Läs senare

Miljonregn ger effekt i kulturskolan

AktuelltStaten har lagt över 200 miljoner kronor på att bredda kulturskolans verksamhet. Det har lockat nya elever men också satt ljuset på lärarbristen.

av Sebastian G Danielsson
22 Mar 2018
22 Mar 2018
Nytänk. Timrå kulturskola, där dans- och filmläraren Sandra Bergström jobbar, har lyckats locka nya elever till verksamheten. Härnäst ska Sandra Bergström ut i grundskolan för att arbeta med film. Foto: Cecilia Träff

Kultur ska nå alla barn och unga, oavsett var de bor eller vad föräldrarna har för inkomst. Det anser regeringen som sedan två år tillbaka har betalat ut ett statsbidrag på 100 miljoner kronor per år till musik- och kulturskolor som gör satsningar för att nå nya målgrupper. Söktrycket har varit stort och eftersom många har velat ta del av bidraget har Kulturrådet valt att fördela pengarna mellan fler kulturskolor hellre än att ge fullt belopp till färre.

Det har räckt för att ge effekt, visar Kulturrådets uppföljning.

– Man ser att musik- och kulturskolor har nått elever som annars inte har tagit sig dit, säger Malin Palm, handläggare på Kulturrådet.

Många kulturskolor anger att de har fått möjlighet att utveckla verksamheten utan att det har skett på bekostnad av befintliga kurser.

Vanligaste kurserna när kulturskolor breddar:

  1. Dans
  2. Media
  3. Konst
  4. Teater
  5. Slöjd

– Det har gjorts mycket uppsökande verksamhet; prova på-kurser, sommarkulturskolor, »pop up«-skolor och kortkurser av olika slag, säger Malin Palm.

Musik- och kulturskolor har börjat samarbeta mer med fritidsgårdar, bostadsområden och idrottsföreningar. Hälften av kulturskolorna som har avslutat sina projekt har utökat sin verksamhet med nya konstområden. Dans är populärast att lägga till i utbudet.

– Det är även en hel del digitalt musikskapande. Sedan är det intressant hur man inom musikämnet testar att utöka gränserna med dataspelsmusik, dj:ande och så, säger Malin Palm.

Allt har inte gått smärtfritt. Framför allt har bristen på lärare gjort sig påmind. Ibland har en kulturskola velat starta upp en kurs, men fått tänka om när det inte har gått att hitta personer med rätt kompetens.

– Ibland har man ändrat inriktning, medan man i andra fall har hittat rätt resurser till slut. Ofta har man lyckats lösa det med tiden, säger Malin Palm.

Kompetensbristen fick Timrå kulturskola erfara. Där sökte personalen pengar för att utöka danskurserna och gitarrkurserna och för att etablera teater, bild och film som nya ämnen. Eftersom man bara kunde erbjuda tjänster på 20 procent var det svårt att hitta lärare.

Statsbidrag till kulturskolan

Två år i rad har Kulturrådet fördelat ett statsbidrag åt musik- och kulturskolor som genomför projekt för att göra verksamheten mer tillgänglig och jämlik. Ett bidrag ska fördelas även under 2018. Bidraget har varit på 100 miljoner kronor varje år, varav 3 miljoner kronor har gått till Kulturrådets förvaltning. 2017 inkom 205 ansökningar, av vilka 144 sökte för att fortsätta ett påbörjat arbete. Kulturrådet har precis gått igenom kommunernas redovisningar för 2016 års bidrag.

– Vi hade lite problem med att tillsätta tjänster i början, men nu har vi en tjej som jobbar med både teater och bild så då har hon en tjänst på 40 procent, säger Sandra Bergström, lärare i dans och film på Timrå kulturskola.

Själv hade Sandra Bergström en halv­tidstjänst, men statsbidraget i samband med ett bidrag från Svenska Filminstitutet har gjort att hon har kunnat gå upp på heltid. Det är hon glad för.

– Det är viktigt att kunna försörja sig på sitt yrke och en tjänst på 50 procent är lite väl lite, säger hon.

Timrå kulturskola har mest varit en musikskola, men tack vare att de har utökat verksamheten upplever Sandra Bergström att de har nått nya målgrupper.

– Eftersom vi har tagit in mer dans och teater, bild och film så når vi ju en helt annan målgrupp än de som håller på med musik. Med dansen har vi också varit ute i grundskolan vilket har genererat nya elever även till våra kvällskurser, säger hon.

Satsningen har varit så lyckad att Timrå kommun har beslutat att skjuta till mer pengar till verksamheten för att behålla de nya kurserna även i år. Pengarna motsvarar den summa som Kulturrådet bidrog med förra året.

– Pengarna är enbart till för tjänsterna, det finns ingen driftsbudget. Så det kommer inte att täcka kostnaderna helt. Vi får försöka trolla med knäna lite grann, men det öppnar definitivt upp för möjligheten för att fortsätta ha dans, bild, teater och film, säger Sandra Bergström.

Malin Palm vid Kulturrådet konstaterar att flera kommuner har gett kulturskolorna ökat stöd efter att ha sett de goda effekterna av statsbidraget. Möjligtvis är det en effekt regeringen är ute efter.

Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet, är glad att staten skjuter till medel till kulturskolorna men skeptisk till bidragsformen. Ett år är för tajt för att hinna genomföra ett projekt för att nå nya målgrupper, anser han och efterlyser treåriga projekt.

– Den här verksamheten behöver inte mer ryckighet. Ska nya målgrupper nås måste man jobba seriöst och långsiktigt, säger Torgny Sandgren.

Att kommuner tar vid efter statsbidraget och ökar anslagen till kulturskolorna ser Torgny Sandgren som positivt, men han påpekar att det inte alltid är möjligt. Många brottas med en minskad befolkning och tuffa sparbeting.

– Här har staten i och med bidragets konstruktion satt fokus på att skapa fler platser och när man ökar volymen på verksamheten på det sättet bör man ta ett visst ansvar för vad som händer i förlängningen. Det finns andra sätt än projektbidrag. I andra länder, till exempel Danmark, går staten in och finansierar en viss procent av lärarlönerna, säger Torgny Sandgren.

På Kulturrådet är man fullt medveten om svårigheterna med att bara få bidrag för ett år i taget, men det är regeringens direktiv. Förordningen om statsbidrag upphör den 31 december. Det nya cent­ret för kulturskolefrågor har i uppdrag att fördela bidrag även framöver – hur mycket pengar och på vilket sätt återstår att se.

ur Lärarförbundets Magasin