Läs senare

Syr bindor i slöjden

LektionstipsetEleverna i årskurs fem kom med ett eget förslag: de ville lära sig sy bindor i textilslöjden – för miljöns skull.

av Elisabeth R Brising
18 Okt 2017
18 Okt 2017
Foto: Karl Melander

Årskurs fem på Norrbackaskolan i Visby besökte ett science center med sin klassföreståndare Ulrika Nikolausson och lärde sig mer om miljöfrågor. Där fick eleverna se tygbindor och virkade tamponger på toaletten. Besöket ledde till uträkningar i klassrummet av hur mycket plast som går åt med engångsmensskydd under ett liv. Plast som tar 500 år för naturen att bryta ner.

– De började prata om hur mycket plasten förstör i världen, berättar Carolin Törnberg, som är slöjdlärare på skolan.

Hon blev lite förvånad när eleverna kom till henne och sa att de ville sy bindor i slöjden.

– Jag sa: Spännande – om ni vill det så ordnar vi det!

Miljövänliga bindor

Vad: Tygbindor som kan tvättas och återanvändas.

För vilka: Årskurs fem.

Tid: En timme för eleverna. Flera timmars förberedelse som lärare.

Material: Ritning för tygbinda, förlaga att titta på, overlocksymaskin, bomullsflanell, galontyg, tryckknappar.

Eftersom det inte var något läraren planerat väntade hon med projektet till slutet av terminen då det fanns tid några dagar efter ordinarie undervisning.

– Det krävde mycket jobb av mig för jag hade ingen aning om hur en tygbinda är uppbyggd. Bomullstyg rinner det ju bara rakt igenom.

Carolin Törnberg kontaktade ett företag på Gotland som säljer bindor i tyg och fick tyger och provmodeller av dem som hon klippte isär och studerade. Sedan hade hon två dagars drop-in i slöjdsalen när eleverna fick komma och sy. Själva hantverket tog ungefär en timme. Tygbindorna syddes i fyra lager bomullsflanell och med ett stretchigt vattenfast galontyg inuti.

– De var så piffigt tillverkade att de hade tryckknappar, berättar Carolin Törnberg.

Knapparna knäpps runt trosorna så bindan hålls på plats och knapparna gör också att man kan rulla ihop bindan och fästa ihop den när den är använd.

– Så det inte ser äckligt ut i smutstvätten.

I arbetet, som var helt frivilligt, fick eleverna träna en del nya tekniker som overlocksöm.

– Det var roligt för eleverna att overlocka för första gången.

Eleverna hade inte heller fäst tryckknappar eller sytt samman så många lager tyg innan. Dessutom innehöll projektet både ämnesintegrering, hållbarhetsfrågan och elevernas egna entreprenörskap – viktiga delar i slöjdämnets kursplan.

Binda. Foto: Karl Melander

Att sy bindor var inget som eleverna verkade tycka var ett dugg pinsamt. Flera pojkar tänkte ge dem till sina mammor.

– Med tanke på att det kom från eleverna så funkade det.

Men eftersom mens och pubertet kan vara känsligt tror läraren Carolin Törnberg att det är viktigt att det är frivilligt att sy mensskydd.

Projektet på Norrbackaskolan har fått mycket positiva reaktioner från omgivningen.

– Folk har hört av sig från när och fjärran. Bara en förälder var negativ och tyckte att det var konstigt.

Carolin Törnberg tror att mensskydd blivit mer avdramatiserat bland yngre överlag.

– Barn i dag tänker på ett sätt än vi vuxna. Förr var mens mer tabu och man skulle dölja att man hade bindor. I dag skriver unga om det i sina bloggar.

Carolin Törnberg

Ålder: 37 år.

Yrke: Förstelärare, legitimerad i slöjd och bild i årskurs 1–9, samordnare för slöjdlärare på Gotland.

Utbildning: Master of Education med inriktning textilslöjd samt breddning i bild, Linköpings universitet.

Arbetsplats: Norrbackaskolan i Visby.

År i yrket: 13 år.

Inspireras av: Nya saker, jag vill hänga med i vad som händer. Jag läser allt jag kommer över och är med i diverse hantverksgrupper. Rekommenderar FB-gruppen Nationellt Resurscentrum för slöjd och Slöjdlärarportalen.

På fritiden: Gillar att jobba med textiltryck och fritt broderi. Är utbildad skräddare, syr en del och försöker hitta nya användningsområden för ullen från lammen på vår gård.

ur Lärarförbundets Magasin