Läs senare

Utredning väcker oro

AktuelltFlera remissinstanser är kritiska till kulturskoleutredningens förslag att gruppundervisning blir norm. Lärarna på Varbergs kulturskola tror att kulturskolan riskerar att tyna bort.

av Annika Dzedina
02 Maj 2017
02 Maj 2017
Kritisk. Eva Törnqvist Nyman, sånglärare på Varbergs kulturskola, säger att alla elever inte fungerar i grupp.
Foto: :Anders Andersson

I höstas överlämnades den efterlängtade utredningen om kulturskolan till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Bland annat föreslogs ett nationellt kulturskolecentrum, en ny utbildning till kulturskolepedagog och mer forskning om kulturskolan. Många av dem som skrivit remiss är positiva till dessa förslag. Men en skrivning i utredningen har fått många att protestera: förslaget att gruppundervisning ska bli norm, även i instrumentalundervisning.

Till detta är bland annat Lärarförbundet, Sveriges yrkesmusikerförbund, Svensk scenkonst och lärarkollegiet på Varbergs kulturskola kritiska. Lärarna där har skrivit ett långt och innehållsrikt svar där de refererar till forskningsstudier och litteratur i ämnet. De skriver: Det är långt ifrån alla barn som trivs i grupp eller utvecklas bra i en kollektiv undervisningssituation, bland annat för att alla har olika personligheter. Det finns många introverta och högkänsliga barn som ofta söker sig till kulturskolor, men dessa slutar tyvärr i gruppundervisning.

– Gruppundervisning fungerar naturligtvis ibland och i vissa ämnen, som körsång och drama, men inte hela tiden. Vi är kritiska till att det föreslås bli norm, eftersom vi vet av erfarenhet att det inte alltid är bäst, säger Eva Törnqvist Nyman, sånglärare på Varbergs kulturskola.

Eva Törnqvist Nyman.
Foto: Anders Andersson

– En kulturskola måste stå för både bredd och spets, men blir gruppundervisning norm värnas inte spetseleverna.

Hon och hennes kollegor tycker att utredningen abdikerar från uppdraget när den skriver att det inte är dess uppgift att hitta lösningar för att säkra återväxten av professionella musiker.

– Om inte kulturskolan gör det – vem ska då göra det?, undrar Eva Törnqvist Nyman.

Även Lärarförbundet menar att om gruppundervisning blir norm, skulle det reducera lärarnas inflytande. Hur undervisningen ska organiseras måste vara upp till rektor och lärare på kulturskolorna.

Regeringens utredare Monica Lindgren säger så här om kritiken mot grupp­undervisning:

– Det kommer alltid att finnas en-till-en-undervisning för dem som av olika anledningar behöver det. Men i dag är 80 procent av undervisningen just en lärare till en elev, vilket är väldigt dyrt. Kanske man skulle vända på det, så att 80 procent är gruppundervisning och 20 procent är en-till-en?

Hon säger också att ett av utred­ningens direktiv var att föreslå hur fler barn kan nås av kulturskolan, de som inte själva söker sig dit.

– Ett sätt är då att låta fler få spela i grupp, bli förebilder för varandra och få ett socialt sammanhang, säger Monica Lindgren.

Lärarförbundet tycker vidare att det är bekymmersamt att utredningen inte föreslår en nationell reglering av kulturskolan. En inkluderande, likvärdig kulturskola förutsätter att kommunerna blir skyldiga att ordna en och att ett gemensamt regel- och ramverk måste vara utgångspunkt för att klara både kompetensförsörjning och likvärdighet, menar Marie Wall Almquist från Lärarförbundets förbundsstyrelse:

– Detta ställningstagande tar sin utgångspunkt i såväl FN:s barnkonvention som i EU:s definierade nyckelkompetenser. Dessutom är Sverige det enda land i Norden som inte har någon form av statlig reglering. Det är dags nu.

Förbundet vill också att kulturskolan måste samverka med grund- och gymnasieskolan och inte enbart kan ligga på barnens fria tid.

– Det är ju via skolan som alla barn och unga, oavsett bakgrund, kan komma i kontakt med kulturskolan; en samverkan är en förutsättning för ett demokratiskt och rikt framtida kulturliv, säger Marie Wall Almquist och får medhåll av Eva Törnqvist Nyman i Varberg:

– Ska kulturskolan enbart arbeta på elevernas fria tid kommer bara de som har råd och de som bor i tätorterna att gå där. Det är inte ett dugg inkluderande.

Kulturskolerådet håller med och påpekar att de som måste lägga flera timmar på att ta sig till och från kulturskolan förmodligen kommer att sluta, om undervisningen inte får ske på skoltid.

Lärarförbundet är också kritiskt till formuleringen av de nationella målen som utredningen föreslår.

– Det handlar i för hög grad om organisation och form – hur kulturskolan ska arbeta – vi vill ha formuleringar som beskriver vad kulturskolans undervisning ska syfta till, säger Marie Wall Almquist, vad barn och unga ska få ut av den.

Lärarförbundet vill även att regeringen på längre sikt utreder möjligheten att införa legitimation i kulturskolan.

Förslagen i utredningen

En inkluderande kulturskola på egen grund:

  1. Inrätta ett nationellt kulturskolecentrum.
  2. Inrätta en kulturskolepedagogexamen.
  3. Ett statsbidrag på 200 miljoner kronor som ska underlätta för breddning av konstområden, pedagogisk utveckling samt det prioriterade området barn och unga med intellektuell och/eller fysisk funktionsnedsättning.
  4. Ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag.
  5. Bidrag till nationell spetskompetens.
  6. Bidrag till regional samordning.
  7. Kulturskolerelaterad forskning.

ur Lärarförbundets Magasin