Läs senare

Få slöjdlärare men många elever med MVG i slöjd

Kunskapsskolan har ibland kritiserats för att ge allt för höga betyg. I alla fall när det gäller ämnet slöjd ser det ut att stämma, även om till exempel antalet utdelade MVG:n i slöjd sjunkit drastiskt på många av Kunskapsskolans skolor. Kanske på grund av den kritik som förts fram.

25 Aug 2011

Antalet MVG:n i slöjdämnet i årskurs nio har ökat i hela skolväsendet under 2 000-talet. Det har sannolikt skett en slags betygsinflation – det finns i alla fall inga data eller studier som pekar på att kunskapsnivån inom slöjdämnet skulle ha ökat rejält under dessa år. Ser man på samtliga skolors slutbetyg i grupp – alltså både fristående och kommunala skolor – fick omkring 20 procent av eleverna MVG i slöjd i årskurs 9 i sitt slutbetyg 2010, år 2001 fick bara 15 procent av eleverna MVG i slöjd.

Ett axplock ur Skolverkets betygdatabas visar att många Kunskapsskolors slöjdbetyg ligger betydligt över snittet för riket. Speciellt har skolorna varit frikostiga när det gäller att dela ut MVG i bland annat slöjd. Slöjdbetygen på många Kunskapsskolor har också tenderat att åka berg- och dalbana under åren.

Kunskapsskolan i Enköping hade en topp 2004 då nästan 55 procent av eleverna fick betyget MVG i slöjd. 2010 erövrade bara 15 procent av eleverna på koncernens skola i Enköping det högsta betyget. Det här är till och med rejält under snittet i både Enköping och för riket.

I Täby fick tio procent av eleverna MVG i slöjd vid starten. Två år senare fick åttio procent av avgångseleverna MVG i slöjd. Två år senare var skolan åter igen nere på nästan samma låga nivåer som tidigare. Sedan dess har man segat sig upp och 2010 delade skolan ut drygt dubbelt så många MVG i slöjd som riksgenomsnittet.

I Tyresö har det också svängt kraftiga mellan åren. Det första året som betygsstatistik rapporterades in fick omkring 20 procent av eleverna betyget MVG. Slutbetygen för 2008 visar att 65 procent av eleverna i årskurs nio då lyckades få slöjdbetyget MVG i slöjd

Ett annat exempel är Kunskapsskolan i Fruängen där mer än hälften av eleverna fick MVG i slutbetyg i slöjd 2008, ett år senare låg skolan nästan på snittet för riket i antal utdelade MVG – drygt 25 procent av eleverna fick då MVG i slöjd.

I slutbetygen för 2007 låg Kunskapsskolan i Enskede nära snittet, med drygt 20 procent av eleverna som fick MVG i slöjd. Trots avsaknaden av slöjdlärare lyckades skolan snabbt nå en riktig peak 2009 – då fick drygt 60 procent avgångseleverna MVG i slöjd, året därpå föll antalet med MVG 20 procentenheter, men låg med sina 40 procent MVG i alla fall dubbelt så högt som riksgenomsnittet.

Under 2009 sände Utbildningsradion ett program där Kunskapsskolans frikostighet med höga betyg i slöjd kritiserades. Det gav effekt. De 19 skolor som var igång dessa två år delade året därpå ut betydligt färre MVG:n till sina elever. Eller var det en tillfällighet? I avgångsbetygen 2009 fick 34 procent av eleverna högsta betyget i slöjd, året därpå sjönk andelen till 29 procent. Eller var det avgångseleverna som överlag plötsligt blivit 20 procent sämre; Lärarna som blivit sämre på att undervisa; eller var det skolorna som vek sig för kritiken? Även efter denna sänkning så fick nästan 30 procent av eleverna 2010 MVG i slöjd, mot omkring 20 procent i riket som helhet.

Ser man på betygsstatistiken förleds man att tro att det finns många välutbildade, skickliga och behöriga lärare i slöjd på Kunskapsskolorna. Men så är det inte. Den praktiska delen av slöjdutbildningen har under de år som beskrivs skett i form av intensivutbildning två dagar per termin vid koncernens två lägerskolor. Lärarna där är måhända skickliga, men bara någon enstaka är utbildad slöjdlärare.

En del slöjdundervisning uppges också ske på koncernens 24 hemskolor. Där har det tidigare inte funnits någon anställd lärare i slöjd. Enligt uppgift har numera en av skolorna en anställd slöjdlärare. Slöjdundervisningen på skolorna sköts dock i huvudsak av skolornas bild- och formlärare.

Kunskapsskolan har växt snabbt och trots att det i dag finns två Kunskapsgårdar så klarar de inte att ta emot eleverna under två veckor per år för intensivläsning av slöjd, hemkunskap och bild. Kunskapsskolans nuvarande strategi är att eleverna bara får åka till Kunskapsgårdarna en gång per år och att mer av slöjden ska ske lokalt. Men trots att flera skolor numera bara besöker gårdarna en gång per år har inte fullgoda slöjdsalar inrättats eller slöjdlärare anställts på dessa skolor.

Kunskapsskolan har 24 grundskolor för skolår 6-9 och åtta gymnasieskolor, med 10 000 elever. Skolan ägs till två tredjedelar av Peje Emilsson som grundade skolan 1999. Han var under 1970-talet moderat studentpolitiker och pådrivande i skapandet av skolpengen. Han är också grundare av PR-jätten Kreab. Minoritetsägare med 33 procent av aktierna i Kunskapsskolan är Wallenbergs investmentbolag Investor.

Bolagets vinst var i fjol drygt 44 miljoner kronor, vilket ligger i linje med att företaget strävar efter en vinstmarginal på mellan fem och sju procent av omsättningen.

Varje elev i Kunskapsskolan har en personligt utformad utbildningsplan. När eleven börjar i årskurs sex så bestämmer eleven vilka betyg som han eller hon siktar på i avgångsbetyg. Slutmålen bryts sedan ned i termins- och veckomål som följs upp vid ett handledningssamtal varje vecka.

I Kunskapsskolan läser eleverna de olika ämnena i något de kallar ”steg” och ”kurser”. Svenska, engelska, matematik och moderna språk läser eleverna i totalt 35 steg. Steg 1-20 innehåller de kunskapsmål som krävs för betyget godkänd och steg 21-35 rymmer de kunskapsmål som eleven behöver uppnå för att nå betygen VG och MVG.

Slöjd och andra ämnen läser eleverna i form av kurser. Varje kurs har ett speciellt tema och innehåller flera ämnen. Eleverna kan i temaform studera någon företeelse ur både ett naturvetenskapligt och humanistisk perspektiv. I en sådan här kurs kan ämnen som SO, NO, teknik, bild, slöjd och musik ingå. I varje kurs väljer eleven i samråd med sin handledare svårighetsgrad och betygsnivå.

Kunskapsskolan har två Kunskapsgårdar, en i Falun och en i Västervik. De skolor som inte har någon slöjd och utrymme för att slöjda på sina hemskolor åker dit två veckor per år, övriga som har en del slöjd på sina hemskolor får åka till Kunskapsgårdarna en vecka per år.

ur Lärarförbundets Magasin