Läs senare

Validering och utbildning bästa lösningen

Alla obehöriga slöjdlärares kunskaper kan prövas och valideras, därefter kan komplettering erbjudas utifrån varje deltagares behov. Och en kompletterande didaktisk utbildning är lätt att sätta ihop, anser Peter Hasselskog, utbildningsansvarig för slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

07 Jun 2012

Privat bild – De här lärarna är en omistlig resurs som behöver få en vettig väg att läsa in sin behörighet, säger han.Enligt Peter Hasselskog kommer kravet på lärarlegitimation att göra mellan 1 500 och 2 000 slöjdlärare obehöriga att undervisa i slöjdämnena. Att reformen nu är uppskjuten är ett bevis för att regeringen har genomdrivit reformen för fort, anser han. Det ger visserligen lärarna en liten andningspaus, men betyder ingenting i långa loppet.

– Det är bra att det är uppskjutet. Möjligen kan man lite optimistiskt säga att det innebär lite större tidsrymd att läsa in sin behörighet, men när det kommer till den stora gruppen obehöriga som inte är behöriga att läsa inom Lärarlyftet II tror jag inte att det betyder någonting, säger han.

En möjlig lösning för obehöriga lärare skulle kunna vara en validering av befintliga kunskaper och möjlighet att läsa in det som saknas utifrån individuella behov, i kombination med en kompletterande ämnesdidaktisk utbildning, hävdar Peter Hasselskog. En sådan skulle kunna ske på distans på kvartsfart och komma i gång rätt så snabbt. Förutsättningen är dock att utbildningsdepartementet lyfter frågan, och ger tydliga riktlinjer till universiteten, för att garantera att valideringen ser likadan ut på samtliga lärosäten.

– Jag får flera samtal varje vecka från obehöriga slöjdlärare som har en mängd olika meriter. Men 99 procent av dem saknar någon typ av ämnesdidaktisk utbildning. Just det området lämpar sig väl att läsa på distans. Det är svårare med de rena ämnes- och slöjdkunskaperna, där behöver man vara tillsammans i verkstäder och ateljéer med handledning.

Tar det inte väldigt lång tid att läsa in den ämnesdidaktiska biten?

– Jo, om man ser till tiden från start till slut. Men det här bygger på att lärarna medvetet gör det på kvartsfart, för att på så sätt kunna fortsätta att arbeta som slöjdlärare under studietiden. Det tycker jag är bättre än att ett stort antal slöjdlärare i landet ska vara tjänstlediga samtidigt, eftersom situationen ute i skolorna då skulle bli ohållbar.

 
 

ur Lärarförbundets Magasin