Läs senare

Ta hjälp av närmiljön

av Anna Furudahl
18 Okt 2017
18 Okt 2017
Illustration: Tzenko Stoyanov

Jag vill gå på museer och göra studiebesök på spännande platser med eleverna men det blir ofta för omständligt. Vikarier, som vi inte har råd med, ska kallas in, deras lektioner ska planeras och jag måste övertala andra lärare att få ta med eleverna ut på deras lektionstid.

Rådet jag oftast får är att sänka ambitionsnivån. En termin gjorde jag det och jag har nog aldrig haft tråkigare på jobbet. Nu har jag lärt mig att inte dra ner på ambitionerna utan att koncentrera dem. Peta ut det viktigaste. Mala ner det och få ut max.

På Selma Lagerlöfs torg, där jag arbetar, finns flera ställen som vi har börjat samarbeta med. Bland annat Selma Center, förra hösten, där invånarna kan få information och ställa frågor om närområdet. Eleverna fick lära sig om torgets historia. Vi diskuterade om hur de själva upplevde torget och hur det ska komma att se ut i framtiden.

Nu har jag lärt mig att inte dra ner på ambitionerna utan att koncentrera dem. Peta ut det viktigaste. Mala ner det och få ut max.

De fick fotografera torget utifrån sina känslor och vi redigerade bilderna för att förstärka de olika uttrycken. I svenskan skrev de om platserna de hade fotograferat. Vi hade en utställning på centret med elevernas bilder och ord. I utvärderingarna berättade många elever att de börjat se på torget med nya ögon och kände att deras röster blev tagna på allvar.

Anna Furudahl

Inspireras av: möjligheter och begränsningar

Största utmaningen i jobbet: ekonomin och lokalerna

Skrattade senast: med mitt äldsta barn en åskovädersdag på Liseberg

Under våren fick några korta UR-program inleda varje lektion och eleverna fick testa ett nytt arbetssätt varje vecka utifrån dem. Vi hade fantastiskt roligt och det mynnade ut i skapande av självporträtt med samtidskonsten som förebild. Eleverna fick välja fritt hur deras självporträtt skulle se ut och i vilka material de ville arbeta. Till sitt förfogande hade de allt material i bildsalen och ett kreativt återvinningscenter, som är fullproppat med ny teknik och saker som räddats från sopberget: trådrullar, kartonger, rester från textilaffärer, kakelplattor, plywood, glasburkar, plastgafflar, stenar, kapsyler, gamla nycklar, frimärken, tyger, pärlor och tusen andra saker. Vilka fantastiska historier jag fick höra om elevernas liv och historia. Engagemanget och kreativiteten från eleverna var stort och vi ställde sedan ut alla självporträtt på återvinningscentret. I utvärderingarna var det många elever som uttryckte att de lärt känna sig själva bättre och att de var stolta över vad de skapat.

Vi vill fortfarande gå på museer, men att stanna i närområdet har gett eleverna både självförtroende och stolthet. Tänk vitt och brett på vad som finns omkring er i närheten och vilka ni kan samarbeta med. Vinsterna är många. Så gå ut, fast kanske inte så långt.

ur Lärarförbundets Magasin