Ingår i temat
Samarbete
Läs senare

Stark drift att hjälpas åt

SamarbeteVi mår bra av att jobba tillsammans – men det är inte alltid lätt att få till det. Ta hjälp av den amerikanska militären för att skapa ett hållbart samarbete.

av Sebastian G Danielsson
02 Maj 2018
02 Maj 2018
Stark drift att hjälpas åt
Illustration: Nils-Petter Ekwall

Tänk dig hur många insatser som krävs för att du ska få en smörgås. Spannmål ska odlas och skördas. Brödet ska ba­kas och kor mjölkas för att få fram smöret och osten. Varorna ska köras ut till affären och någon ska sälja dem. Lastbilen ska tillverkas, affären designas … Väldigt många är involverade i att den där mackan hamnar på ditt frukostbord – ett enormt projekt som bara fungerar tack vare människans förmåga att samarbeta.

Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Stockholms universitet, som har skrivit en bok om samarbete, förklarar att vi är långt mer samarbetsbenägna än andra arter här på jorden. Djur jobbar bara tillsammans när det gynnar dem själva eller deras släkt. Människor gör det även när det inte finns någon vinst i sikte.

Patrik Lindenfors tar röstning som exempel. Det är bra för alla medborgare om vi röstar, men den enskilda rösten har nästan aldrig någon avgörande betydelse. Att du eller din släkt vinner något på grund av din röst är en rätt långsökt och abstrakt tanke. Ändå röstar vi i hopp om att det ska förbättra samhället och i slutändan gynna oss alla.

– Det mesta samarbetet är inte svårt att förstå, det handlar om ömsesidig nytta. Jag svarar på dina frågor till exempel, då skriver du om min bok. Men människor samarbetar långt utöver vad som är ömsesidig nytta, säger Patrik Lindenfors.

Samhället bygger på att vi drar vårt strå till stacken även om det inte är säkert att vi kommer att gynnas själva. Vi bidrar för att det känns rätt.

– Känslor är ett av naturens verktyg att berätta för oss när vi gör något vi bör fortsätta med och samarbete ger väldigt bra känslor, säger Patrik Lindenfors.

Han säger att människor mår bra av att ha en väl fungerande grupp och därför vill vi arbeta för det. Enligt evolutionär teori har vi även gener som gör oss samarbetsvilliga när det handlar om sådant som gynnar oss. Vi har till exempel kommit fram till att det är en bra idé att barn går i skolan. Det har visat sig vara positivt för oss som människor, så vi fortsätter att arbeta för det. Vi bygger skolor, tar arbeten som lärare och skjutsar barnen till skolan.

Nils-Petter Ekwall uppmärksammades i media när Vladimir Putins regeringsparti använde hans illustration till en rysk valkampanj utan lov. Men den Stockholmsbaserade illustratören har också vunnit flera priser för sina detaljerade och färgglada grafiker. Nils-Petter Ekwall gick ut Skolan för grafiska tecknare i Lund 1994 och har sedan dess arbetat med en mängd klienter över hela världen, bland annat The Financial Times, National Geographic och Atlas Copco.

Det är som att nyttan med att arbeta ihop sitter i vår ryggmärg. Oftast blir vi ju också effektivare av det och resultatet blir sannolikt bättre när personer med olika erfarenheter jobbar mot ett gemensamt mål. När Skolinspektionen för ett par år sedan sammanställde forskning om vad som ligger bakom en framgångsrik undervisning visade sig samverkan mellan lärare vara en viktig del. Det är inte utan anledning som Skolverket förespråkar arbete över ämnesgränserna för att täcka in alla mål från de omfattande kursplanerna.

Så varför samarbetar lärare inte mer? Den frågan har många svar och bottnar oftast i att det inte är så enkelt att få till i praktiken. Många estetlärare är till exempel ensamma i sina ämnen och undervisar i en avsides sal som gör det svårt att få till ett gemensamt projekt med en lärare. Det kanske inte heller finns någon samarbetsvillig kollega eller så upplevs det vara för tidskrävande.

Men det gäller att ta sig över den där tröskeln, för det ger även en möjlighet att lära av varandra. En fördel med att arbeta med andra estetlärare är att ämnena liknar varandra med praktiska och teoretiska moment.

Siri Helle är psykolog, författare och föreläsare som anser att vägen till lyckade samarbeten går genom att dra lärdom av tidigare erfarenheter. Det är lätt hänt att ett projekt inte har fungerat bra och att de involverade drar sig för att jobba ihop i framtiden i stället för att skruva på samarbetet så att det blir bättre nästa gång.

