Läs senare

Musikalisk plantskola har gått i mål

Ett helt lag av yrkesverksamma musiklärare har utbildats till forskare. – De utgör en mycket värdefull bro mellan skolans område och högre musikutbildning, säger Cecilia K Hultberg, professor vid KMH, Kungliga Musikhögskolan, och föreståndare för forskarskolan.

18 Feb 2012

 
Forskarskolan i musikpedagogik initierades 2007 som en av tio i olika ämnen. De var ett led i Lärarlyftet, med målet att bidra till kompetensutveckling på skolans område. Licenciaterna i musikpedagogik började våren 2009 och de flesta lade fram sina lic-uppsatser under 2011.

– Det har avlöpt fantastiskt bra! Vårt uppdrag var att utbilda tio stycken, och elva har nu tagit examen. En väldigt fin måluppfyllelse, som är mycket glädjande för musiklärarskrået, säger Cecilia K Hultberg.

Foto: Mårten ÖhmanTemat har varit musikalisk kunskapsutveckling, och fokus har legat på elevens lärande ur perspektiv som både är specifika för ämnet musik och för ämnesdidaktik. Temat visar också på den inriktning mot eget musicerande som betonas i läroplanerna för grundskola och gymnasium.

– Vi var måna om att uppsatsstudierna skulle ha tydlig bäring för skolans område. De här forskarutbildade musiklärarna fungerar som en jättefin brygga mellan musiklärarpraktiken och akademin.

Flera av dem kommer att fortsätta sina forskarstudier, de flesta på deltid.

– De vill ha en fot i forskarlägret och en i skolan. De vill kombinera sina kompetenser, och det ser jag som väldigt glädjande, för det ligger precis i linje med upplägget av forskarskolan.

Utbildningen har varit ett samarbete mellan Kungliga Musikhögskolan och Stockholms universitet, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, Musikhögskolan i Malmö vid Lunds universitet, Musikhögskolan i Örebro universitet samt Institutionen för musik och medier vid Luleå tekniska universitet.
 

 

Examinerade licentiatuppsatser forskarskolan i musikpedagogik

Asp, Karl (2011). Om att välja vad och hur. Musiklärares samtal om val av undervisningsinnehåll i ensemble på gymnasiets estetiska program. Örebro universitet, Musikhögskolan.

Borgström Källén, Carina (2011). När musiken står på spel – en genusanalys av gymnasieelevers musikaliska handlingsutrymme. Göteborgs universitet, Högskolan för scen och musik.

Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan – en aktionsforskningsstudie i årskurs 1. Göteborgs universitet, Högskolan för scen och musik.

Falthin, Annika (2011). Musik som nav i skolredovisningar. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Falthin, Peter (2011). Goodbye Reason Hello Rhyme. A study of meaning making and the concept development process in music composition. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Hällgren, Joakim (2011). ”I min familj är vi omusikaliska”: En studie av barns musikaliska identitet. Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.

Ideland, Jens (2011). Spela, leka eller låta bli: Guitar hero som kommunikativ praktik för unga musiker. Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande.

Leijonhufvud, Susanna (2011). Sångupplevelse – en klingande bekräftelse på min existens i världen. En fenomenologisk undersökning ur första-person-perspektiv. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Nyberg, Johan (2011) . Man kan aldrig kunna allt om musik – det känns verkligen stort. En pragmatisk studie om gymnasieungdomars begreppsliggörande av kunskap och lärande i musik. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Påhlsson, Fredrik (2011). Likvärdig bedömning i musik. Lägesbeskrivning av arbete med likvärdig bedömning av musikaliska kunskaper i grundskolans obligatoriska musikkurs. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.

Zadig, Sverker (2011). Vi sjunger så bra tillsammans. Om medvetet eller omedvetet samarbete mellan körsångare samt om formella och informella ledare i körstämman. Örebro universitet, Musikhögskolan.

Flera av avhandlingarna går att söka på DIVA www.diva-portal.org

ur Lärarförbundets Magasin