Läs senare

Utbildning på distans akut lösning

Det råder stor brist på utbildade slöjdlärare - och det låga söktrycket till den nya lärarutbildningen kan göra situationen etter värre. Utökad distansutbildning och större rörlighet mellan högskolorna kan bli lösningen för att möta det akuta behovet, hoppas Anders Narbrink vid Linköpings universitet.

21 Okt 2011

När höstterminen började var det betydligt färre studenter än vanligt som valt slöjd som sitt första ämne i lärarutbildningen, både i Linköping, Göteborg och Umeå.

– Den nya lärarutbildningen har medfört en hel del förändringar och konsekvenser som vi diskuterat mellan utbildningsorterna. Vi tror att det redan visat sig i ansökningstalen och det är en dyster prognos, eftersom det rörde sig om låga tal redan innan, säger Anders Narbrink, inriktningsansvarig på slöjdlärarutbildningen vid Linköpings universitet.

Den största förändringen är att slöjdlärarutbildning nu bara är möjlig att komma åt via ämneslärarexamen för årskurs 7–9. Tidigare kunde studenterna välja slöjd som ämne fast de gick en inriktning mot årskurs 4–6.

I Linköping handlade det om ett ungefär lika stort antal studenter som de som var inriktade mot högstadiet. Många som gick 4–6 valde dessutom att läsa slöjd, ytterligare ett ämne plus någon form av breddning, exempelvis utomhuspedagogik eller grundläggande färdigheter för att jobba som resurslärare, berättar Anders Narbrink.

– Den möjligheten har försvunnit. Nu måste man kombinera slöjd med två andra undervisningsämnen som är inriktade på årskurs 7–9, så att man blir treämneslärare. Med den utbildningen får de visserligen undervisa i de tidigare åren också, men de får en kompetens som är fördjupad mot de senare åren.

– Vi tror att det här får konsekvenser för söktrycket och kan kännas knöligt för dem som vill undervisa i slöjd i de tidigare åren. I grundlärarexamen mot 4–6 är slöjd ingen valbar möjlighet längre, kommenterar han.

En annan organisatorisk förändring i den nya lärarutbildningen handlar om studiegångarna, som varierar mellan olika lärosäten. I de senast antagna årskullarna i gamla systemet kommer några av studenterna att ha ett examensarbete i slöjd i sin examen. Men i det nya systemet ska de båda examensarbetena skrivas i samma ämne; studenten väljer om det ska vara i slöjd eller deras andra huvudämne. Det tredje ämnet (45 poäng) är inte aktuellt.

– Examensarbetena innebär naturligtvis också en fördjupning i det ämne de skrivs inom, men i praktiken innebär det att mängden ämnesutbildning i slöjd minskar. Innehållet i de fördjupningskurser i slöjd som vi tidigare kunnat erbjuda kommer inte att få plats i den nya organisationen.

Samtidigt har mängden verksamhetsförlagd utbildning, VFU, halverats från tio veckor till fem inom ämnesstudierna.

– Det är olyckligt, vi tycker att VFU:n är en oerhört väsentlig del av utbildningen. Det finns olika åsikter om det, men vi menar att ämnesstudierna fördjupas under VFU:n med hjälp av handledaren. Framför allt behöver studenterna praktisk träning i att undervisa, så de får möta elever, olika miljöer, salar och handledare.

– Sammantaget innebär den nya lärarutbildningen en försvagning för ämnesstudierna i slöjd. Vi får kortare tid på oss att försöka hinna få in lika mycket ämnesutbildning, vilket gör oss lite bekymrade. Våra studenter börjar med ämnet slöjd först efter jul, och under hösten jobbar vi vidare för att det ska bli så bra som möjligt utifrån de förutsättningar vi har, så att våra studenter ska känna sig trygga i att de får med sig både goda ämneskunskaper och god erfarenhet av att undervisa.

Ytterligare en förändring i den nya lärarutbildningen är att valmöjligheterna i studenternas ämneskombinationer har begränsats. Beroende på hur utbildningen organiseras, och vilka andra ämnen högskolan fått examensrätt för, passar vissa ämnen inte in i studenternas studiegång. För att få slöjd kan de helt enkelt behöva kombinera med ämnen de inte alls tänkt sig.

I Linköping är valmöjligheterna ändå goda, konstaterar Anders Narbrink.

– Vi anser oss vara lyckligt lottade. Men det är ett pussel, som definitivt kan påverka antalet sökande. Förut kunde studenterna välja och vraka bland alla ämnen som finns på universitetets lärarutbildning.

I Göteborg utbildas alla som väljer slöjd i båda slöjdarterna. I Linköping och Umeå är utbildningen uppdelad i textilslöjd respektive trä- och metallslöjd. En handfull studenter brukar välja att läsa båda inriktningarna, men beskrivningen av ämneskombinationerna verkar inte vara gjord så att det är möjligt i den nya utbildningen.

– Nej, vi är inte säkra på att examensordningen är skriven så att det går att ta ut en sådan examen, men vi hoppas innerligt att det kan bli så. Slöjd är ett ämne med en gemensam kursplan i grundskolans organisation, men vi anser att studenterna behöver 60 poäng i respektive slöjdart i sin lärarutbildning, för att känna sig trygga med sina ämneskunskaper.
Många av de här faktorerna i den nya lärarutbildningen kan bidra till att söktrycket till slöjdämnet kommer att ligga lågt, befarar Anders Narbrink. Den undervisningsgrupp som börjar efter jul är ovanligt liten; 15 studenter har valt textilinriktning och fem har valt trä och metall. Men han är ändå optimistisk.
– Det här är ett övergångsår. Underlaget för våra slöjdgrupper är normalt alltid två årskullar, och nu när vi byter system blir det ett glapp. Nästa år kommer också de som i år valde ett annat ingångsämne än slöjd att välja andraämne. Vi kommer att jobba internt med marknadsföringsåtgärder och eventuellt erbjuda någon form av preparandkurs.

En annan möjlig rekryteringsbas är lärarstudenter på utbildningsorter där det inte finns ämnesutbildning i slöjd.

– Jag skulle vilja jobba mer för att studenter ska bli medvetna om att fler ämneskombinationer är möjliga om man är beredd att flytta ett år. Vi kan ju alltid locka med den goda arbetsmarknaden om inte annat; även om vi skulle få fullt på alla utbildningar skulle vi knappt hinna utbilda så många slöjdlärare som behövs.

I det perspektivet är det positivt att söktrycket på distansutbildningen, som går på halvfart under två år, har ökat enormt, menar Anders Narbrink. Linköping har haft i princip fullt på utbildningsplatserna (25 på textil och 25 på trä och metall) i de fyra år man haft distansutbildning, men i år var det 137 sökande på textil och 60–70 på trä och metall.

Även Umeå har stort söktryck på sin distansutbildning.

– Det är framför allt verksamma lärare som redan undervisar i slöjd och nu behöver läsa in slöjdämnet inför sin ansökan om lärarlegitimation som står för ökningen. Vi har inte klarat att möta behovet rent organisatoriskt med så kort varsel som vi fick, så tyvärr har vi fått avvisa många. Men vi ser inte den här ”puckeln” som en engångsföreteelse utan tror att vi skjuter den framför oss. Våra planer är att försöka dubblera grupperna så vi kan lösa puckeln och erbjuda fler utbildningsplatser under ett par år.
 

ur Lärarförbundets Magasin