton behöriga textilslöjdslärare på högstadiet. Åsa Jeansson vill fånga lärarnas eget berättande om slöjdämnet och deras beskrivningar av undervisningen i textilslöjd. Hon har också analyserat innehållet i den nya kursplanen.

Avhandlingen kan laddas ner på: www.diva-portal.org

– Lärarna ville också att eleverna skulle få möjlighet att känna glädje och tillfredsställelse under arbetets gång och när de avslutat ett projekt. De lyfte fram att arbetet i slöjden verkligen kunde bidra till att stärka elevers självkänsla. Men samtidigt står det inte något skrivet om den typen av upplevelser i kunskapskraven. Det finns en risk för att ett ökat fokus på resultat, kan minska möjligheterna till positiva upplevelser i slöjden.

Vilka resultat vill du lyfta fram i din studie?

– Bland de intervjuade textillärarna har två grupperingar framträtt. Den ena gruppen av lärare lade upp sin undervisning mer traditionellt och undervisade i en bredd av olika hantverkstekniker. En del uppgav att de hade en magkänsla för vilket innehåll de skulle välja ut och att hantverkskunskaper i sig blev det viktigaste i slöjdämnet. I den andra gruppen anpassade lärarna innehållet mer efter kunskapskraven. En konsekvens kunde till exempel bli att vävning valdes bort, eftersom den tekniken tog för lång tid att omsätta och var för svår att bedöma utifrån elevernas förmågor.

Vad innebär det att textillärare har olika sätt att lägga upp sin undervisning på?

– Jag gör ingen värdering av vad som är bättre än det andra. Lärarnas berättelser visar att det är viktigt att de har gedigna ämneskunskaper, för att kunna välja ut ett relevant innehåll.

– De finländska pedagogikforskarna Pertti Kansanen och Sven-Erik Hansén visar att lärare tolkar och realiserar läroplanen utifrån egna referenser. Lärarna är hänvisade både till läroplanen men också till den egna erfarenheten av vad som leder till resultat i undervisningen. Enligt de finländska forskarna reflekterar lärare på olika nivåer när de lägger upp sin undervisning. Några fattar till exempel mer intuitiva beslut, medan andra utgår från teoretiska modeller eller forskningsresultat för att utveckla undervisningen.

Åsa Jeansson. Foto: Per Melander

Tycker de intervjuade lärarna att den nya kursplanen ger dem beskrivningar av hur undervisningen ska läggas upp?

– Nej, flera uttryckte en besvikelse och efterlyste en tydligare kursplan. När de diskuterat med textillärare på andra skolor har de upptäckt att undervisningen kan skilja sig mycket åt. En orsak kan vara att kursplanen ger ett för stort eget tolkningsutrymme.

Upplevde lärarna några fördelar med den nya kursplanen?

– Ja, flera beskrev att de märkte en ökad acceptans för slöjdämnet ute på skolorna. Den nya kursplanen i slöjd liknar kursplanerna i de andra skolämnena till formen och det har därför blivit lättare att prata om slöjden med lärare i andra ämnen. De ökade kraven på att eleverna ska beskriva med ord vad de lär sig och varför de gör olika val, har också gjort det lättare att prata med eleverna om slöjdkunskaper och slöjdspecifika begrepp enligt flera lärare.

Hur kan slöjdlärare dra nytta av din forskning?

– Avhandlingen kan hjälpa till att sätta ord på vad textillärare gör. Den innehåller också en analys av kursplanen som slöjdlärare, oavsett inriktning, kan studera om de känner sig osäkra och kanske inte har någon kollega att diskutera tolkningar av kursplanen med.

Hur ser du på slöjdämnet i framtiden?

– Det är en svår fråga. De nyutbildade slöjdlärarna har kanske mer kunskaper kring den nya läroplanen, men mindre djup och bredd i sitt hantverkskunnande än de som jobbat längre.

– Jag har en farhåga att kunskapskraven kommer att bli viktigare än hantverket i framtiden. Ämnet riskerar då att blir mer prestationsinriktat och att det blir mindre skaparglädje på lektionerna. Men det kan också leda till att slöjdämnet bli friare. Eleverna kanske jobbar mer med idéer och i olika material, i stället för att lära sig hantverk från grunden.

ur Lärarförbundets Magasin