Siri Helle förespråkar en metod som heter team debrief. Metoden utvecklades av den amerikanska militären som behövde ett effektivt sätt att utvärdera sina insatser för att lära av gamla misstag och bli mer samspelta. Efter att forskare visat att team debrief har ökat arbetsgruppers prestationer med upp till 25 procent sprids metoden som en löpeld inom managementvärlden. Men enligt Siri Helle fungerar den även för två estetlärare som gör en arbetsuppgift tillsammans.

– Det amerikanska namnet får det att låta mer flashigt än vad det är, men det handlar egentligen bara om att prata om sitt samarbete, säger Siri Helle.

4 sätt att lyfta samarbetet

Siri Helles tips för att ta samarbetet till nästa nivå genom utvärdering.

  1. Se framåt. Kom överens om att målet är att ta fram lösningar på problem som har uppstått, annars riskerar tiden gå åt att älta sådant som har varit.
  2. Specificera. Genom att prata om konkreta exempel blir det lät­tare att hitta stötestenar.
  3. Skapa en trygg atmosfär. För att skapa ett givande samtalsklimat måste folk våga dela med sig av sina åsikter och erfarenheter. Berätta gärna om ett eget misstag och var inte dömande mot andra.
  4. Börja smått. I en pressad lärarvardag är det lätt att prioritera bort. För att få till utvärderingar av samarbetet räcker det med att börja i det lilla. Ta fem minuter i slutet av ett möte för att prata om hur mötet kan bli bättre nästa gång.

Team debrief går ut på att kontinuerligt utvärdera. Men i stället för att titta på slutprodukten ska själva samarbetet vara i fokus. Genom att gå igenom hur det har fungerat ska de som arbetar tillsammans prestera bättre nästa gång.

– Egentligen är det inte så konstigt. Om du hela tiden ställer dig frågan hur vi kan bli bättre, så hittar man ett sätt att bli bättre. Alla grupper har potential att utvecklas, säger Siri Helle.

Det viktiga är att prata om en gemensam arbetsuppgift när den är avslutad. Det behöver inte ta lång tid alls, det räcker med att sätta sig ned tillsammans och diskutera hur samarbetet har fungerat.

Siri Helle rekommenderar att man utgår från tre frågor: Vad gjorde vi som var hjälpsamt? Vilka problem stötte vi på? Hur kan vi hantera de här problemen framöver? Det är viktigt att se bortom individerna och i stället titta på gruppens gemensamma arbete.

– Fokus ligger på utveckling och på att finna lösningar. Det handlar inte om att hitta syndabockar eller att piska sig själv, säger Siri Helle.

I samtalen bör man vara så specifik som möjligt. Siri Helle förklarar att vi lätt tänker i termer av egenskaper, till exempel att »Charlotte är så slarvig«, men sådan feedback kommer man inte långt med.

– Vad ska hon göra med den informationen? Egentligen kanske det handlar om att Charlotte lämnar in en rapport sent. Då är det bättre att säga att »när du lämnade in rapporten sent kunde jag inte sätta i gång med sammanställningen«, säger Siri Helle.

Hon förklarar att vi människor har styrkor och svagheter och när vi pratar om dessa blir det lättare att täcka upp för varandra. Någon kanske är glömsk – då vet de andra det och ser till att akuta saker blir lösta. Det kan också finnas en person som är mycket mer drivande än andra, då kan det vara bra att hitta mer hållbara sätt att fördela ansvaret. Annars är risken att det gemensamma arbetet fallerar om eldsjälen försvinner.

– Om det händer kan det vara bra att gå tillbaka och påminna sig om syftet med samarbetet. Ifall det är ett syfte som känns viktigt och angeläget går det ofta att repa sig och hitta tillbaka till engagemanget och utveckla nya roller i gruppen, säger Siri Helle.

Siri Helle trycker på vikten av att skapa en trygg atmosfär. Det är viktigt att de som samarbetar vågar berätta om ett misstag de har begått och säga till om sådant de inte tycker har fungerat. Då gäller det att hålla en icke-dömande samtalston.

– Det kan ju vara ett tillfälle att verkligen lyfta sina kollegor och ge komplimanger för det de gör bra, säger hon.

Siri Helle upplever att många är ovana vid att ge kollegor feedback, men när man väl vågar göra det anser hon att team debrief är effektivt. Hon har besökt verksamheter där man har löst problem som man brottats med i evigheter med dessa enkla samtal.

– Plötsligt har de kunnat sätta fingret på vad det är som inte funkar och hitta lösningar som har gjort att man har fått väldigt snabba resultat, säger Siri Helle.

Läs mer:

Patrik LindenforsSamarbete (Fri Tanke förlag, 2011).

Siri Helle m.fl. – Ensam eller stark: åtta principer för framgångsrika team (Natur & Kultur, 2017).

ur Lärarförbundets Magasin