Läs senare

Vägrar sätta andras betyg

Många estetlärare får numera sätta 
betyg åt obehöriga kollegor. Alla går 
inte med på det.

29 Nov 2015
Vägrar sätta andras betyg
»Jag har pratat med lärarna men jag har aldrig sett eleverna, så att jag ska sätta betyg och stå för det? Det gör jag helt enkelt inte.« Åsa Magnesköld Foto: Emelie Asplund

Sedan i somras får obehöriga lärare inte längre sätta betyg. Det påverkar särskilt ämnena bild, musik och slöjd eftersom många som undervisar i dessa inte har den behörighet som krävs. En vanlig lösning har blivit att rektorn ber skolans behöriga estetlärare att sätta betyget åt obehöriga kollegor. På sociala forum diskuterar lärare om hur man kan gå tillväga, men också om man faktiskt måste säga ja om rektorn frågar. Slöjdläraren Hans Dagberg som arbetar på Ekillaskolan i Sigtuna är skeptisk till vad som blivit en ny arbetsuppgift för många.

– Jag vill inte riskera min legitimation på att sätta ett felaktigt betyg om det skulle bli en överklagan och det visar sig att jag har skrivit under ett betyg på osaklig grund, säger han.

Hans Dagberg anser att han inte har de förutsättningar som behövs för att sköta bedömningen åt en obehörig kollega. Det vill säga dokumentation och tid till uppdraget, till exempel för att kunna besöka kollegans lektioner.

– I slöjdämnet är det ju en långtgående process där huvudparten av det som ska bedömas sker på lektionstid. Om man bara får skriftlig dokumentation och ser ett färdigt föremål är det ju mindre än hälften av bedömningsmaterialet, säger Hans Dagberg.

Han har därför sagt till sin rektor att han inte kan sätta betygen så som det ser ut i dag.

Åsa Magnesköld som är musiklärare på Lekstorpsskolan i Gråbo har också sagt nej. Hon är den enda behöriga musikläraren i årskurs 7–9 på tre skolor i området och ombads skriva under betyg åt samtliga elever som har ämnet på dessa skolor.

– Jag gick till rektorn och sa att det inte känns okej. Jag har pratat med lärarna men jag har aldrig sett eleverna, så att jag ska sätta betyg och stå för det? Det gör jag helt enkelt inte, säger hon.

Rektorn blev lite förvånad men förstod situationen och skriver själv under betygen i stället. Åsa Magnesköld var inte säker på att det skulle gå vägen, men ansåg sig tvungen att testa.

– Jag kikade på betygen som var satta förra terminen och kände att de inte rimmade med de betyg som jag trodde att eleverna skulle ha, säger hon.

Både Åsa Magnesköld och Hans Dagberg är fackligt engagerade och känner sig trygga med att säga ifrån. Men får man vägra att sätta betyg om rektorn ber om det?

Kirsi Piispanen som är förbundsjurist på Lärarförbundet kan inte ge något enkelt svar. Å ena sidan har rektorn rätt att bestämma vilka arbetsuppgifter läraren ska utföra inom anställningsavtalets ramar. Vägran kan leda till att läraren riskerar att bli av med jobbet. Å andra sidan ansvarar läraren enligt lag för att betyget sätts utifrån de regler som finns och att det speglar elevens måluppfyllelse på ett korrekt sätt. Läraren har ett yrkesansvar och rektorn får inte ge en order som strider mot skollagen. Frågan är med andra ord i en juridisk gråzon. Enligt Kirsi Piispanen ska lärare som funderar på att trotsa rektorns order alltid rådgöra med facket för att inte riskera sin anställning.

Lärarförbundet kan dessutom inte säga vad som är rimliga förutsättningar eftersom situationen ser så olika ut. Uppdraget kräver till exempel olika mycket beroende på om den obehöriga läraren har lång erfarenhet och viss pedagogisk utbildning eller är helt grön på området.

– I det senare fallet är det min personliga uppfattning att det borde åtgå 15 till 20 procent av tjänsten till uppdraget, säger Lars Svensson som är utredare på Lärarförbundet.

Facket är tydligt på en punkt.

– Det här ska vara klart redan när terminen drar i gång. Den legitimerade läraren måste ju ha insyn i vad som händer för att kunna värdera slutresultatet, säger Lars Svensson.

Så är det i trä- och metallslöjden på Bokelundsskolan i Sölvesborg. Där undervisar Jeanette Karlsson medan hon läser till slöjdlärare på distans vilket innebär att hon inte får betygsätta elever. Hon och kollegan Mikael Asper, som är behörig trä- och metallslöjdlärare, har avsatt en timme i veckan för diskussioner och lektionsbesök. När Jeanette Karlsson är borta passar Mikael Asper även på att vikariera i hennes klasser.

– Det gör att han blir insatt i mina projekt och elevernas arbetsprocess, säger Jeanette Karlsson.

Mikael Asper är hennes mentor under det introduktionsår kommunerna är skyldiga att erbjuda trots att det inte längre är ett krav för legitimation. På Bokelundsskolan tillämpas det alltså även för lärare som inte har läst klart utbildningen. Det innebär att det finns tid för diskussion och handledning samtidigt som Mikael Asper tilldelas ytterligare en timme i veckan och ett lönetillägg för mentorsrollen och ansvaret för Jeanette Karlssons betyg. Mikael Asper som även är facklig företrädare har förhandlat fram avtalet med kommunen.

– Rent allmänt tycker vi att det är vettiga förutsättningar, säger han.

I och med att Jeanette Karlsson studerar och tidigare har läst en kurs i ämnesdidaktik för slöjdlärare har hon ganska bra koll på kursplanen och kunskapskraven.

– Den här tiden är värdefull både för mig som mentor och för Jeanette som är ny i jobbet. Nu när hon går utbildningen tar hon ju med sig en hel del nytt som jag också känner att jag har nytta av, säger Mikael Asper.

Få ges förutsättningar för medbedömning

Fyra av tio högstadielärare i bild, musik och slöjd får inte längre sätta betyg.

Bara var fjärde lärare som sköter betygsättningen åt en obehörig kollega slipper andra arbetsuppgifter för att hinna med uppdraget, enligt en undersökning från Lärarnas tidning. Färre än så får minskad undervisningstid. 38 procent av de tillfrågade säger att den legitimerade läraren får närvara i klassen och följa elevernas arbete.

Källa: Lärarnas tidning, Skolverket

Hur går medbedömningen till hos er?
Mejla oss: uttryck@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin